Generalsekreteraren har ordet
Fokus
Avtalslagen firar 100 år
I år fyller den svenska avtalslagen 100 år. De övriga nordiska avtalslagarna kom också till i början av seklet. Men trots att samhället ser helt annorlunda ut i dag har inga omfattande förändringar gjorts i de nordiska avtalslagarna, som i allt väsentligt liknar varandra. Frågan är om avtalslagen behöver reformeras nu? Uppfattningen hos nordiska forskare inom rättsvetenskapen och praktiker går isär. Några menar att lagen är obsolet och bör upphävas, andra att den är fullt användbar och att det inte finns något behov av att ändra den, och ytterligare andra att det finns skäl och utrymme för reformer.
Ladda ner tidningen
PS. Chefredaktören har ordet
En jubilar som visar tidens obevekliga gång
Innebörden av skandinavismen var en samhörighetskänsla och en önskan om utökat kulturutbyte, med i förlängningen även ett politiskt och rättsligt samarbete.
Frågan om avtalslagen är en högst levande hundraåring eller en ruin delar forskarkåren. Spännvidden är också stor när det gäller på vilket sätt avtalsrätten ska föras in i framtiden. Fast det finns en enighet om värdet av den stora gemensamma kunskapsbank som har byggts upp. Få tror dock att den nordiska avtalslagen lär fira sin 200-årsdag. Men oavsett det så är avtalslagen, enligt professor Kjell Åke Modéer: ”En i hög grad levande ruin, på samma sätt som Caspar David Friedrich målade sina romantiska ruinlandskap i början av 1800-talet. Friedrich gav traditionen och kontinuiteten ett viktigt uttryck.”
Det går att en smula vemodigt konstatera ”den nordiska tanken” tycks slumra in och i stället ersättas av Europarätten och andra internationella överenskommelser.