Svenska företag arbetar mer aktivt med hållbarhet

Swedwatch som har granskat svenska företags hållbarhetsarbete sedan organisationen bildades 2003 kan konstatera en höjd medvetandegrad och en attitydförändring i svenskt näringsliv.

– För 6–8 år sedan var många företag fortfarande främmande inför att jobba aktivt med de här frågorna. Man kunde få svar som ”det är inte vår uppgift att hålla koll på var våra varor produceras”. Det skulle inget större svenskt företag säga i dag, säger Théo Jaekel, researcher och jurist hos Swedwatch.

Ett exempel på den ökande medvetenheten är att allt fler företag har hållbarhetsavdelningar med personal som är experter på hållbarhet. Även om det fortfarande förekommer har det blivit mindre vanligt att det är kommunikationsavdelningen som ansvarar för hållbarhetsfrågorna.

– Ligger ansvaret på kommunikationsavdelningen finns det en risk att hållbarhet handlar om paketering snarare än om att aktivt arbeta med frågorna, säger Théo Jaekel.

En viktig förklaring till den ökade medvetenheten tror han är att det finns fler riktlinjer och normer för företagen att förhålla sig till nu än tidigare. Ökad medvetenhet om vikten av hållbarhet bland kunder, investerare och andra intressentgrupper sätter också press på företagen att verka för miljön, mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter och antikorruption.

Att svenska företag tar hållbarhetsfrågan på allvar bekräftas av en nationell undersökning som hållbarhetsbyrån Beyond Intent har gjort i samarbete med företagarorganisationen Företagarna.

Studien visar att 86 procent av svenska små och medelstora företag anser att det är viktigt eller mycket viktigt för företag att ta samhällsansvar och bedriva hållbarhetsarbete, medan endast ungefär hälften av företagen faktiskt gör det.

– Vi har borrat i varför många företag inte har ett hållbarhetsarbete trots att de tycker att det är viktigt. Det är främst kapacitets- och resursfrågor som utgör hinder för många små och medelstora företag att aktivt arbeta med hållbarhet, säger företagets managing partner Johan Genneby.

För att fler mindre företag ska börja arbeta aktivt med hållbarhet krävs därför att de ser ett tydligt samband mellan lönsamhet och hållbarhetsarbete, enligt Johan Genneby.

– Saknas affärslogiken tror jag att företagen avvaktar även om de känner att de borde göra något. Inte förrän de ser att det går att motivera rent affärsmässigt drar de igång hållbarhetsarbetet.

Många företag som arbetar aktivt med hållbarhet har dock sett positiva resultat av satsningen, berättar Johan Genneby. Arbetet leder bland annat ofta till ökad kundnöjdhet och gynnar marknadsföringen. Var tredje företagare säger också, enligt studien, att hållbarhetsarbetet har bidragit till ökad lönsamhet, fler uppdrag och fler kunder. Var fjärde företagare angav att arbetet dessutom var positivt vid offentliga upphandlingar.

Bra dialog

Hur långt företagen har kommit med sitt hållbarhetsarbete varierar kraftigt från bolag till bolag och mellan olika branscher. Théo Jaekels bild är inte att svenska företag generellt är bättre på hållbar utveckling än företag i andra länder. Efter att ha varit i kontakt med kolleger i liknande researchorganisationer i andra länder uppfattar han dock att det är lättare att föra en dialog om hållbarhetsfrågor i Sverige.

– I många andra länder kan det vara mycket svårare att få till ett möte mellan en organisation som vår och ett företag. Men vi har en tradition av dialog i Sverige. På så sätt har vi kanske bättre förutsättningar att på sikt lyckas med hållbarhetsarbetet än man har i många andra länder.

Sofia Bildstein-Hagberg, expert på finansiell rapportering på Svenskt Näringsliv, och Niklas Egels Zandén, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, är av en annan uppfattning och menar att svenska och nordiska företag generellt är duktiga på att arbeta med hållbarhet. Niklas Egels Zandén hänvisar till att svenska bolag ofta hamnar högt upp på olika rankinglistor över hållbarhet, till exempel Dow Jones Sustainability Index. Han tror att en förklaring kan vara den svenska modellen, där företag traditionellt tar ansvar för hr-frågor och uppmuntrar fackligt engagemang.

Den studie som hållbarhetsbyrån Beyond Intent har gjort tillsammans med Företagarna visar också att arbetsförhållanden och arbetsvillkor, som hälsa, säkerhet i arbetet och fackliga relationer, är ett hållbarhetsområde som prioriteras av svenska små och medelstora företag.

På miljösidan ligger svenska företag också långt framme, enligt Johan Genneby.

– Miljöarbetet har legat i fokus ända sedan Agenda 21 på 1990-talet. Med klimatförändringarna tror jag att fler känner ett ansvar för miljön. Det handlar om att arbeta med energieffektivisering, materialanvändning, återanvändning, återvinning och att begränsa användningen av kemikalier.

