Disciplinärende
Nr 9 2016 Årgång 828. Advokat har med hänsyn till sin relation till båda parter i en tvist varit förhindrad att delta i ett möte. Erinran.
Bakgrund
X och Y hade en entreprenadtvist med ett bolag. Parterna ingick ett muntligt förlikningsavtal som sedan blev skriftligt på A:s rekommendation.
Det tog formen av en handskriven text på baksidan av en offert och undertecknades av parterna.
Anmälan
I anmälan, som kom in till Advokatsamfundet den 27 augusti 2015, har framförts flera anmärkningar mot A avseende det sätt på vilket han medverkade för att tvisten skulle lösas.
Som stöd för anmälan har X och Y anfört bl.a. följande. A måste ha förstått att samtliga närvarande vid förlikningsmötet såg honom som advokat och fäste stor tillit till hans yrkesroll och kompetens. I efterhand stod det dock klart att A företrädde bolagets intressen. A intog vid mötet en ledande roll och var tydlig med att mötet skulle avslutas med underskrifter på ett förlikningsavtal. Stämningen under mötet var hätsk men X litade på A:s goda vilja, omdöme och kompetens. A pressade X att skriva under den handskrivna texten på en kladdlapp, allt inför utsikten att denne skulle få kontrollera innehållet i ett riktigt tilläggsavtal kallat appendix med samtliga punkter där hela förlikningen skulle regleras.
X fick ingen möjlighet att överväga vad texten på kladdlappen innebar. Han fick nämligen inte något utrymme för konsultation, eftertanke eller att inhämta upplysning från vare sig sin hustru eller annan jurist.
A medverkade till upprättandet av en skriftlig handling, vars innehåll var oklart och ensidigt till X:s nackdel. De kände sig vilseledda av A.
Advokatens yttrande
A har i yttrande daterat den 15 september 2015 anfört bl.a. följande.
Ingen av entreprenadtvistens parter företräddes av honom som ombud. Han var mycket tydlig med att han inte åtog sig något som helst uppdrag utan i stället skulle förhålla sig strikt opartisk till båda parter i syfte att undvika en eventuell intressekonflikt.
Företrädare för bolaget berättade för honom i juni 2015 att X och Y inte längre ville betala för utfört arbete och material avseende makarnas fastighet. Han gjorde klart att han inte kunde företräda bolaget som ombud gentemot makarna. Han rekommenderade att parterna borde försöka komma överens. Sedan fick han höra av företrädare för bolaget att parterna träffat en förlikning, som företrädarna var missnöjda med.
Två dagar efter detta besked blev han ombedd att närvara vid ett byggmöte där parterna skulle träffas för att bekräfta vad de tidigare hade överenskommit, allt i syfte att undvika framtida missförstånd eller komplikationer. Återstående frågor för att kunna slutföra entreprenaden skulle också klargöras. Hans roll var att utgöra ett juridiskt bollplank och ett stöd för båda parter. Det fanns inga risker med att närvara vid mötet, då det inte förelåg någon tvist mellan parterna; de hade ju redan kommit överens två dagar tidigare.
Byggmötet var lugnt och atmosfären god. Parterna var överens om att de hade nått en förlikning och efter diskussion rörande återstående frågor att komma överens om, vilket de också gjorde, förklarade han att det vore lämpligt att parterna skriftligen bekräftade det muntliga avtal som de ingått. Efter ytterligare diskussion skrev X och två företrädare för bolaget för hand på baksidan av offerten själva förlikningsavtalet och undertecknade det.
Han åtog sig aldrig att upprätta något appendix, vad nu ett sådant skulle kunna tänkas innehålla. Han hade emellertid åtagit sig att renskriva förlikningsavtalet. Eftersom det visade sig att detta inte skulle låta sig göras utan att ytterligare krav skulle ställas, vidtog han inga ytterligare åtgärder och förklarade detta för båda parter.
Ärendets handläggning
Prövningsavdelning inom Sveriges advokatsamfunds disciplinnämnd beslutade den 18 februari 2016 att bordlägga ärendet och A förelades att inkomma med uppgift om vem som anlitade honom och vem som betalade hans arvode.
Advokatens yttrande
A har i yttrande daterat den 22 februari 2016 anfört i huvudsak följande.
Inte någon av de tvistande parterna har anlitat honom, dvs. varken X och Y eller handelsbolaget. Bolagsmännen i handelsbolaget – ZI och ZII – har heller inte anlitat honom. Ingen av de berörda har betalat något arvode till honom. Ingen annan har betalat något arvode i denna sak. Det finns inget ärende upplagt hos advokatbyrån eller hos någon av hans kollegor med vilka han har kontorsgemenskap.
Hans engagemang i denna sak är helt och hållet av privat natur och skilt från advokatbyråns verksamhet. Han har privat anlitat handelsbolaget för att utföra vissa byggåtgärder i sin privata bostad (bl.a. badrummet). Hans hustru är nära vän med V (W:s hustru och tillika X:s svägerska). Härutöver känner han W privat. W och V:s barn har vidare umgåtts med honom och hans hustrus barn. Han har alltså personliga kontakter med båda parter.
Han deltog på byggmötet den 7 juni 2015 enbart som privatperson och inte som advokat eller ombud för någon av parterna. Det var ZI som strax innan byggmötet frågade honom om han kunde närvara vid mötet. Han gjorde detta efter kontorstid på väg hem från arbetet. Syftet var att vara ett oberoende och juridiskt bollplank för båda parter för det fall det behövdes. Som nämnts hade parterna redan kommit överens och fråga var hur renoveringen kunde slutföras i bästa samförstånd.
Med hänsyn till hans objektiva roll bad samtliga närvarande att han skulle renskriva det handskrivna förlikningsavtalet parterna upprättade på plats i samband med byggmötet. Det var inte på tal att han skulle få något arvode för detta. Det förutsattes att han skulle göra detta utan ersättning. Det fanns (eller finns) inte någon klient som kunde/kan betala ett arvode. Hans tanke var att låta hans sekreterare renskriva förlikningsavtalet och översända det till parterna för underskrift utan ytterligare åtgärd från hans sida. Något advokatarbete var inte nödvändigt eller ens behövligt.
Mot denna bakgrund gör han gällande att anmälarna X och Y inte är saklegitimerade och hemställer att ansökan avvisas.
Ytterligare skriftväxling har förevarit i ärendet.
Nämndens bedömning och beslut
Nämnden konstaterar inledningsvis att det biträde som A lämnat faller inom ramen för vad som är att betrakta som advokatverksamhet. Med hänsyn till A:s relation till båda parter i tvisten har han varit förhindrad att delta i mötet. Genom att ändå göra det har han åsidosatt sina plikter som advokat.
Nämnden tilldelar därför A erinran enligt 8 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken.