Notiser
Nr 9 2013 Årgång 79Första domen om kränkande fotografering
En man som hade smygfilmat en kvinna och hennes son i duschen blev den förste som dömdes enligt den nya lagen om kränkande fotografering som trädde i kraft den 1 juli. Enligt åtalet hade mannen filmat kvinnan och hennes son i duschen på en campingplats. Han erkände gärningen men förnekade brott.
Av domen framgår att mannen inte hade installerat någon kamera och att det rör sig om en engångsföreteelse.
Anne Ramberg diskuterade övervakning
Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg debatterade FRA:s övervakning med försvarsminister Karin Enström i SVT:s Aktuellt den 7 november. Den 19 november samtalade Anne Ramberg med Lars Öjelind, chef för Rikskriminalpolisens underrättelseenhet Sveriges radios P1-morgon. De diskuterade riskerna med ett nytt system där brottsbekämpande myndigheter kan ta ut information om vad svenskarna gör på internet och i sina telefoner, direkt från trafikdatabasen.
Fler narkotikabrott klaras upp
Brottsförebyggande rådets kortanalys ”Narkotikabrottens hantering genom rättskedjan – en beskrivning av utvecklingen åren 2000–2012” visar att uppklaringsprocenten är högre för narkotikabrott, eftersom det ofta finns en misstänkt person redan när brottet anmäls.
Analysen visar också att narkotikabrukets omfattning är oförändrad i samhället under dessa år trots att antalet ärenden som hanteras av rättsväsendets myndigheter ökar.
Kriminologipristagarna: Fängelser har begränsad effekt
USA-professorerna Daniel S. Nagins och Joan Petersilias arbete har bidragit till en förändring av användandet av fängelser och frivård, grundat på fakta om vad som fungerar – och vad som inte gör det. Det var juryns motivering när mottagarna av Stockholmspriset i kriminologi tillkännagavs. Petersilias forskning om återfallsförbrytare har bidragit till att USA har mångdubblat satsningarna på stöd åt fångar efter frigivning. Nagins bevis för fängelsers negativa effekt på fångar har bidragit till att antalet personer i fängelse har minskat.
Sociala skillnader speglas i brottsstatistiken
Antalet svenskar som utsätts för brott minskar, men för personer med utrikes födda föräldrar är situationen den omvända. Det framgår av en delrapport från Nationella trygghetsundersökningen (NTU). Utsattheten för brott har minskat över de senaste sju åren. Men för vissa grupper som ensamstående föräldrar, personer som bor i lägenhet och personer med utrikes födda föräldrar är utsattheten fortfarande hög.
Gränspolisen slår larm om missförhållanden
En grupp poliser från gränspolisen på Arlanda slår larm om en rad missförhållanden i behandlingen av asylsökande flyktingar som anländer till flygplatsen. Det skriver Dagens Nyheter.
I en anmälan som lämnats in till polisens internutredningar uppges att förhör förfalskats och åklagare vilseletts för att de asylsökande ska anhållas.
Enligt poliserna bakom anmälan är det gränspolisens ledning som pressar dem att kringgå regler för att nå upp till de kvantitativa målen om antalet registrerade brott.
Sverige bröt mot Europakonventionen
Sverige bröt mot Europakonventionens artikel 8 genom att inte tillhandahålla något straffrättsligt eller civilrättsligt rättsmedel till skydd för privatlivet för en 14-årig flicka som blev smygfilmad 2002. Vid den tiden fanns inte något förbud i svensk lag mot olovlig fotografering. Det finner Europadomstolens stora kammare i en dom den 12 november.
År 2002 upptäckte en då 14-årig flicka att hennes styvfar hade försökt smygfilma henne naken i duschen med en uppriggad videokamera. Styvfadern frikändes av hovrätten, som fann att gärningen inte var sexuellt ofredande enligt gällande straffbestämmelser eftersom han inte hade avsett att flickan skulle veta att hon hade blivit filmad.
Europadomstolen finner att svensk lag vid tiden för gärningen inte tillförsäkrade flickan skydd för hennes privatliv enligt Sveriges åtaganden enligt Europakonventionen, och dömer Sverige att betala henne skadestånd med 10 000 euro.
