Målkonflikter i textilindustrin

Textilindustrin är en bransch där det är vanligt med målkonflikter. Det kan till exempel hända att det förekommer barnarbete i ett produktionsland. Men Gunnar Rimmel, professor i redovisning vid Jönköping International Business School och forskare vid Gothenburg Research Institute, är övertygad om att företagen inte medvetet anlitar fabriker där barn utför arbetet.

– Företag blir allt mer medvetna om att barnarbete uppmärksammas medialt. Det kan påverka försäljningen och aktiekurserna. Många bolag försöker därför minimera CSR-riskerna i sin verksamhet, säger han.

Det kan även förekomma förbjudna kemikalier i tyger och kemikaliehalten kan vara för hög. Men även det är hållbarhetsrisker som branschen försöker minimera, delvis därför att varumärket tar skada om det blir allmänt känt.

– Kunderna förväntar sig att de köper miljövänliga och hållbara produkter. Besvikna kunder blir kostsamt för företagen. De får svårt att behålla trogna kunder, säger Gunnar Rimmel.

Nya affärsmodeller krävs

Théo Jaekel, researcher och jurist på organisationen Swedwatch, ser visserligen positivt på de åtgärder som har vidtagits inom industrin – som exempelvis återvinning av gamla kläder, användning av ekologisk bomull och en översyn av vattenförbrukningen. Problemet är, enligt honom, att textilföretagen diskuterar vilka förändringar som kan göras inom den affärsmodell som redan finns, inte hur verksamheten ska ställas om.

– Det är inte hållbart att ha en affärsmodell som går ut på att pressa kostnaderna för att konsumenterna ska kunna köpa mer och mer billiga kläder. Den affärsmodellen är inte hållbar varken när det gäller klimat eller arbetsvillkor. Det är det som leder till att arbetarna i länder som Kina, Bangladesh och Kambodja inte kan leva på sin lön. Ska arbetarna få bättre lön måste produkterna få bli dyrare. Där blir det en tydlig målkonflikt mellan textilindustrin och vad som är hållbart, säger Théo Jaekel.

Niklas Egels Zandén, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, tillägger att ur ett hållbarhetsperspektiv vore det bästa att helt sluta med mode, behålla kläderna tills de går sönder och därefter återvinna dem.

– Men modecyklerna blir allt kortare. Det krävs en ändring av affärsmodellen för att klädkedjorna ska bli verkligt hållbara. Men där har företagen långt kvar. Det är en svår fråga som kräver svåra beslut och risktagande.

Lindex hållbarhetschef Sara Winroth anser precis som Gunnar Rimmel och Niklas Egels Zandén att det krävs nya affärsmodeller för att textilindustrin ska bli mer hållbar. Hon anser dock inte att man behöver gå så långt som till att helt upphöra med mode och använda kläderna tills de går sönder.

– En lösning kan vara att göra kortsiktigt mode av biomaterial som man kan slänga på komposten.

Hon tror inte heller att alla plagg måste bli dyrare för att kunna produceras hållbart.

– Vi agerar för att mer konsumentåtervunnet material ska användas i processerna i framtiden. Det innebär färre steg i framtagandet av tyg där man skippar resursintensiva steg som till exempel odlingen av bomull och i vissa fall även behov av spinning och färgning. Genom att kapa vissa led kan man kapa kostnader och hitta resurseffektivitet. Jag är inte säker på att allt mode måste bli dyrare, säger Sara Winroth.

Hon berättar att det i modebranschen även finns idéer och tankar kring uthyrning av kläder som en del av affärsmodellen.

– Det handlar om att tillgången, till i vårt fall kläder, och inte ägandet är det viktiga, säger Sara Winroth men hon konstaterar samtidigt att det finns stora utmaningar och att det inte är en självklar lösning för alla företag.

– Man skiftar inte från en affärsmodell till en annan över en natt. Men alla modeföretag som jobbar med hållbarhet testar eller funderar nog på hur man på olika sätt kan agera mer resurseffektivt och komplettera eller byta ut sitt sätt att erbjuda mode till kunder, säger hon.

Kundernas ansvar

Théo Jaekel lyfter även fram att konsumenterna har ett ansvar att ställa krav på klädföretagen.

– Konsumenter måste även vara beredda att betala mer. De måste inse att köper de en nytillverkad t-shirt för 50 kronor kanske inte allt står rätt till, säger han.

Sara Winroth berättar att de flesta kunderna efterfrågar mer hållbart producerade produkter, men att det hittills inte finns något som tyder på att de är villiga att betala mer för dem.

– Många kunder ser det fortfarande som en bonus om ett plagg är gjort av ekologiskt material eller energi- och kemikaliebesparande processer.

Advokater och målkonflikter

Svenska advokatbyråer har ibland klienter vars verksamhet inte är hållbar. Det kan till exempel förekomma barnarbete i ett produktionsland. Enligt Théo Jaekel ska advokatbyråerna i ett sådant läge utgå ifrån FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

– Enligt riktlinjerna förväntas de utöva det inflytande som de kan för att påverka affärspartnern att förändra sitt beteende, kompensera eller att upphöra med det som orsakar negativ påverkan, säger han.

Det viktiga är att advokatbyråerna frågar sig om det finns ett intresse hos klienten av att få vägledning i hur eventuella risker för människorättskränkningar i verksamheten ska hanteras, framhåller Théo Jaekel.

– Det intressanta är inte om det eventuellt finns barnarbete någonstans i leverantörsleden. Så ser ju tyvärr förhållandena ut i många länder i dag. Det intressanta är vad klienten gör för att motverka riskerna och för att bidra till en kontinuerlig förbättring. Finns ett intresse för det arbetet finns det inget som säger att man inte kan ha företaget som klient. Även de som har begått ett brott har ju dessutom rätt till juridisk representation. Om ett företag stäms för att det skulle ha kränkt mänskliga rättigheter måste det ju ha rätt att vända sig till en advokat som ska föra dess talan, säger Théo Jaekel.

Vinges CSR-chef Parul Sharma anser att det inte går att tala om målkonflikter i praktiskt CSR-arbete.

– Vi kan inte ta hänsyn till om det är hållbara branscher eller inte. Det är vår uppgift att gå in och stötta bolag som är i högriskbranscher. För oss handlar det om att se riskerna och mitigera dem, säger hon.

– Samtidigt är vi advokater och tror på rätten till juridisk rådgivning och assistans. Det är grunden i det som vi förväntas tillhandahålla, tillägger Vinges vd Maria-Pia Hope.

Även Tove Andersson, partner på Wistrand, anser att det skulle vara mycket långtgående att tacka nej till en klient, men att sådana överväganden måste göras i vissa situationer.

Mannheimer Swartlings hållbarhetschef Emma Ihre betonar att det inte är advokaternas roll att moralisera angående klientens affär.

– Tobaksindustrin, vapenindustrin och spelbranschen kan uppfattas som kontroversiella av vissa aktörer, men de är legala verksamheter. Vi kan till exempel hjälpa till att se till att tobaksbolagen inte har barn som arbetar på tobaksfälten och att det inte förekommer aggressiv marknadsföring gentemot barn och ungdomar, säger Emma Ihre.

Hon tillägger dock att det finns klienter som byrån inte arbetar med, även om verksamheten inte är olaglig, på grund av att deras värderingar eller verksamhet inte är i linje med byråns värderingar.

– Om en klient skulle anse att det är acceptabelt med tvångsarbete, barnarbete eller att betala mutor är det inte i linje med våra värderingar. En sådan klient kan vi inte jobba med, säger Emma Ihre.