Jämställdhet i sikte

Det är i år 10 år sedan nätverket Hilda bildades på initiativ av Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg. Syftet med nätverket är att stödja kvinnliga jurister i deras professionella utveckling och därmed bidra till att antalet kvinnor inom advokatkåren, rättsväsendet och förvaltningen ökar. I nätverket ingår i dag ett fyrtiotal framstående kvinnliga jurister, så kallade storhildor.
– Många i min generation har inte haft några kvinnliga förebilder. För oss har det betytt väldigt mycket att umgås i kretsen storhildor och ta del av varandras erfarenheter. Man blir på så sätt stärkt och känner sig tryggare i de egna utmaningarna, säger Maarit Jänterä-Jareborg, professor i internationell privaträtt och internationell processrätt vid Uppsala universitet, som har varit med i nätverket i åtta år.

Maarit Jänterä-Jareborg och Christina Ramberg, professor i juridik vid Stockholms universitet och även hon medlem i Hilda-nätverket, erbjöd sig att med hjälp av medarbetare och studenter undersöka vilken effekt Hildas mentorskapsprogram Ruben och Sofia har haft. Ruben är ett mentorskap i grupp medan Sofia är ett individuellt mentorskapsprogram. Totalt har omkring 300 jurister deltagit i programmen.
– Det föreföll naturligt att se programmen som ett projekt om jämställdhet och kvinnors möjligheter att göra karriär inom juristyrken. Det var därför naturligt att åta sig att utvärdera hur mentorskapsprogrammen har bidragit till adepternas karriärsutveckling och vilja att vara chef, säger Maarit Jänterä-Jareborg.

Viktig funktion

Den ena undersökningen om nätverket Hildas mentorskapsprogram är en enkätstudie som har gjorts av forskningsassistenten jur. kand. Melissa Agaeva Ghefouri under Maarit Jänterä-Jareborgs handledning. Den viktigaste slutsatsen av studien är att mentorsprogrammen fyller en viktig funktion för adepterna.
– Med något undantag anser i princip alla adepter att programmen har påverkat dem indirekt på ett positivt sätt. Programmen har stärkt dem i deras yrkesroll och gett dem verktyg för att ta steget mot en chefsposition. Mötena med mentorerna har gett adepterna det självförtroende som behövs. Huvuddelen av adepterna lyfter fram att det har varit betydelsefullt för dem både att träffa jurister som är i ledande positioner och att byta erfarenheter med andra unga jurister som är i samma situation som de själva, säger Melissa Agaeva Ghefouri.

 ”Min mentor var väldigt proffsig och vänlig. Hon gav mig en kick att våga även om hon var något av en superkvinna. Jag fick ökad insikt om vad chefsrollen på en ledande position innebär. Min egen motivation för högre ledarskap ökade”, kommenterade en adept som deltog i enkätundersökningen om mentorskapsprogrammet Sofia.

Klara Lundh, som genom ett ­antal djupintervjuer har utvärderat Hildas mentorskapsprogram inom ramen för sitt examensarbete på jurist­programmet vid Stockholms universitet, har också kommit fram till att mentorskapsprogrammen har påverkat kvinnors vilja att bli chefer och delägare på ett positivt sätt.

 ”Jag tycker att programmet påverkade mig positivt, speciellt den kvinnliga mentorn. Hon var väldigt positiv och hade jobbat med väldigt många olika saker. Hon inspirerade mig verkligen”, kommenterade en av Ruben-adepterna mentorskapsprogrammet i djupintervjuundersökningen.

Kvinnliga förebilder

En slutsats i Klara Lundhs djupintervjuundersökning är vikten av kvinnliga förebilder.
– Det är viktigt att få stöd och uppmuntran av dem som nått en chefsposition, att ha någon att se upp till, som kan föregå med gott exempel och visa att man inte behöver vara en supermänniska för att vara chef. Mentorerna visar till exempel att det går att kombinera familjeliv och karriär. Resan att vara chef eller delägare avdramatiseras, säger Klara Lundh.

