Om styrkans övermod och rättssamhällets anspråk

Denna lista har tillkommit för att sätta politisk press på Putin i anledning av Ukrainakrisen. Bolag och individer som USA på oklara grunder anser har kopplingar till Putin förs utan att höras eller underrättas upp på denna lista. Något skäl anges inte. Något närmare samband med Ukraina är inte heller nödvändigt. Putin själv är av politiska skäl inte uppsatt. Men, det är alltså en svensk advokat i sin egenskap av just advokat.

Det handlar om en sanktionslista, utfärdad av USA:s finansdepartement, den så kallade OFAC-listan. Svenskar är i och för sig inte bundna av dessa påbud. Men, det hindrar inte att sanktionslistningen i flera hänseenden har fått vittgående och allvarliga konsekvenser för advokaten och dennes klienter.

Vissa av advokatens utländska klienter hade redan tidigare förts upp på samma lista. Konsekvenserna för dessa bolag var märkbara. Från att ha varit synnerligen framgångsrika inom trading och logistik, baserad på export av rysk energi, har bolagen till följd av listningen tvingats att avveckla dessa verksamheter. Skälen härtill är den omedelbara och åsyftade påverkan på möjligheterna att betala och få betalt i US-dollar, som ett listningsbeslut föranleder. Till detta kommer att den som är uppsatt på listan av banksystemet betraktas som persona non grata i största allmänhet. Med allt vad det innebär.

Advokatens uppdrag för dessa klienter har pågått sedan 1990-talet. Efter att de förts upp på sanktionslistan har uppdragen huvudsakligen bestått i att under ordnade former avveckla verksamheterna. Det kan noteras att advokaten saknar ägarintressen i de bolag som är föremål för USA:s missaktning. Hans uppdrag har varit att företräda bolagen med rådgivning och som styrelseledamot. Fakturering har skett på sedvanligt sätt. Det har inte påståtts att advokaten skulle ha gjort dig skyldig till något som helst brott eller klandervärt beteende. Han utförde bara sina advokatuppdrag.

Denne advokat, som godtyckligt förts upp på den amerikanska sanktionslistan, hindras nu av svenska banker från att, inom ramen för gällande lagstiftning och god advokatsed, lojalt och under tystnadsplikt fullgöra sina advokatuppdrag och biträda sina klienter. Det kan i sammanhanget noteras att advokaten ifråga åtnjuter ett synnerligen gott anseende som rådgivare åt och styrelseledamot i svenska och utländska bolag. Att vara styrelseledamot är ett vanligt förekommande uppdrag inom advokatverksamheten. Nu har svenska banker på egen hand infört ett yrkesförbud för advokaten, när det gäller denna typ av advokatuppdrag.

Svenska banker, med vilka advokaten och hans klienter sedan lång tid haft affärsrelationer, har bland annat tagit sig för att kontakta de advokatens klientbolag, i vilka advokaten var styrelseledamot. Bankerna har vid dessa kontakter låtit meddela att de inte kan ha kvar bolagen som kunder om advokaten kvarstår i styrelsen. För att undvika att advokatens klientbolag skadades tvingades advokaten sålunda att avgå från dessa styrelseuppdrag. Vissa av klientbolagen fortsätter dock att anlita advokaten som juridisk rådgivare, utan att det innefattar styrelseledamotskap. Andra klienter har efter påtryckningar känt sig tvingade att avsluta samarbetet. I de utländska klientbolagen pågår avregistrering av samtliga styrelseuppdrag. Uppdragen som juridisk rådgivare fortsätter emellertid.

Banker begränsar dessutom betalningar till och från Sverige. Samtliga advokatens kreditkort som Amex, Visa och Mastercard har stoppats utan någon som helst föregående kontakt. Konsekvenserna av detta är lätta att inse. Oavsett att sanktionerna formellt är begränsade till US-dollar-transaktioner och att det inte finns några motsvarande sanktioner från EU och FN mot advokaten, så påverkas advokatverksamheten högst avsevärt, såväl nationellt som internationellt.

FN:s säkerhetsråd, EU och USA beslutar om sanktioner inom olika områden. USA och EU har de senaste åren använt sanktioner som ett diplomatiskt och ekonomiskt instrument i syfte att straffa enskilda personer för ett visst agerande eller för att få ett land att upphöra med vissa åtgärder eller förändra politik som påstås bryta mot internationell rätt eller som inte anses respektera demokratiska principer. De terrorlistor och sanktionslistor som upprättas är inte kända för att i onödan tyngas av rättssäkerhetsgarantier. Enskilda som drabbas av rättsverkningar till följd av beslut fattade inom EU äger dock rätt att få sin sak prövad, dels genom systemet med förhandsavgöranden, dels av nationella domstolar och ytterst av EU-domstolen. Denna rätt till rättsmedel, om än otillräckliga, saknas för den som uppförs på den amerikanska OFAC-listan. Sanktioner beslutade av USA saknar nämligen rättsverkan i Sverige. Sanktionerna är i det hänseendet rena instrument i den amerikanska utrikespolitiken.

