Sedigheh Vasmaghi utmanar Irans system inifrån

Advokaten har mött den iranska juristen, teologen, poeten och advokaten Sedigheh Vasmaghi.

Sedigheh Vasmaghi bor sedan 2012 med sin man Mohammad i Uppsala. Hit kom hon som fristadsförfattare 2012. Under de snart två åren i Sverige har hon fortsatt att forska och skriva om sitt specialområde: kvinnans ställning och rättigheter i islamisk rättstolkning.

– Jag blev intresserad av islamisk rätt som mycket ung. Eftersom teologin är så styrande i Iran ville jag förstå den bättre. Jag hittade ju inga svar som övertygade mig i böckerna, och därför ville jag söka mer kunskap och själv försöka lösa dessa problem, berättar Sedigheh Vasmaghi.

Som islamiskt rättslärd är Sedigheh Vasmaghi en blandning av teolog och jurist, eftersom den islamiska rätten, sharia, och de religiösa urkunderna utgör grunden för Irans lagar. Vasmaghi bedriver därmed sin kamp för de iranska kvinnorna med teokratins egna medel; uttolkningen av Koranen och sunna. Sedigheh Vasmaghi ifrågasätter nämligen själva grunden för den dominerande tolkningen av sharia. Hon är framför allt kritisk mot fokuseringen vid profeten Muhammeds liv och vilka regler han följde.

– Bara för att tidigare muslimer och profeten levde enligt vissa lagar kan man inte kalla dessa lagar för islamiska. Profeten levde ju efter förislamiska lagar. Muslimer fortsatte också att leva efter dessa lagar efter att islam kommit till, påpekar Vasmaghi.

Visserligen uttalade sig profeten vid några tillfällen om vilka regler män­niskor borde följa i samhället, fortsätter Sedigheh Vasmaghi. Men inte heller dessa uttalanden var tänkta att fungera som lagar för alla muslimer i alla tider och överallt.

– Det finns några få lagar skapade för att islam ville rätta till felaktigheter och ta bort orättvisor. Människor kom till profeten och hänvisade till orättvisa lagar. Då försökte han att rätta till dem. Men det innebär ju inte att vi måste lyda dessa lagar. Profeten sa aldrig att alla människor i alla tider överallt skulle leva enligt de lagar som han levde enligt. Men den teorin är mycket djupt grundad.

Medan de iranska religiösa myndigheterna påstår att de bara vakar över en gudagiven lag betonar Sedigheh Vasmaghi i stället människors inflytande över rätten. 

– Ordet sharia betyder ”lag skapad av Gud”. Men lagarna är inte skapade av Gud, utan av muslimska jurister utifrån deras kunskap, deras intellekt och deras tolkningsmetod, säger hon.

Sedigheh Vasmaghis tolkning av de islamiska rättskällorna har fått henne att kritisera många företeelser i det iranska samhället som brukar anses grundade i sharia, bland annat månggifte, olika arvsrätt för kvinnor och män och dödsstraff genom stening, liksom att kvinnor inte anses lämpliga att bli domare. Hennes omtolkning innebär ett grundskott mot stora delar av Irans rättssystem och den stora makt de religiösa ledarna har.

– Jag anser inte att civilrätten och straffrätten kommer från sharia. Snarare utesluter sharia civilrätt och straffrätt. I stället ska folket bestämma över dessa områden. Sharia omfattar bara själva tillbedjan och vad som krävs av oss i vår religionsutövning. Men lagar beror på samhällets villkor och krav och folks behov, och därför ska folket bestämma dem, inskärper Sedigheh Vasmaghi, som alltså vill minimera sharias område i samhället.

De allra flesta områden i samhället bör i stället styras av demokratiskt stiftade lagar, menar Vasmaghi. De religiösa ledarna borde alltså lämna plats för folket att bestämma, i en sekulär rättsstat. Tanken är knappast ny eller revolutionerande. Men det som känns nytt och ovant med Sedigheh Vasmaghis argumentation är att den grundar sig i religionen i första hand, inte i några västerländska upplysningstankar. Varför har hon valt denna väg för sitt ifrågasättande?

– Under min studietid och min undervisning vid universitetet fann jag att metoden för att skapa sharialagar är problematisk. Dessutom tror jag att detta sätt att ifrågasätta, inifrån den islamiska rätten, är mer effektivt och mer accepterat. Därför föredrar jag att göra så, förklarar Vasmaghi, och fortsätter:

– Detta är ju också vad jag kan – jag är inte sociolog eller något sådant. Jag är utbildad i islamisk rätt, därför arbetar jag med den.

Sedigheh Vasmaghi talar allvarligt och stilla. Hon är liten och späd, iförd huvudduk som smiter tätt runt ansiktet, hijab.

Just hijaben, och andra plagg som täcker kvinnans hår, hör till de områden där Sedigheh Vasmaghi har en helt annan uppfattning än den officiella tolkningen av islam i hemlandet Iran.