Även Maarit Jänterä-Jareborg betonar vikten av kvinnliga förebilder för att fler kvinnliga jurister ska välja chefsbefattningar.
– Om ingen uppmuntrar dig och ser att du har en stor potential har kanske samhället gått miste om många chefsbegåvningar. Men jag hoppas att alla som har anlag kan komma vidare framöver och få chans att överväga möjligheten att bli chef eller delägare, säger Maarit Jänterä-Jareborg, som själv har varit mentor i Sofia-programmet vid ett tillfälle.

– Det kändes viktigt att kunna öppna min värld för en ung kvinna och förmedla en bild av vad det har inneburit och innebär att vara chef. Jag ville också öppna mitt kontaktnätverk för henne.

Indirekt effekt

Utifrån enkätstudien går det inte att mäta vilket resultat nätverket Hilda har haft, om det har påverkat fler kvinnliga jurister att bli chefer och delägare.
– Resultatet är lite tvetydigt. Svaren i enkäten bekräftar inte att nätverket generellt har haft en direkt effekt vad gäller antalet kvinnliga chefer och delägare. Men indirekt bekräftar svaren nätverkets effekt. Genom att träffa kvinnor och även män som har lyckats får deltagarna ett bredare perspektiv av vad chefskapet innebär. På det sättet blir programmen en positiv faktor som gör att fler känner motivation att bli chef.  Att umgås med andra som funderar på eller som har gått vidare i karriären stärker en i det här valet, säger Maarit Jänterä-Jareborg.

I enstaka fall har programmen haft en direkt inverkan, det vill säga lett till att en adept har bytt yrke till följd av medverkan i ett av mentorskapsprogrammen, visar enkätundersökningen. Djupintervjustudien visar också att mentorskapsprogrammen i ett fåtal fall direkt har påverkat adepternas karriärutveckling.

En kvinnlig jurist på en stor affärsjuridisk byrå som deltog i studien berättade till exempel att mentorsprogrammet hade varit helt avgörande för hennes beslut att bli delägare.
– När hon var med i programmet stod hon vid ett vägskäl och visste inte om hon skulle satsa på delägarskap eller något helt annat. För dem som står vid ett vägval är det tydligt att mentorskapsprogrammen har varit avgörande för deras beslut, antingen att bli delägare eller att byta arbetsplats. De har kommit till insikt om sin egen situation och vad de vill göra, säger Klara Lundh.

De båda studierna visar att mentorskapsprogrammen kompletterar varandra på ett bra sätt. Fler adepter från Sofia-programmet än från Ruben-programmet har i dag nått en chefsposition, men det ser Klara Lundh som naturligt då deltagarna i Sofia-programmet som regel är närmare en chefsposition från start.

Bredare upplägg

Deltagarna i mentorsprogrammen är i stort sett nöjda med upplägget, men i de båda studierna har vissa förslag till förändringar förts fram.  När det gäller Sofia-programmet förslås ett bredare upplägg där mentorn och adepten inte är så beroende av att personkemi uppstår dem emellan.

Maarit Jänterä-Jareborg berättar att hon valde att träffa sin adept tillsammans med en annan mentor och hennes adept.
– Jag fann den mötesformen väldigt givande. Man inspirerar varandra och det blir inte ensidigt eller någon låsning. Två mentorer kan se behoven från ett bredare perspektiv än en mentor. Sofia-programmets idé har varit att matcha en adept och mentor som har olika bakgrund. Det kan göra att man inte når fram när det gäller adeptens behov. Då är det bra med ett möte med en mentor som har en bakgrund som mer liknar adeptens, säger Maarit Jänterä-Jareborg.

I enkätundersökningen framkom även att Ruben, mentorskapet i grupp, kan bli för opersonligt, samtidigt som flera av adepterna i det individuella mentorskapet Sofia efterlyste möten med fler erfarna jurister än den egna mentorn.
– Programmen skulle nog kunna inspireras av varandra. Ett litet inslag av Sofia i Ruben och ett inslag av Ruben i Sofia tror jag vore en lösning, säger Maarit Jänterä-Jareborg.

