Exempel på rättsliga dokument som ska säkerställa att mänskliga rättigheter upprätthålls på den kommersiella marknaden

• Upprätthållandet av mänskliga rättigheter finns fastslaget i regeringsformen, Europakonventionen, EU-stadgan och praxis.
• FN:s globala hållbarhetsmål. Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer 17 globala mål. Världens länder har åtagit sig att från och med den 1 januari 2016 fram till år 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid. Bland målen finns att avskaffa fattigdom och hunger samt att säkerställa att alla har tillgång till rent vatten, sanitet och hållbar energi.
• FN:s Global Compact innefattar principer riktade till företag kring mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga frågor, miljö och korruption. Principerna baseras på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, ILO:s grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet, Rio-deklarationen samt FN:s konvention mot korruption.
• Ruggie-ramverket antogs av FN 2008. FN:s vägledande principer om företagande och mänskliga rättigheter antogs 2011 och innehåller 31 riktlinjer för hur företag förväntas genomföra Ruggie-ramverket. Enligt ramverket och riktlinjerna har företag ett ansvar att respektera alla mänskliga rättigheter. Ruggie-ramverket innehåller tre huvudsakliga delar: staters skyldighet att skydda mot övergrepp, företags skyldighet att respektera mänskliga rättigheter och tillgång till institutioner för att utkräva ansvar. FN:s vägledande riktlinjer klargör hur företag praktiskt bör agera för att respektera mänskliga rättigheter. Det fastslås bland annat att företag bör ha en policy för mänskliga rättigheter och kontinuerligt göra due diligence, det vill säga identifiera, förebygga och redovisa hur verksamheten påverkar mänskliga rättigheter. Riktlinjerna föreskriver också att företag bör ha processer på plats för att säkerställa att eventuella kränkningar av mänskliga rättigheter som företag medverkar till kan lösas och gottgöras. Riktlinjerna har fått stort genomslag bland företag, handelsorganisationer, människorättsorganisationer och investerare i hela världen. Enligt Business and Human Rights Resource Center hade till exempel 370 företag antagit en formell företagspolicy som uttryckligen hänvisade till mänskliga rättigheter förra året. Nästan 10 procent av företagen var svenska.
• OECD:s Guidelines for Multinational Enterprises. Riktlinjerna innehåller gemensamma rekommendationer från OECD-ländernas regeringar om bland annat mänskliga rättigheter, information, arbetsrätt, miljöskydd, bekämpande av mutor, konsumentskydd och konkurrens. Riktlinjerna återspeglar god praxis för alla företag. Riktlinjerna reviderades 2011 bland annat sedan FN antagit vägledande principer om företagande och mänskliga rättigheter.
• IBA:s riktlinjer om företagande och mänskliga rättigheter för både advokatorganisationer och affärsjuridiska advokatbyråer. Riktlinjerna togs fram som ett resultat av FN:s vägledande principer.
• Den europeiska advokatorganisationen CCBE:s riktlinjer för europeiska advokater som ger råd om hållbarhetsfrågor.
• Den nationella handlingsplanen för företagande och mänskliga rättigheter från augusti 2015. Handlingsplanen syftar till att omsätta FN:s vägledande principer i praktisk handling på nationell nivå.
• Advokatsamfundets bestämmelse i de vägledande reglerna om god advokatsed rörande företagande och mänskliga rättigheter från juni 2016

Källa: Advokatsamfundet, Enact, regeringen, EKN