En undersökning som Svenskt Näringsliv har gjort visar också att investerare anser att miljö och personal är de hållbarhetsfrågor som svenska företag hanterar bäst. När det gäller miljö tror Sofia Bildstein-Hagberg att skälet är att det finns en stark miljötradition i Sverige och att det är en självklarhet att inte skräpa ner. Att svenska företag inte har kommit lika långt i sitt arbete för mänskliga rättigheter och antikorruption tror hon beror på att Sverige sedan länge är ett välfärdssamhälle.

– Många svenska företag tänker inte ens att barnarbete skulle kunna vara ett problem. Men ju mer verksamhet svenska företag bedriver i utvecklingsländerna desto mer påverkas de av sådana frågor, säger hon.

Enligt Sofia Bildstein-Hagberg blir hållbarhetsfrågorna alltmer integrerade i hela företagets verksamhet – från produktion till distribution, personalfrågor och marknadsföring.

– Hållbarhet är inte längre bara en rapporteringsfråga. Det handlar i grunden om sunt företagande, att hushålla med de resurser man har – råvaror, arbetskraft och kapital. Det är viktigt för att stå sig i konkurrensen. Företagen vill inte att varumärket förknippas med tvivelaktig verksamhet som miljöutsläpp, korruption och barnarbete. Och det är viktigt för att kunna attrahera arbetskraft. Ungdomar som kommer ut på arbetsmarknaden förväntar sig att verksamheten bedrivs på ett hållbart sätt, säger Sofia Bildstein-Hagberg.

Det finns, enligt Niklas Egels Zandén, fem huvudsakliga skäl till varför det är viktigt för företagen att arbeta med hållbarhet. Den etiska övertygelsen är en viktig variabel för många bolag.

– Företag är inga rationella vinstmaximeringsmaskiner. De består av människor som ofta vill göra gott, säger han.

Ett annat skäl är en önskan om att stärka varumärket genom att vara en god samhällsmedborgare, och därmed kunna locka till sig såväl kunder som duktiga medarbetare. Det finns också ett effektivitetsargument.

– Om du använder en energieffektiv glödlampa i stället för en vanlig glödlampa är det både bättre för miljön och för din plånbok, säger Niklas Egels Zandén.

Dessutom kan hållbarhetsarbetet bidra till produkt- och tjänsteutveckling, som gör att företagets verksamhet är anpassat till framtida regleringar och kundpreferenser. Ett femte argument för att arbeta med hållbarhet är att det finns marknadssegment där man kan gå in genom att profilera sig med hållbarhet. Kravmärkt mat är ett exempel på en sådan marknad som växer snabbt.

Utvinningsindustrier, som gruva och gas, hör till de branscher där flest fall om påstådda människorättskränkningar sker globalt, enligt Swedwatch.

– Gruvföretagens verksamhet innebär en stor risk för negativ påverkan på mänskliga rättigheter. Det är stora projekt, där människor ofta förflyttas mot sin vilja, säger Théo Jaekel.

Textilindustrin

Textilindustrin är ett exempel på en bransch som har arbetat med hållbarhet länge och där medvetenheten om frågorna är stor. Exempel på åtgärder som har vidtagits för att verksamheten ska bli mer hållbar är ökad användning av ekologisk bomull och återvinning av gamla plagg. Det finns ofta också väl inarbetade system och processer för att kontrollera leverantörer.

Lindex är ett exempel på ett modeföretag som har arbetat med hållbarhetsfrågor sedan i slutet på 1990-talet. Arbetet inleddes parallellt med att bolaget öppnade sina första produktionskontor i Asien. Dessförinnan köptes produkterna in via mellanhänder.

– När vi kom närmare produktionen och produktionsländerna såg vi vilka utmaningar som fanns där, både socialt och miljömässigt. Vi insåg att vi behövde jobba med våra leverantörer för att förbättra förhållandena, säger Lindex hållbarhetschef Sara Winroth.

Till en början handlade arbetet om klassiska hållbarhetsfrågor som att se över egen energiåtgång, avfallshantering, återvinning och transporter. Arbetet i leverantörs­led var till en början fokuserat på de sociala förhållandena med förbud mot barnarbete och krav på säker arbetsmiljö. I början handlade det mycket om kravställning och uppföljning av kraven genom inspektioner på plats i fabrikerna. I dag ses leverantörerna mer som partner och bolaget arbetar tillsammans med dem för att driva hållbarhetsarbetet framåt.

– Nu gör vi hållbarhetsresan tillsammans. Det handlar om att dela kunskap och ha gemensamma mål för vad man vill åstadkomma, till exempel synen på värdet av vatten – att det är en viktig resurs som man hushållar med och renar. Vi samarbetar också mer med branschkonkurrenter, organisationer och andra aktörer i samhället än tidigare, säger Sara Winroth.

Målet är att minst 80 procent av plaggen som företaget säljer ska vara gjorda av hållbart material 2020. Minst 80 procent av plaggen ska också tillverkas med mindre energi, kemikalier och vattenåtgång än i dag.