Flera av respondenterna i enkätstudien tyckte också att Hilda-nätverket inte syns tillräckligt mycket i det offentliga rummet.
– Nätverket skulle kunna synas mer i medierna och storhildorna skulle kunna ställa upp i debatter för att nå ut till fler, framför allt för att fler människor ska få upp ögonen för nätverket och det arbete som görs. Ju fler som engagerar sig i nätverket desto lättare är det att nå målet med fler kvinnliga chefer och delägare, säger Melissa Agaeva Ghefouri.

Ett annat förslag är att möten mellan adepter och mentorer kompletteras med föreläsningar och studiebesök.

Diskussionsunderlag

Ytterligare ett förslag till förändring som kom fram i de båda studierna är att det skulle kunna finns förberedda diskussionsunderlag, färdiga ämnen som mentor och adepter kan diskutera ifall det inte kommer upp något ämne naturligt vid träffarna.

Enligt Klara Lundhs studie skulle deltagarna i Sofia-programmet också vilja ha möjlighet att påverka vem de får som mentor.
– För att adepterna ska få största möjliga utbyte av programmet skulle man till exempel kunna överväga att låta dem välja om de vill ha en mentor från den offentliga eller privata sektorn, säger Klara Lundh.

Den främsta utmaningen för nätverket Hilda och mentorskapsprogrammen är, enligt de båda studierna, att ta till sig av de synpunkter och förslag till förändringar som har lyfts fram av deltagarna i mentorskapsprogrammen.
– För att locka till sig både fler adepter och fler mentorer är det viktigt att våga prova nya metoder. Det är viktigt att nätverket ständigt utvecklas och anpassas till de aktuella behov som finns, säger Melissa Agaeva Ghefouri.

En annan utmaning för nätverket som kom fram i enkätundersökningen är vad som händer den dag Advokatsamfundet får en ny generalsekreterare.
– Anne Ramberg har en framträdande roll i nätverket. Det finns farhågor om vad som händer den dag hon slutar och en ny generalsekreterare utses. Andra mentorer måste kanske engagera sig mer. Huvuddelen av ansvaret borde kanske inte ligga på en person, då blir nätverket skört, säger Melissa Agaeva Ghefouri.

Majoriteten av dem som intervjuats i de båda studierna har sammanfattningsvis mycket positiva erfarenheter av nätverket Hilda och dess mentorskapsprogram. Samtliga personer som vi har intervjuat ser också positivt på framtiden för nätverket och anser att det kommer att fylla en viktig funktion även framöver.
– Nätverk som Hilda bidrar till att antalet kvinnor på chefspositioner ökar. Hilda kommer att vara ett betydelsefullt nätverk så länge kvinnor och män inte är jämställda, säger Melissa Agaeva Ghefouri.

Studierna om mentorsprogrammen Ruben och Hilda

”Hilda, gör ni skillnad? En utvärdering av Hildas mentorskapsprogram”.

En studie av Klara Lundh inom ramen för hennes examensarbete på juristprogrammet vid Stockholms universitet. Studien bygger på 14 djupintervjuer med deltagare från Hildas mentorskapsprogram Sofia och Ruben.

”Nätverket Hilda. En redovisning av en enkätstudie, genomförd under sommaren 2016.”

En studie av jur. kand. Melissa Agaeva Ghefouri under medverkan av professor Maarit Jänterä-Jareborg, Uppsala universitet. 340 enkäter skickades per e-post till deltagarna i Hilda-nätverket samt till adepter och mentorer i mentorskapsprogrammen Ruben och Sofia. Totalt besvarades enkäten av 66 personer. De som svarade är primärt personer som relativt nyligen deltagit i verksamheten. Den ganska låga svarsfrekvensen kan också förklaras med att studien genomfördes under sommarledigheten och eventuellt även med att möjligheten att vara anonym inte betonades starkare.