Notiser

Anmäld grooming leder sällan till åtal

Lagregeln om kontakt med barn i sexuellt syfte, grooming, fungerar inte, menar Brottsförebyggande rådet, Brå. Mellan den 1 juli 2009, då straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte infördes, och fram till slutet av 2012 registrerades 617 anmälda brott av polisen. Av dessa lagfördes endast fem fall. Det konstaterar Brå, som på regeringens uppdrag utvärderat den nya lagregeln.

Det stora problemet med lagens utformning är att anmälan måste göras vid rätt tidpunkt för att någon ska kunna fällas för brott. Gärningsmannen måste ha kommit överens med ett barn om att träffas, i syfte att begå sexualbrott mot barnet. Men det krävs också att gärningsmannen konkret förberett mötet, till exempel genom att köpa biljett åt barnet eller lämna en vägbeskrivning. För att lagen ska fylla sin funktion att skydda barn från brott bör gärningsmannens möte med barnet inte heller ha ägt rum än.

Brå rapport 2013:14

Ökad möjlighet för kontaktförbud

Regeringen har överlämnat en remiss till Lagrådet med förslag till ändringar i lagen om kontaktförbud. Förslaget innebär att den risk för brott som krävs för att ett kontaktförbud ska få meddelas inte längre behöver vara påtaglig. Följden blir att risken för brott inte längre behöver vara akut. Möjligheten att använda ett sådant förbud kommer därmed att öka.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2014.

”Otrohetskontrollen” var en våldtäkt

Oavsett vilket syfte mannen hade med handlingen bedömer Högsta domstolen att det var våldtäkt när han med våld eller hot om våld förde upp fingrarna i sin sambos underliv.

Det finner HD i sin dom i ett uppmärksammat mål.

Tingsrätten dömde mannen för våldtäkt sedan han hade åtalats för att han efter våld och hot hade fört upp fingrarna i sin sambos underliv för att kontrollera om hon hade varit otrogen. Men hovrätten bedömde gärningen som olaga tvång på den grunden att mannen inte hade haft något sexuellt syfte med sin handling.

Nu har Högsta domstolen förklarat att mannen ska dömas för våldtäkt. Om en man tvingar en kvinna att tåla att han för in sina fingrar i hennes underliv, så har handlingen en påtaglig sexuell prägel som är ägnad att kränka hennes sexuella integritet.

Avsikten med handlingen saknar betydelse. En handling av det aktuella slaget är alltid ägnad att kränka den sexuella integriteten om den utförs utan ett giltigt samtycke, skriver HD.

Därför är det fråga om en straffbar sexuell handling. Omständigheterna i fallet är sådana att handlingen ska bedömas som våldtäkt, inte mindre grov våldtäkt.

HD:s dom den 13 juni 2013 i mål nr B 1195-13

Miljarddom i Prosolviamålet

Hovrätten för Västra Sverige ändrar tingsrättens tidigare friande dom och slår fast att revisionsfirman Öhrlings PWC ska betala 890 miljoner kronor i skadestånd till konkursboet efter IT-företaget Prosolvia plus rättegångskostnaderna som uppgår till omkring 112 miljoner kronor.

Det är 14 år sedan Prosolvia gick i konkurs. Efter konkursen åtalades företagets ledning för bland annat bokföringsbrott, men något brott kunde inte bevisas. Istället stämde då konkursboet revisorerna på 1,4 miljarder kronor.

Skyndsamhetsreglerna för unga bör förtydligas

En promemoria om skyndsamhetskrav och tidsfrister i ungdomsmål har lämnats till Justitiedepartementet. Utredaren, rådmannen Lars Wallinder, föreslår bland annat att skyndsamhetsreglerna under förundersökningen samordnas och förtydligas, både i fråga om när tidsfristen ska starta och hur lång fristen ska vara.

Han föreslår också att det ska göras tydligare i vilka fall skyndsamhetsreglerna ska tillämpas och vilka möjligheter det ska finnas att överskrida fristen. Enligt promemorian kan förslagen göra ungdomsärenden effektivare.

I promemorian föreslår utredaren att det ska införas dels ett särskilt skyndsamhetskrav, dels tidsfrister i domstolen i vissa mål med unga målsägande. Han föreslår vidare att de tidsfrister som i dag gäller mål mot unga tilltalade, och som bara avser mål om något allvarligare brott, ska gälla även mål om något lindrigare brott.

Ds 2013:30 Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsägande

När får brottsdömda vara ombud?

Högsta domstolen har beviljat prövningstillstånd för en jurist, som hovrätten har avvisat som ombud i ett fordringsmål.

Hovrätten tog upp frågan sedan juristen hade dömts för bokföringsbrott och osant intygande till villkorlig dom och dagsböter. För tio år sedan dömdes juristen till ett års fängelse för grovt penninghäleri, inom ramen för advokatverksamheten, och blev utesluten ur Advokatsamfundet.

Enligt hovrätten ligger den gamla domen för långt tillbaka i tiden för att i sig vara skäl nog att avvisa juristen som ombud. Men eftersom den nya brottsligheten har anknytning till juristverksamheten och avser hantering av klientmedel, är hovrättens samlade bedömning att juristen inte är lämplig som ombud.

HD:s mål Ö 3474-13

Bemötandet i domstol kan förbättras

Erfarenheterna av domstolens aktörer är mestadels positiva, men många saknar praktisk information om rättsprocessen. Det visar en stor studie om bemötandet i domstolen, som nyligen publicerats av Brottsförebyggande rådet, Brå. De intervjuade personerna i studien har mestadels positiva upplevelser av rättens aktörer. Några har dock uppfattat ombud som aggressiva och otrevliga. En del intervjupersoner uppger också att de upplevt nämndemännen som oengagerade och ointresserade.

Trots mestadels gott bemötande har många svårt att förstå fullt ut vad som händer under rättegången. Hälften av de intervjuade upplever att de inte förstått allt som sades under förhandlingarna. De önskar att ett mindre formellt språk används, med enklare ord.