– Det finns inget religiöst tvång för kvinnor att täcka håret. Inga uttalanden i Koranen säger tydligt att det skulle vara obligatoriskt med huvudduk, fastslår hon, och konstaterar sedan att det ändå är vanligt i den muslimska kulturen att kvinnor täcker sitt hår.

Hijaben är bara ett exempel på hur kulturellt grundade traditioner gjorts till lag i Iran. Och Vasmaghi återkommer gång på gång till hur den islamiska rättstraditionen genom tiderna vänts mot kvinnorna och använts för att diskriminera och förtrycka dem. I en föreläsning vid universitetet i Oslo, oktober 2013 uttryckte hon kritiken så här:

”Maskineriet som producerar sharia–postulat fortsätter att arbeta och ett av dess ständiga mål är ’kvinnan’. Anledningen till att detta maskineri fortsätter att arbeta är att många muslimer tror att dessa påståenden är sharias postulat och alltså Guds bud!”

Omtolkningar av den islamiska rätten och kritik mot den etablerade rättstraditionen har väckt stort intresse i Iran, berättar Vasmaghi. Många människor söker alternativ till ayatollornas regim. Den iranska regimen är inte lika förtjust.

– Myndigheterna håller inte med mig och delar inte mina uppfattningar. Jag var länge förbjuden att hålla tal och att publicera mina böcker, men jag kunde ju publicera på webben i stället och tala med många männi­skor, säger hon.

Hot och trakasserier var en del av Sedigheh Vasmaghis vardag under de sista åren i Iran. 2011 lämnade hon landet för att under en kortare period forska vid universitetet i Göttingen. Från Tyskland kom hon till Uppsala.

Sedigheh Vasmaghi arbetar inte bara för mänskliga rättigheter på en teoretisk nivå. I ett antal år var hon också verksam som advokat med egen byrå i Teheran. Huvuddelen av hennes ärende rörde kvinnors rättigheter och finansiella krav mot myndigheterna. Det hände att Vasmaghi försökte argumentera utifrån sin alternativa tolkning av den islamiska rätten i domstolen, men det var svårt att nå framgång, berättar hon.

– Domstolarna är tvungna att implementera de lagar som stiftas. De är inte heller tillräckligt oberoende, genom att chefen för rättsväsendet utses av den högsta religiösa ledningen, förklarar Sedigheh Vasmaghi.

Lagarna är dessutom inte tillkomna genom en demokratisk process. Visserligen finns ett parlament med lagstiftningsmakt, men alla lagar granskas av det så kallade Väktarrådet. De islamiska juristerna i rådet kan underkänna lagar som anses strida mot sharia.

Sedigheh Vasmaghi är långt ifrån ensam i sin kritik mot den iranska regimens tolkningar av sharia och hur de kommit att styra samhället. 35 år av teokratiskt styre har satt spår, och även om den iranska regimen försöker hålla kritiken i schack bubblar den upp i många former, inte minst i sociala medier.

Samtidigt som iranierna protesterar märks en strävan i många andra muslimskt dominerade länder som Egypten, Tunisien och Pakistan efter ett ökat inflytande av islamisk rätt i samhället.

Sedigheh Vasmaghi oroas av dessa strävanden.

– De som vill driva igenom sådana lagar vet inte tillräckligt om dem. Om de hade kunskap och erfarenhet så skulle de se att sharia så som den traditionellt tolkas inte är förenligt med livet. Det har vi fått uppleva i Iran i 35 år. Framför allt vet inte kvinnorna tillräckligt om vad det innebär, säger hon.

I stället bygger längtan efter gudsstaten på en allmänt positiv bild av islam, menar Vasmaghi.

– Alla muslimer vet att islam står för rättvisa och är emot orättvisa, korruption och fattigdom. I länder som upplever detta vänder man sig till islam som ett alternativ. Islam ska komma och tvätta bort korruption och orättvisa. Men även om islam som ideologi naturligtvis är mot korruption och orättvisa så betyder inte det att muslimer måste implementera traditionellt tolkade sharialagar, fastslår Vasmaghi.

Även i Europa vänder sig många muslimer till sharia som ett alternativ till den sekulära rättsordningen. I Storbritannien finns exempelvis shariadomstolar som kan ta upp familjemål och civilrättsliga ärenden och döma enligt islamisk rättstillämpning.

– Muslimska män vill ha flera fruar, ärva mer eller utöva kontroll över sina fruar. De tror att sharia innebär detta, och därför vill de implementera sharia. Jag uppfattar det som att det främst är muslimska män som vill implementera sharia, inte kvinnor, säger Sedigheh Vasmaghi.

Enligt hennes uppfattning är shariadomstolar, förutom att de missgynnar kvinnorna, också principiellt fel. I stället för att sträva efter egna lagar bör muslimer som tycker något är fel i de samhällen där de lever försöka ändra detta på demokratisk väg, genom diskussion, samtal och ytterst demokratiska val, menar Sedigheh Vasmaghi.

Under våren 2014 ska Sedigheh Vasmaghi fortsätta sitt akademiska arbete vid Uppsala universitet, med ett antal föreläsningar. Eventuellt ska det också bli en ny bok i samarbete med juridiska fakulteten. I övrigt är framtiden oviss.

