Nya handlingsregler ska skapa bättre stämning i rättssalen

I september förra året beslutade Advokatsamfundets generalsekretare Anne Ramberg och riksåklagare Anders Perklev att inrätta en arbetsgrupp med advokater och åklagare som skulle diskutera hur de båda yrkesgrupperna bör uppträda mot varandra och andra aktörer i och utanför rättssalen.

Åklagare och försvarare är eniga om att klimatet i rättssalen generellt sett är gott. Dålig stämning kan dock förekomma, främst i samband med stora brottmål, vilket var fallet i till exempel kokainmålet och Södertäljemålet.

– Det finns undantagssituationer när den muntliga brottmålsprocessen inte fungerar så bra. Då kan det vara bra med en vägledning att hålla sig till för att värna en process som är rättssäker, korrekt och inger förtroende samtidigt som arbetsmiljön i våra rättssalar blir rimlig både för åklagare och advokater, säger riksåklagare Anders Perklev.

I slutet av juni presenterade arbetsgruppen sex handlingsregler som, utan att vara tvingande, ska fungera som vägledning för advokater och åklagare vid muntlig förhandling i brottmål.

– Med hjälp av handlingsreglerna, som egentligen är självklarheter som har satts på pränt, vill vi försöka renodla processen. Sådant som inte hör hemma i rättssalen ska inte tas upp där. Det är viktigt att båda sidor – advokater och åklagare – visar ömsesidig respekt för varandras yrkesroller, säger advokat Tobias Fälth som var med i arbetsgruppen.

Arbetsgruppen har kommit fram till att det är olämpligt att adressera rättens professionella aktörer enbart med förnamn och att benämningarna ”ordförande”, ”advokat” och ”åklagare” därför bör användas. All kommunikation i rättssalen bör vidare ske via rättens ordförande. Diskussion mellan åklagare och försvarare med rätten som passiv åskådare är inte önskvärd och kan skada förtroendet för åklagaren och försvararen, enligt arbetsgruppen. Anders Perklev är av samma uppfattning.

– Syftet med rättegången är att skapa ett så bra och korrekt underlag som möjligt för att rätten ska kunna fatta beslut. Då måste rätten styra arbetet i rättssalen, säger han.

Den tredje handlingsregeln innebär att åklagare och försvarare bör undvika att avbryta varandra under sakframställan. Rättens aktörer uppmanas även att visa respekt för varandras yrkesroller och för rättssystemet genom att generellt inte göra värderande omdömen om de professionella aktörerna i rättssalen. Om så ändå sker bör omdömena ta sikte på yrkesrollen.

– Det finns ingen anledning att gå till personangrepp. Det är självklart att man får sämre möjligheter att utöva sin yrkesroll om man blir ansatt som person i en rättegång än om man får hålla sig till sin professionella uppgift, säger Anders Perklev.

Enligt handlingsreglerna bör vidare försvararen informera den tilltalade om vilka personer som agerar i en rättegång och vilka roller de har. I de fall misstanke uppkommer om att en professionell aktör har gjort sig skyldig till fel eller försummelse som ligger på straffbar eller disciplinär nivå ska detta anmälas till Särskilda åklagarkammaren, om det gäller en åklagare, och till Sveriges advokatsamfund, om det gäller en advokat. Påståenden om att en professionell aktör gjort sig skyldig till sådana fel och försummelser bör inte förekomma under rättegången om inte en anmälan görs.

Gemensamma handlingsregler för advokater och åklagare