Det som nu inträffat aktualiserar en rad principiellt viktiga frågor bland annat gällande svenska advokaters arbetsvillkor och svenska finansiella institutioners uppträdande.

Bankernas affärsrelationer med sina kunder, är för såväl den enskilde som företag, av fundamental betydelse för att kunna fungera i samhällslivet. Att svenska banker, utan rättslig grund, möjligen av ängslan för att utsättas för repressalier, utsätter sina kunder för synnerligen ingripande och allvarliga påföljder betingade av utländsk makts utrikespolitiska intressen är redan mot denna bakgrund inte godtagbart. Bankerna fyller framför allt centrala samhällsfunktioner. Det är därför ett svenskt samhällsintresse att banker inte tillåts att godtyckligt utsätta medborgarna och företag för utländska sanktioner, som inte genom EU eller på annat sätt givits rättsverkan i Sverige. Svenska finansiella institutioner eller myndigheter bör inte tillåtas vara exekutörer av godtyckliga utländska politiska beslut utan svensk rättsgrund.

När det gäller agerandet mot den svenske advokaten är detta särskilt anmärkningsvärt. Advokater skall stå fria i förhållande till varje intresse som kan tänkas inkräkta på advokaternas möjligheter att handla såsom deras yrkesplikter kräver. Att en oberoende advokatkår anses utgöra ett fundament för en väl fungerande rättsstat framgår av flera folkrättsliga instrument. Exempel på sådana internationella rättsakter är FN:s Basic Principles on the Role of Lawyers.

Av denna framgår att upprätthållandet av rättssäkerhet och skyddet för mänskliga rättigheter kräver att alla har effektiv tillgång till juridisk rådgivning, som tillhandahålles av en oberoende advokatkår (”independent legal profession”). I advokatens yrkesplikter ska bland annat ingå att biträda klienten och vidta rättsliga åtgärder för att skydda klientens intressen, samt att företräda klienten inför domstolar, tribunaler och administrativa myndigheter. Att advokater trakasseras i syfte att förmå dem att frånträda ett uppdrag och avstå från att representera en klient har dessvärre inte varit ovanligt utomlands. Nu har samma sak uppenbarligen inträffat också i Sverige.

Enligt FN:s basic principles on the role of lawyers åligger det emellertid den verkställande makten att tillförsäkra advokaterna garantier som möjliggör för dem att utföra sitt advokatuppdrag, utan någon form av opåkallad inblandning. Det ankommer således på den svenska regeringen att vidta sådana åtgärder. Advokatsamfundet har därför i en skrivelse påmint regeringen härom. Samfundet har hemställt att regeringen verkar för att advokaten omgående avregistreras från den aktuella listan och att regeringen skyndsamt vidtar lämpliga åtgärder till förhindrande av att svenska finansiella institutioner mot svenska medborgare utan svensk rättsgrund vidtar åtgärder till effektuerande av politiska beslut fattade av utländsk makt. En kopia av skrivelsen har samtidigt tillställts statsråden Morgan Johansson, Margot Wallström och Per Bolund samt generaldirektören vid Finansinspektionen Erik Thedéen. Jag ser fram emot regeringens reaktion.

Bristen på rättssäkerhet, proportionalitet och effektiva rättsmedel när det gäller sanktionslistorna är uppenbara. Att svenska banker, synbarligen av ängslan för att stöta sig med mäktiga utländska intressen, medverkar till politiskt grundade sanktioner mot en i detta fall mycket väl ansedd svensk advokat, som inom ramen för sin advokatverksamhet biträtt klienter, vilka fallit i onåd hos amerikanska staten, kan inte få fortgå. Vad händer när IKEA, Ericsson eller Skanska förs upp på den amerikanska listan?

Åt de utländska fatworna kan vi inte göra så mycket, mer än att i debatt påtala saken. Men, de svenska organ som övervakar bankerna, närmast Finansinspektionen, bör ges verktyg att ingripa mot de svenska banker som agerar lydiga lakejer åt utländska politiska intressen. Amerikanska, ryska eller nordkoreanska bannbullor bör inte, så som nu skett, tillåtas att få verkan i Sverige.

Under Vietnamkriget skrev den amerikanske senatorn William Fulbright för nu jämnt 50 år sedan, en USA-kritisk betraktelse om the ”Arrogance of Power” – om styrkans övermod. Då liksom nu finns det anledning att förhålla sig kritisk till rättslöst stormaktsmissbruk. De fatwor som de amerikanska myndigheterna utfärdar genom olika typer av sanktionslistor och terrorlistor utsätts aldrig för någon egentlig granskning av omvärlden. Tomten, i Kalle Anka på julafton, är noggrannare. Detta är givetvis allt annat än godtagbart.

Anne Ramberg

anne.ramberg@advokatsamfundet.se