– Men våra framtida planer, mina och min mans, är att återvända till Iran, säger Sedigheh Vasmaghi.

För trots alla problem i hemlandet är hon ändå hoppfull.

– Det finns inget annat val än en demokratisk utveckling. Iran har en ung befolkning och det finns enorma möjligheter för utveckling och förbättringar. Den här stora potentialen kommer att fungera, trots förbud och restriktioner, säger Vasmaghi.

Kan då advokater eller Advokatsamfundet göra något för att bidra till den positiva utvecklingen i Iran? Ja, svarar Sedigheh Vasmaghi.

– Jag tror att de civila samhällena kan göra mycket om de har kontakt med varandra. I Sverige har ni goda meriter när det gäller rättsstaten och lagar mot korruption. Det är positivt om Iran kan få del av denna erfarenhet och dessa kunskaper.

Ulrika Öster

 

Sedigheh Vasmaghi

Född 1962 i Teheran. Studerade islamisk rätt vid Teherans universitet. Disputerade 1998 vid Teherans universitet med en avhandling om kvinnors rätt i familjen enligt islamisk rättstradition.

Under perioden 1990–2009 var Sedigheh Vasmaghi verksam som lärare och forskare vid teologiska fakulteten vid Teherans universitet. 2001–2009 verkade hon dessutom som advokat med egen advokatbyrå i Teheran (enligt iransk lag får universitetslärare driva advokatverksamhet parallellt med forskning och undervisning).

1999–2003 var Vasmaghi medlem av och talman i Teherans stadsfullmäktige.

2011–2012 forskade och undervisade Sedigheh Vasmaghi vid Georg-August-universitetet i Göttingen, Tyskland. 2012 tilldelades hon Uppsala kommuns fristadsförfattarstipendium.

Under våren 2014 är hon knuten till Uppsala universitets Forum för fred, demokrati och rättvisa.

Förutom den juridiska karriären är Segidheh Vasmaghi också poet, som gett ut en rad diktsamlingar. Hon har också översatt lyrik från till persiska och arabiska.

Sharia

Sharia betyder bokstavligen ”vägen till vattenkällan” men översätts ofta med ”den gudomliga lagen”. Det är ett samlingsbegrepp för ett regelsystem som sägs vila på gudomlig grund.

Historiskt har innehållet i sharia fastställts på basis av fyra olika rättskällor.

1. Koranen, islams heliga skrift, profeten Muhammeds nedtecknade gudomliga uppenbarelser.

2. Sunna, profetens Muhammeds traditioner i form av hans uttalanden, handlingar och avgöranden.

3. Analogi, där nya företeelser tolkas utifrån äldre jämförbara fenomen.

4. Konsensus, eniga beslut bland rättslärda.

Vad som är sharia uttolkas på olika sätt i olika religiösa tolkningsskolor. Den viktigaste shiitiska rättsskolan, som enligt Irans konstitution är statsbärande i landet, är den jafaritiska.

Irans rättssystem

Den högsta politiska och religiösa makten i Iran ligger hos den religiöse Högste ledaren, sedan 1989 ayatolla Ali Khamenei. Han står över både president och parlament och kan intervenera inom alla makt­sfärer. Den Högste ledaren utses på livstid av Expertrådet. Expertrådet ska granska den Högste ledarens ämbetsutövning och består av åttiosex skriftlärda som utses i allmänna val vart åttonde år.

Expertrådet kan under vissa omständigheter avsätta den Högste ledaren.

Väktarrådet kan jämföras med Lagrådet. Det ska tolka konstitutionen och granska att all lagstiftning som antas av parlamentet är förenlig med islam och den iranska konstitutionen. Det granskar även kandidater inför val till parlament, president och Expertrådet.

Enligt UD:s rapport om de mänskliga rättigheterna i Iran från 2011 blir Irans rättsväsende ”allt mer politiserat och domar och straffsatser mot för regimen misshagliga personer är ofta godtyckliga och rättsvidriga”.

Dödsstraff utdöms flitigt och tortyr sägs vara vanligt inom ramen för den rättsliga processen, trots att konstitutionen förbjuder tortyr.

I praktiken saknas ett självständigt rättsväsende.

Irans advokater är uppdelade i två olika organisationer, dels det traditionella advokatsamfundet och dels Centret för domstolsväsendets juridiska rådgivare, vilket tar betydligt större hänsyn till religiösa meriter och politiska aspekter än akademiska.

På senare år har det senare samfundet blivit allt mäktigare.

Källor

• Alipour, Farahmand: A Woman Rethinking Islamic Jurisprudence, The Majalla, 5 december 2013.

• Council of Foreign Relations: Islam: Governing Under Sharia, på CFR:s webbplats www.cfr.org

• UD:s rapporter om mänskliga rättigheter – Iran, 2011.

• Vasmaghi, Sedigheh: Reform av sharia och muslimska kvinnors rättigheter, föreläsning vid Oslo universitet, oktober, 2013.