Högre krav på nämndemännen

Regeringen föreslår att kravet på nämndemännens lämplighet skärps. Domstolen får till uppgift att kontrollera varje vald nämndemans laglydnad genom utdrag ur belastningsregistret. Konkursfrihet föreslås också bli ett behörighetskrav för nämndemän. Det ska dessutom bli lättare för domstolen att kunna entlediga en nämndeman som har visat sig olämplig för uppdraget genom brott eller på annat sätt. Nämndemännen ska också delta i en obligatorisk utbildning i bland annat jävs- och sekretessfrågor.

Vidare ska val av nämndemän hållas vid en annan tidpunkt än i anslutning till val till kommun- och landstingsfullmäktige för att det ska vara tydligt att nämndemannauppdraget inte är ett politiskt uppdrag, föreslår regeringen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2014.

Däremot går regeringen emot huvuddelen av Nämndemannautredningens förslag.

– Det är beklagligt att man valt att inte lyssna på utredningen och det med undantag från nämndemannaintressen samstämmiga remissutfallet, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg i en kommenterar till lagrådsremissen.

Utredningen ville avskaffa nämndemännen i hovrätterna och kammarrätterna, minska antalet nämndemän i tingsrätterna och förvaltningsrätterna från tre till två och göra det möjligt för tingsrätterna att döma i brottmål med en ensam juristdomare utan nämndemän vid brott med en straffskala lägre än fängelse i två år.

Regeringen lämnar inte heller något förslag om att ändra hur nomineringen av nämndemän ska gå till. Där hade Nämndemannautredningen föreslagit ett förändrat rekryteringsförfarande, en så kallad fri kvot. I stället ger regeringen Statskontoret i uppdrag att ta fram ett ytterligare underlag för att ta ställning till förslaget om fri kvot.

Magnus Andersson