Ingen brist på arbetsuppgifter för de nya politiska ledarna

Vi har just upplevt en valrörelse med generande lite fokus på konkurrenskrafts- och näringslivsfrågor. Nya majoriteter håller på att formeras och nya politiska ledare är på väg fram både lokalt och nationellt. Det kan i det sammanhanget vara värt att fundera på några av de styrkor som såväl Sveriges ekonomi i allmänhet och Stockholms i synnerhet har.

Stockholm är en av Europas snabbast växande städer både befolkningsmässigt och ekonomiskt. En av framgångsfaktorerna är ett diversifierat näringsliv. Vi är varken beroende av ett enskilt företag eller en enskild bransch, utan har en stor bredd i näringslivet. Vi har nya dynamiska ”start ups” i kombination med många stora företag. Vi är starka inom både IT och life science och vi har en helt världsunik huvudkontorsekonomi.

Stockholm är i både relativa och absoluta tal en av de mest huvudkontorstäta städerna globalt. Bara elva städer i världen har fler än tio multinationella storföretags huvudkontor. Stockholm har elva, Sverige fjorton totalt. Stockholm har också sedan ett antal år tillbaka ett stort inflöde av internationella bolag som lägger sina Norden-huvudkontor här.

Vi har utvecklats till ett centrum för Nordens ekonomi. Vore Norden ett land skulle det vara världens tolfte största ekonomi, mindre än Kanada, Ryssland och Indien, men större än Australien, Spanien, Mexiko och Sydkorea.

Huvudkontoren skapar många positiva värden för Sverige och såväl näringslivet som det politiska ledarskapet borde fråga sig vad som krävs, inte bara för att behålla de huvudkontor vi har, utan också för att utveckla positionen.

Koncentrationen av företagsledande funktioner och huvudkontor är en stor tillgång. Det är lätt att inse den direkta roll som den spelar för vår ekonomi, men de är också betydelsefulla mer långsiktigt för kompetensförsörjning och kunskapsutveckling.

Att Stockholm och Sverige har viktiga företagsledande funktioner påverkar dessutom i sig stadens attraktivitet och stärker oss i den allt mer globala konkurrensen om talanger. Det är här huvudkontoren och rådgivningsföretagen spelar en viktig roll. Man skulle kunna se det som ett slags ekosystem där huvudkontoren, deras verksamhet och tjänsterna som behövs samspelar och är beroende av varandra.

Stockholm har under det senaste decenniet haft ett försprång gentemot till exempel Köpenhamn vad gäller förmågan att attrahera funktioner för företagsledning. En viktig förklaring är den överhettning i Köpenhamn som 2006–2008 ledde till problemen med kompetensförsörjning. Det oroar, då kompetensförsörjning nu också framförs som en av Stockholms största utmaningar.
Det finns flera utmaningar som berör möjligheterna för huvudkontoren att vara kvar och utvecklas. Kan vi fylla ut kostymen och även börja attrahera de europeiska huvudkontoren för de stora internationella bolagen? Det beror på hur utmaningarna hanteras och vilken politik som förs.

Huvudkontoren behöver inte minst ett starkt ekosystem av företagstjänster för att kunna verka från Stockholm. Efterfrågan av dessa tjänster hjälper förstås sedan i sin tur till att bygga upp ett brett och avancerat tjänsteutbud.

Huvudkontorens placering beror på en rad faktorer. Vilken politik ett land och en stad för är en mycket viktig faktor. Frågan är nu om vi är rätt rustade för nya omvärldsförändringar. Kan vi behålla de svenska globala huvudkontoren, locka företag att placera sina europeiska huvudkontor här samtidigt som vi behåller och ökar antalet nordiska huvudkontor?

Det är inte länge sedan som utflyttningen av huvudkontoren var en realitet. Det kan hända igen med fel politik eller helt enkelt för att omvärlden rör sig snabbare än vad vi gör. Den globala konkurrensen är knivskarp.

Var företagen väljer att förlägga sin verksamhet har förändrats, från att ha varit nära produktionen till att vara nära ett brett utbud av företagstjänster och en kritisk massa av kompetens.

Närvaron av huvudkontor innebär att beslutsfattare och en högutbildad och välbetald arbetskraft samlas, men också att efterfrågan på avancerade företagstjänster ökar. Huvudkontoren finns i de välutvecklade och säkra städerna i världen. Det blir också en självförstärkande process. Huvudkontoren skapar välstånd med högre produktivitet och en välutbildad arbetskraft, något som i sin tur lockar ytterligare huvudkontor att etablera sig i staden. Länder med en stor andel globala huvudkontor i förhållande till folkmängden har en högre BNP per capita än andra länder.

Huvudkontorens lokalisering har betydelse för såväl sysselsättning som inkomster. Lönerna är normalt betydligt högre för den sortens arbete som utförs på huvudkontoren jämfört med andra delar av ett företag. Ju fler huvudkontor som finns på orten, desto större tillgång finns det på yrkeskunniga och specialister som huvudkontor ofta anlitar. En avflyttning av huvudkontor blir därför något av en nedåtgående spiral som i slutändan leder till betydligt lägre relativa inkomstnivåer.

Vad krävs då av det politiska ledarskapet? Tja, Sverige och Stockholm behöver givetvis ha konkurrenskraftiga skatter och välfungerande regelverk. Värnskatten, som en lång rad experter räknat ut kostar statskassan mer än den genererar, stjälper snarare än hjälper för att bara nämna en skatt. Vi behöver också stärka infrastrukturen. Flygförbindelserna med omvärlden behöver förbättras och vi behöver få en fungerande bostadsmarknad. Inte minst skulle det vara en välgärning ur detta perspektiv att göra någonting åt den dysfunktionella hyresmarknaden så att det blir lättare att flytta till Stockholm för exempelvis utländska experter.

En svensk undersökning av faktorer som påverkar utflyttning av huvudkontor framhäver både individ- och företagsrelaterade faktorer som styr lokaliseringen av huvudkontoret. Fyra faktorer (utöver fusioner och förvärv) lyfts fram: närhet till kunder, regelverk och ekonomisk politik, individuella skatter samt goda kommunikationsmöjligheter. De två sista har visat sig vara viktigast.

Det är alltså ingen brist på arbetsuppgifter att ta tag i för de nya politiska ledarna.

Maria Rankka
VD för Stockholms handelskammare