Annonser

Långa häktningstider är svåra att försvara från MR-perspektiv

– Att någon som inte har dömts för brott skulle sitta häktad i tre år med restriktioner och sedan frikännas är extremt svårt att försvara från ett människorättsperspektiv.

Det sa den irländske juristen Tim Dalton, tidigare ledamot av Europarådets tortyrkommitté, vid det första av två seminarier om häktning och restriktioner som svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen (ICJ) genomförde.

Tim Dalton inledde seminariet den 13 november med en genomgång av arbetet i Europeiska kommittén till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Han redogjorde för tortyrkommitténs senaste besök i Sverige 2009, då kommittén uppmärksammade att rekommendationer från tidigare besök om långa häktningstider med restriktioner inte hade lett till tillräckliga åtgärder. Dalton förordade att en tidsgräns för häktning med restriktioner skulle införas.

I paneldiskussionen som följde deltog ICJ Sveriges ordförande advokat Thomas Olsson, kammaråklagaren Jenny Ahlner Wetterqvist samt Oisín Cantwell, journalist på Aftonbladet, och Johan Linander (C), tidigare ledamot av riksdagens justitieutskott.

Oisín Cantwell noterade att häktningstiderna är en fråga som har orsakat upprepad internationell kritik mot Sverige.

– Just kombinationen av långa häktningstider och restriktioner är en skam för en rättsstat. I längden borde den återkommande internationella kritiken vara genant för lagstiftaren, sa Cantwell.

Jenny Ahlner Wetterqvist förklarade att huvudskälet till de långa häktningarna med restriktioner är omedelbarhetsprincipen i det svenska rättssystemet.

– Det är det som sägs vid huvudförhandlingen som domstolen ska döma på, och så länge vi har det systemet behövs ett visst mått av restriktioner. Jag tror att det finns skäl för att lätta lite på omedelbarhetsprincipen, sa hon.

Hon nämnde som exempel att förhör under förundersökningen kunde tillmätas större bevisvärde, om de dokumenterades bättre.

Johan Linander instämde.

– Om vi ska kunna göra stor förändring måste vi börja diskutera att rucka på omedelbarhetsprincipen, att ta upp bindande förhör som man sedan inte kan ändra.

På det sättet skulle vi kunna få ner häktningstiderna radikalt, sa han.

Men Thomas Olsson förstod inte hur man kan säga att lösningen är att göra avkall på grundläggande rättssäkerhetsprinciper – omedelbarhets- och muntlighetsprinciperna.

Thomas Olsson menade att Sverige är extremt generöst när det gäller förutsättningarna för att meddela restriktioner.

– Enligt tortyrkommitténs rapport återstår mycket för Sverige innan utredningsintresset är balanserat mot den enskildes intressen. Det är också ett problem ur ett internationellt perspektiv att restriktionerna i Sverige är mycket ingripande och medför närmast en isolering av den enskilde, sa han.

Han nämnde exempel på häktade klienter i andra länder som Tyskland, där alla med restriktioner vistas tillsammans på en avdelning.

Jenny Ahlner Wetterqvist berättade att Riksåklagarens arbetsgrupp om restriktioner för häktade, där hon var sekreterare, hade föreslagit just gemensamhetsavdelningar för restriktionsintagna i sin rapport Häktningstider och restriktioner.

Thomas Olsson undrade om det inte finns en överdriven ängslan för att misstänkta ska kunna påverka utredningen, samtidigt som man är återhållsam med att delge innehållet i utredningen. Han jämförde med Belgien, där allt utredningsmaterial måste redovisas för den misstänkte efter tre månader.

Jenny Ahlner Wetterqvist medgav att hon trodde att åklagarna ibland är för rädda och inte gör tillräckligt noggranna riskanalyser.

Thomas Olsson förklarade att rätten att försvara sig måste väga otroligt tungt.

– Vi i Sverige tar för lätt under förundersökningsstadiet på den misstänktes möjlighet att försvara sig och ser för mycket till effektiviteten i brottsutredningen. Det är svårt för den misstänkte att ta del av utredningsmaterialet. Om man dessutom är häktad med restriktioner och befinner sig i isolering, är det svårt att göra en egen utredning, sa han.

Tim Dalton avslutade med kommentarer från tortyrkommitténs perspektiv.

– Innan någon tar ett mål med treåriga restriktioner till Europadomstolen som omänsklig behandling, vore det klokt av Sverige att genomföra reformer, sa han.

Magnus Andersson