Positiva reaktioner på IBA-rapporten
Nr 9 2014 Årgång 80En av IBA-rapportens styrkor är att den lyfter fram sambandet mellan klimatförändringarna och mänskliga rättigheter, anser flera advokater och miljöexperter.
Internationella advokatsamfundet (IBA) utmanades i samband med organisationens årsmöte i Dublin 2012 att skriva en rapport om hur juridiken skulle kunna främja klimaträttvisa och mänskliga rättigheter i en tid av klimatförstörelse. Uppmaningen kom från Mary Robinson, ordförande för organisationen Mary Robinson Foundation – Climate Justice och även Irlands president under perioden 1990–1997.
– Inom IBA finns representanter för alla slags advokater. En stor del av lösningen på problemet med klimatförändringarna finns i lagstiftningen. För att nå en effektiv och rättvis lösning på problemet behöver advokater medverka – oavsett om de arbetar med internationell rätt, nationell rätt, handelsrätt eller mänskliga rättigheter, säger organisationens forsknings- och utvecklingschef Tara Shine.
Arbetsgrupp bildades
IBA:s nu avgående ordförande Michael Reynolds antog utmaningen och en arbetsgrupp bildades. Tillsammans med advokat Helena Kennedy utsågs David Estrin, som har arbetat som miljörättsadvokat i över 40 år, till gruppens ordförande.
– Jag har alltid ansett att juridiken inte bara är till för näringslivet utan även har en viktig roll att spela när det gäller att skydda och hjälpa människor. Jag var därför angelägen att hjälpa till, säger David Estrin.
Totalt ingick 19 forskare och advokater i arbetsgruppen som i juli publicerade rapporten ”Achieving Justice and Human Rights in an Era of Climate Disruption”.
Arbetsgruppen beslutade direkt att inte ge sig in i den vetenskapliga debatten om huruvida klimatförändringarna existerar. Utgångspunkten för arbetet var i stället FN:s klimatpanels (IPCC) slutsatser att klimatförändringarna pågår och att de främst orsakas av utsläppen av växthusgaser.
Under arbetet med rapporten blev det bland annat diskussioner om hur långtgående företagens ansvar ska vara. Om exempelvis ett amerikanskt företag som släpper ut stora mängder växthusgaser har ett dotterbolag i Sverige var frågan om det skulle vara möjligt att stämma det svenska dotterbolaget i Sverige.
– För att klimatförändringarnas inverkan på mänskliga rättigheter ska kunna hanteras kom vi överens om att företagens ansvar behöver öka, säger David Estrin.
Positiva reaktioner
Rapporten överträffade de förväntningar som Mary Robinson Foundations – Climate Justice hade.
– Rapportens främsta styrka är att den tar upp många aspekter på vad som kan göras med hjälp av lagstiftning för att hantera klimatförändringarna, säger Tara Shine.
Lennart Olsson, professor i geografi vid Lunds universitet, som skrev ett av kapitlen i IPCC:s senaste rapport om klimatförändringarna, tycker också att IBA-rapporten fyller en viktig funktion.
– I IPCC-rapporten tog vi inte upp den juridiska dimensionen. Man hamnar ofta på en politisk nivå där det handlar om löften och utfästelser. Man kommer inte ner till juridiken, där saker och ting realiseras.
Övriga advokater och miljöexperter som Advokaten har varit i kontakt med är också positiva till att de juridiska aspekterna på klimatförändringarna har sammanställts.
Jane Cohen, forskare inom hälsa och mänskliga rättigheter hos människorättsorganisationen Human Rights Watch, anser också att rapporten på ett förtjänstfullt sätt lyfter företagens och enskilda staters ansvar för utsläppen av växthusgas.
– IBA översätter IPCC:s rapport till juridiskt ansvar. Jag har inte sett att någon annan yrkesgrupp har tagit fram en så stark rapport om sambandet mellan klimatförändringarna och mänskliga rättigheter. Finns både juridiken och vetenskapen på plats finns goda förutsättningar för att klimatförhandlingarna ska gå framåt, säger hon.
”Tydligare ansvar”
Advokat Staffan Michelson och Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, anser att en av rapportens styrkor är att den uppmärksammar sambandet mellan klimatförändringarna och mänskliga rättigheter.
– Det blir tydligare vilket ansvar stater har att komma fram till en uppgörelse inom ramen för FN:s klimatförhandlingar. Alla de rättigheter som de stater som nu förhandlar om klimatet har skrivit under – rätten till liv, hälsa, mat, vatten, boende, självbestämmande – utmanas om de inte lyckas få till stånd en effektiv överenskommelse om hur utsläppen av växthusgaser ska begränsas, säger Jonas Ebbesson.
Han hade dock gärna sett att rapportförfattarna hade tagit upp hur företag skulle kunna hållas ansvariga mer kollektivt.
– Även om man inte kan bevisa att varje enskild översvämning eller torka beror på ett visst företags utsläpp vet man vilka verksamheter som bidrar kollektivt. Man skulle kunna tänka sig att företagen betalade en skatt eller avgift till en internationell klimatfond för att kompensera för utsläppen. Det är viktigt att de industrier som bidrar till detta är med och betalar. Kostnaderna får sedan slås ut på konsumenterna. Vi bidrar alla till att klimatet förändras, säger han.
Kompensationsmodell
IBA:s arbetsgrupp ska nu fortsätta att se över hur ansvar ska kunna utkrävas av dem som orsakar klimatförändringarna och hur de som drabbas ska kunna kompenseras. Syftet är att en modell för kompensation ska tas fram. Hur ett fåtal företag ska kunna ställas till svars, då mycket av den koldioxid som finns i atmosfären har släppts ut under de senaste hundra åren och vem som ska ha rätt att stämma ett företag eller en stat, är ett par frågor som arbetsgruppen ska fortsätta att utreda.
– Ansvarsutkrävande är en nödvändig förutsättning för att regelverk ska bli effektiva och erhålla legitimitet, säger Anne Ramberg.
Tara Shine är positiv till att IBA:s tillträdande ordförande och medlemmarna i arbetsgruppen vill arbeta vidare med rekommendationerna i rapporten.
– Utmaningen ligger i att genomföra rekommendationerna. Men om advokaterna mobiliserar innebär det att skyddet för mänskliga rättigheter och rättvisa förbättras, säger hon.
Mary Robinson Foundation – Climate Justice
Organisationen arbetar bland annat med utbildning och opinionsbildning för att säkerställa global rättvisa för de människor som drabbas hårdast av klimatförändringar och ofta glöms bort i debatten – fattiga, marginaliserade människor som saknar inflytande.
Organisationen arbetar aktivt för att ett juridiskt bindande avtal om hur utsläppen av koldioxid ska minskas blir resultatet av klimatmötet i Paris 2015. Organisationen betonar vikten av att hänsyn tas till mänskliga rättigheter i avtalet.
Källa: Mary Robinson Foundation – Climate Justice