Nye ordföranden Bengt Ivarsson: Rättssäkerheten är Advokatsamfundets viktigaste uppgift

Här berättar han hur han ser på advokaternas roll i samhället och vad som är ordförandens främsta uppgift.

Vilken betydelse har det att du inte kommer från Stockholm eller från någon av de största advokatbyråerna?

– För de allmänpraktiserande advokaterna runt omkring i landet tror jag att det är bra att det emellanåt finns en ordförande som inte kommer från Stockholm eller från någon av de stora affärsjuridiska byråerna, för det underlättar kanske för dem att identifiera sig med Advokatsamfundet.

Vad ser du som din främsta uppgift som ordförande i Advokatsamfundet?

– Att bibehålla ett enat samfund för både humanjurister och affärsjurister samt att värna om rättssäkerheten i samhället. På detaljnivå är det att fortsätta kampen i motvind för att ge humanjuristerna vettiga villkor för sin verksamhet. Det är en kamp som har förts i många år, där vi tyvärr inte har kommit så långt. Tecken tyder snarare på att försämringar är på gång. Fortsätter utvecklingen som hittills finns en fara att det blir sämre tillgång på försvarsadvokater, familjerättsadvokater och målsägandebiträden runt omkring i landet. Det kan också bli så att de som har råd att av egna medel bekosta advokathjälp kan göra det, oavsett om de bor i Stockholm eller på landsbygden. Men de som är sämre ekonomiskt bemedlade kommer att stå utan advokathjälp. Jag vet inte om det är ett sådant samhälle vi vill ha – jag vill i varje fall inte ha det!

Vilken är Advokatsamfundets främsta uppgift i Rättssverige?

– Att bevaka rättssäkerhetsfrågorna. I dessa upplever jag att Advokatsamfundet normalt sett får ett bra gensvar och medialt genomslag. I övrigt är de viktigaste frågorna just nu timkostnadsnormen och 3:12-frågan.

Är regeringens förslag om 3:12-reglerna ett hot mot advokatbyråerna och advokatkåren?

– Ja! Det drabbar advokatkåren generellt, men framför allt byråer med 10–15 eller fler delägare, på grund av olika andelsinnehav. Man skapar en osund konkurrenssituation mellan olika byråer. Lagstiftarens uppgift är inte att snedvrida konkurrensen, utan tvärtom att stimulera konkurrens på likartade villkor. Förslaget kan också hämma rekryteringen av yngre jurister till affärsjuridiska byråer. Signalerna från Finansdepartementet är illavarslande, när man sätter politisk prestige före det juridiska kunnandet som finns i Lagrådet och hos flera remissinstanser.

Vad är din uppfattning om advokaternas roll i samhället?

– Den traditionella advokatrollen är oerhört viktig. Det handlar i mycket stor omfattning om att företräda den enskilde personen mot staten, till exempel i ett försvararuppdrag, eller mot någon annan – att se till att biträda den svagare parten mot en starkare part. Men advokatrollen har utvecklats, och där kan andra viktiga roller komma in: att på det affärsjuridiska området arbeta för att uppnå vettiga avtalsvillkor mellan två parter och att hitta affärsmässiga lösningar. Advokaten måste dessutom värna rättssäkerheten – i det enskilda uppdraget men också i samhällsdebatten.

Hur ser du på allmänhetens uppfattning om advokater?

– Advokatsamfundets omvärldsundersökning förra året indikerade att allmänheten har ett rätt gott förtroende för advokater. Vi har tack och lov sluppit den amerikanska utvecklingen, där man har en nidbild av att advokater bara är ute efter pengar. Det har bland annat att göra med ersättningssystemet, där advokaten som biträder en part får en andel av tvistebeloppet. Jag vill undvika att vi hamnar i den situationen i Sverige.

Är det framför allt de etiska reglerna som borgar för att den uppfattningen bibehålls?

– Etikreglerna är oerhört viktiga. Men det handlar också om att vi i Advokatsamfundet ser till att det är lämpliga personer med gott omdöme som blir advokater. Där är advokatexamen ett viktigt redskap, men också den prövning som sker i antagningsförfarandet.

Varför engagerar du dig i Advokatsamfundet – och vad ger det tillbaka?

– Jag tycker att det är självklart att vara engagerad i Advokatsamfundet, som är oerhört viktigt för oss advokater. Dessutom tycker jag att det är roligt! Det gör att man utökar sitt både yrkesmässiga och personliga nätverk. Man träffar mängder av intressanta och trevliga personer, både i Sverige och utomlands.

Har du några särskilda förväntningar på ordförandeuppdraget?

– Att vi ska fortsätta utveckla Advokatsamfundet i positiv riktning. Under de åtta år jag har varit engagerad i huvudstyrelsen har vi hela tiden tagit steg framåt och blivit en betydelsefull aktör i den rättspolitiska debatten. Där har inte minst generalsekreteraren bidragit. Jag upplever att man lyssnar och tar Advokatsamfundet på allvar. Advokatsamfundet uppfattas inte bara som en kategorisk nej-sägare, utan säger ibland ja, ibland nej, och motiverar sina ställningstaganden på ett bra sätt.

Hur kom det sig att du blev advokat?

– Det var en slump, egentligen. Under studietiden var jag egentligen inne på att bli åklagare. Efter tingstjänstgöringen i Linköping skulle jag börja på åklagarmyndigheten, men fick frågan om att börja på Kihlstedts Advokatbyrå. Det verkade vara roligt, och jag testade det. Jag började på byrån 1991, blev advokat efter tre år och är fortfarande verksam där!

Magnus Andersson och Tom Knutson

Om Bengt Ivarsson

Ägnar sig åt konkursförvaltaruppdrag, affärsjuridik, tvistelösning och brottmål. Var fokus ligger kan variera från tid till annan. Läste juridik i Lund.

Familj: Hustru Gunilla, rådman och enhetschef på Norrköpings tingsrätt, och två katter – oci-katter (prickiga, ser ut som ozeloter).

Bor i en gammal prästgård på landet utanför Linköping.

Dold talang: Det händer att jag förvaltar lantbrukskonkurser, och som lantbrukarson tror jag att jag skulle kunna handmjölka kor, om mjölkanläggningen skulle ge upp. Det är det nog inte många konkursförvaltare som kan!

Favorithobby: Vi reser ganska mycket och tycker om att få intryck av andra kulturer. Och så gillar jag att påta i trädgården. Jag kan vara lite trädgårdsnörd och till och med rabbla ett och annat latinskt namn.

Läser just nu: Har nyss läst ut ”Alla monster måste dö. Gruppresa till Nordkorea” av Magnus Bärtås och Fredrik Ekman. (Bengt var anmäld till en Nordkorea-resa i höst, men den sammanföll med Advokatsamfundets styrelsemöte.)