En förklaring till att branschen som helhet har prioriterat hållbarhet kan vara en successivt uppbyggd medvetenhet till följd av att textil- och modebranschen sedan 1990-talet har granskats regelbundet av medierna och olika intresseorganisationer. Det finns dessutom ett tryck från konsumenterna och medarbetarna på att verksamheten ska vara hållbar.

– Konsumentnära branscher som har utsatts för kritik av aktivister, kampanjer och medial granskning är generellt sett duktiga på att arbeta med hållbarhet. Kritiken påverkar varumärket negativt. Men det innebär inte att klädbranschen har bäst arbetsvillkor hos sina leverantörer, eftersom villkoren i branschen generellt är dåliga, säger Niklas Egels Zandén.

Utmaningar

En utmaning i företagens hållbarhetsarbete är att det inköpande företaget ofta har en begränsad makt att påverka leverantören.

– Tillverkarna är i dagsläget inga små fabriker med några hundra anställda. Det kan vara multinationella koncerner med flera hundratusen anställda. Köparna är ofta förhållandevis små. Byter de leverantör handlar det om en liten andel av volymen. I ett sådant system är det inte uppenbart att köparen kan ställa krav på verksamheten, säger Niklas Egels Zandén.

Sara Winroth bekräftar att så kan vara fallet.

– Ska man få något att hända kan man inte bara ställa krav. Det handlar om så mycket mer; det gäller att välja leverantörer och fabriker med omsorg som delar vår målsättning och vilja att driva hållbar utveckling. Partnerskap för hållbar utveckling handlar mycket om att dela kunskap och ha gemensamt ägandeskap och ansvar för att tillsammans kunna åstadkomma mer än vad var och en kunnat göra som enskild aktör. Tillsammans med våra leverantörer, och med stöd av olika expertorganisationer, genomför vi olika förbättringsprojekt, säger hon.

En annan utmaning för klädbolagen är att få med sig vd, ledningsgruppen och styrelsegruppen i det långsiktiga hållbarhetsarbetet.

– Det är viktigt att ledningen har en hög målsättning och en strategisk tydlighet i de satsningar som görs inom hållbarhetsarbetet och ser affärsnyttan i det, både på kort och lång sikt. För det är inte gratis att jobba med hållbarhet, säger Sara Winroth.

Hållbara investeringar och lönsamheten

Det går, enligt Niklas Egels Zandén, inte att ge ett entydigt svar på om det är lönsamt att investera i hållbarhet.

– Det går att göra bra och dåliga investeringar i hållbarhet på samma sätt som när det gäller kvalitet, produktutveckling och innovation. En investering i hållbarhet kan stärka varumärket. Men varumärket kan också skadas om företaget inte kan leva upp till vad det har lovat, säger han.

Lindex erfarenhet är att investeringar i hållbarhet är lönsamma, i alla fall på lång sikt.

– En stor investering i till exempel ett vattenverk är svår att hämta hem direkt. Men våra kunder och Lindex egna medarbetare skulle bli oerhört besvikna om vi inte jobbade seriöst med de här frågorna. Våra medarbetare vill arbeta på ett företag som tar ansvar. Hållbarhetsarbetet är viktigt för att kunna både behålla och attrahera de bästa talangerna och driva affären framåt och vara lönsamma, säger Sara Winroth.

Men Sofia Bildstein-Hagberg berättar att det finns en gräns när priset för en hållbarhetsinvestering blir för högt.

– Skruvas kraven på företagen väldigt hårt och deras ansvar sträcker sig så långt ut i underleverantörskedjan att de bedömer att det inte finns någon möjlighet att kontrollera verksamheten kan det hända att de avstår från att göra investeringen. Företagen ifrågasätter om det är värt att ta risken att göra investeringen, om det är värt att riskera att bli förknippade med något som kan skada varumärket och som de inte har möjlighet att kontrollera, säger hon.

Sofia Bildstein-Hagberg vill dock inte dra det så långt som att säga att kraven på företagen är för höga.

– Men det uppstår säkert tillfällen då kraven och förväntningarna från frivilligorganisationer är lite högre än vad företagen har verktyg att leva upp till, säger hon.

Förändrad syn på hållbarhet

Blickar man framåt tror Svenskt Näringsliv att hållbarhetsrapporter som enbart upprättas i marknadsföringssyfte helt är på väg bort.

– Företagen inser att hållbarhetsrapportering är mer än begrepp på ett papper. Sådant genomskådas och det blir därför allt viktigare att det finns substans i det företagen rapporterar, säger Sofia Bildstein-Hagberg.

Niklas Egels Zandén tror att hela synen på hållbarhet kan komma att förändras när länder som Kina och Indien blir starkare ekonomier.

– Det är de som har makt som definierar vad som är rätt och fel. När makten förskjuts förskjuts även definitionerna. Om den kinesiska staten är ägare är synen på fackföreningar kanske inte densamma som om ägaren är en svensk pensionsfond, säger han.