Notiser
Nr 7 2014 Årgång 80JO-kritik mot långsam rådman
Justitieombudsmannen, JO, förklarar i ett beslut att en rådman i södra Sverige inte kan undgå kritik. Kritiken gäller handläggningstiden av interimistiska yrkanden i ett vårdnadsmål. Målet var klart för interimistiskt beslut den 17 april 2013, men tingsrätten meddelade inte beslut om de interimistiska yrkandena om vårdnad, boende och umgänge förrän den 3 juni. JO noterar att domstolar är skyldiga att handlägga interimistiska yrkanden i vårdnadsmål skyndsamt. JO konstaterar att ett så långt dröjsmål som i det aktuella vårdnadsmålet inte är förenligt med kravet på skyndsam handläggning och riktar kritik mot den ansvarige rådmannen.
Nya förslag mot organiserad brottslighet
Utredningen om skärpta straffrättsliga åtgärder mot organiserad brottslighet har lämnat sitt slutbetänkande. Professor Petter Asp har haft i uppdrag att överväga om det straffrättsliga regelverket på vissa områden kan skärpas för att motverka organiserad brottslighet mer effektivt.
Utredningen föreslår bland annat följande:
l Förstadier till allvarliga brott som är vanligt förekommande inom organiserad brottslighet ska kriminaliseras i större utsträckning än i dag.
l Straffskalan för förberedelse och stämpling till brott skärps genom att det i flera fall än i dag blir möjligt att gå över den begränsning på två års fängelse som gäller enligt nuvarande lagstiftning.
Lagrådsremiss om nya strafflindringsgrunder
Den avgående Alliansregeringen lämnade den 1 september en lagrådsremiss med förslag till strafflindring vid medverkan till utredning av egen brottslighet.
Förslaget innebär att en tilltalad som lämnar uppgifter som är av väsentlig betydelse för utredningen av brottet ska kunna få ett kortare straff.
Förslaget omfattar bara uppgifter som avser det egna brottet.
Lagrådsremissen innehåller också förslag om en ny strafflindringsgrund för situationer då en gärningsman förutom den straffrättsliga påföljden också drabbas av andra sanktioner till följd av brottet.
Advokatsamfundet avstyrkte förslaget om strafflindring i sitt remissyttrande och ansåg att det finns flera principiella skäl som talar mot att införa den föreslagna strafflindringsgrunden. Advokatsamfundet pekade bland annat på att det skulle uppstå stora gränsdragningsproblem med misstänkta som anser att de har bidragit väsentligt till utredningen, där uppfattningen inte delas av polis eller åklagare. Enligt Advokatsamfundet hade de krav som måste uppställas på rättssäkerhet och förutsebarhet inte tillgodosetts i förslaget. Samfundet ifrågasatte hur det föreslagna förfarandet överensstämmer med allmänna rättsprinciper.
Polisen bättre än man tidigare trott
Svensk polis är inte sämre på att klara upp brott jämfört med andra länder, visar en ny uträkning från Brottsförebyggande rådet, Brå. Något som många tidigare trott. Tidigare jämförelser visar att andelen så kallade personuppklarade brott är lägre i Sverige än i Norge, Danmark, Nederländerna, Tyskland och England. Detta beror på att andra länder använder mindre extensiva sätt att räkna brotten på och mindre stränga sätt att räkna personuppklaring på.
Dock har andelen personuppklarade brott minskat på senare år. År 2010 låg den svenska personuppklaringen på 18 procent. Förra året var den 15 procent.
Straffansvar för oaktsam våldtäkt ska utredas
Den avgående alliansregeringen har tillsatt en utredning med en parlamentarisk referensgrupp som ska göra en bred översyn av våldtäktsbrottet. Mari Heidenborg, lagman vid Solna tingsrätt, har åtagit sig uppdraget som utredare. I utredarens uppdrag ingår att överväga och lämna förslag till utformningen av ett särskilt straffansvar för oaktsamhet eller vållande vid våldtäkt.
Dessutom ska utredaren bland annat
• göra en översyn av våldtäktsbrottet och överväga om det bör införas en samtyckesbaserad regleringsmodell för våldtäkt,
• granska och analysera hur de brottsbekämpande myndigheterna utreder och hur rättsväsendet i övrigt hanterar ärenden om våldtäkt.
Färre anmäler hatbrott
Nivån på utsattheten för hatbrott tycks vara oförändrad. Antalet polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv har dock minskat med fem procent sedan 2009. Mest minskar anmälningar på grund av sexuell läggning, som gått ner med 41 procent de senaste fem åren. Det visar Hatbrottsstatistiken 2013 från Brottsförebyggande rådet (Brå). Uppgifter från Brås nationella trygghetsundersökning (NTU) över hur många som utsatts för hatbrott uppvisar inga större förändringar.
Brottsvinster ska kunna förverkas vid fler brott
Till det antal förslag om reformer inom det rättsliga området som den avgående Alliansregeringen har presenterat de senaste veckorna läggs ett förslag om att göra det lättare att förverka brottsvinster och fordon som har använts vid allvarliga trafikbrott. Regeringen vill att förverkande av misstänkta brottsvinster ska kunna användas vid fler brott. I dag kan utvidgat förverkande av misstänkta brottsvinster användas vid brott som har minst sex års fängelse i straffskalan. Regeringens särskilda utredare har fått i uppdrag att ta fram lagstiftning som sänker tröskeln till brott med fyra år i straffskalan. Regeringen vill också göra det lättare att utmäta egendom hos kriminella. Kriminella har ofta skulder hos kronofogden, men saknar ofta utmätningsbara tillgångar. Regeringen planerar att ge Kronofogdemyndigheten möjlighet att utmäta egendom, som påträffas av till exempel polisen eller Tullverket, på distans.