Europadomstolens dom den 12 november 2013 i målet Söderman mot Sverige (ansökan nr 5786/08)
Nya förslag för att stoppa näthatet
Enskilda personer får en starkare ställning i ärekränkningsmål och ett ökat skydd för den personliga integriteten. Det föreslår propositionen Ändringsförslag på tryck- och yttrandefrihetens område. Utöver förändringen i ärekränkningsmål och skyddet för den personliga integriteten föreslås att brottsbalkens krav på särskilda skäl för att väcka allmänt åtal för förtal och förolämpning ska tas bort. Effekten blir att åklagare och Justitiekanslern lättare kan bistå enskilda som förtalas på internet.
Romregistret är olagligt
Registreringen av romer är olaglig, men baseras inte enbart på etnicitet. Den slutsatsen drar Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) i sin granskning. ”Polismyndighetens behandling av personuppgifter är i flera avseenden olaglig” skriver SIN i ett pressmeddelande. Det allvarligaste felet är enligt SIN att ändamålet är alldeles för brett. SIN konstaterar att integritetsskyddet har satts ur spel och att det inte finns anledning att registrera alla i registret. SIN drar däremot inte slutsatsen att registreringen baserats enbart på etnicitet.
Regeringen vill höja avgifter
För att motverka att de summariska förfarandena används för att kringgå en högre ansökningsavgift i domstol bör en tilläggsavgift tas ut av tingsrätten när ett mål överlämnats dit, föreslår regeringen i en lagrådsremiss. De befintliga avgiftsnivåerna för de summariska förfarandena för betalningsföreläggande eller handräckning är betydligt lägre än de nya avgifterna i allmän domstol.
Tolkar bör få handlingar före förhandling
Domstolen bör så långt det är möjligt tillmötesgå en tolks begäran om att före förhandlingen få ta del av relevanta handlingar i målet. Det skriver JK med anledning av ett klagomål från föreningen Rättstolkarna. Enligt föreningen finns problem med att domstolarna vägrar att lämna ut handlingar till tolkar inför förhandlingar. ”Det är ytterst domstolens ansvar att förhandlingen kan genomföras på ett sådant sätt att också den som behöver hjälp av tolk garanteras rätten till en rättvis rättegång.”, skriver JK.
Justitiekanslerns beslut (diarienummer 3535-13-21)
Första beslutet från Institutet mot mutor
I det första beslutet från nyinrättade Etiknämnden vid Institutet mot mutor (IMM) kommer nämnden fram till att ett erbjudande om gratis hotell och middag inte är förenligt med IMM:s näringslivskod.
En branschorganisation planerade att bjuda 100 yrkeslärare och studievägledare på middag och hotellövernattning i samband med en mässa. Värdet på den erbjudna förmånen är för högt och har inte tillräckligt samband med mottagarnas arbete. Inbjudan riktas dessutom till offentliganställda, utan att arbetsgivaren har fått del av inbjudan.
Ja till minskad offentlighet
Den svenska offentlighetsprincipen begränsas genom ett riksdagsbeslut om ökad sekretess. Syftet är att svenska myndigheter ska kunna uppfylla internationella förpliktelser om sekretess och tystnadsplikt så att Sverige ska kunna delta i internationella samarbeten.
Ändringen gäller uppgifter som en svensk myndighet utbyter med utländska myndigheter på grund av bindande EU-regler eller internationella överenskommelser som har ingåtts av EU eller godkänts av riksdagen. Svenska Journalistförbundet och många av aktörerna bland medierna har varit starkt kritiska till förändringen.
Religionsfriheten förelås bli en relativ rättighet
Religionsfriheten är en absolut rättighet enligt grundlagen, men begränsas i praktiken ofta av andra hänsyn, enligt juristen Victoria Enkvist. Hon har i sin avhandling i konstitutionell rätt, Religionsfrihetens rättsliga ramar, studerat hur regeringsformens och Europakonventionens regler om religionsfrihet tillämpas i praktiken. Det visar sig att religionsfriheten i Sverige i praktiken behandlas som en relativ rättighet, som på olika sätt begränsas, till exempel genom djurskyddslagens hinder för religiös slakt. Enkvists rekommendation är att religionsfriheten blir en relativ rättighet på samma sätt som exempelvis yttrandefriheten.