Nämndemannautredningen: Ris och ros från partierna

I utredningen har det ingått en referensgrupp med representanter för riksdagspartierna.

Direkt efter att betänkandet presenterats uttalade Johan Pehrson, rättspolitisk talesman, FP, sitt starka stöd för utredningen.

– Nämndemännen behövs också i framtidens domstolar, men systemet behöver moderniseras och uppgraderas. Nämndemannautredningens förslag är ett mycket bra steg i den riktningen, kommenterade Pehrson i ett pressmeddelande och fortsatte:

– Jag välkomnar förslagen om en mer allsidig rekrytering och tydligare kravprofiler. För rättssäkerhetens skull är det absolut centralt att personer som inbillar sig att de ska bedriva partipolitik i domstolarna stoppas från att bli nämndemän. Lekmannadomare ska tillämpa svensk lag, ingenting annat.

Även Mattias Jonsson, riksdagsledamot i justitieutskottet, S, uttalade sig omgående efter att betänkandet presenterats. Han var dock starkt kritisk till förslaget som han menar riskerar att leda till minskat förtroende för rättsväsendet.

– Det är oerhört viktigt med god och bred representativitet så att det inte uppfattas som att en juristkår sitter och dömer utan folklig insyn, uttalade han i ett pressmeddelande.

Maria Ferm, MP, skrev på SvD:s debattsida i juni att nämndemannasystemet bör stärkas och att antalet nämndemän bör ökas samt att det bör införas en rotationsprincip.

Justitieminister Beatrice Ask sa i en SVT-intervju att hon välkomnade att det kommit en genomarbetad utredning om nämndemannainstitutet. Hon var positivt inställd till förslaget om en ”fri kvot” även om hon menade att man kan diskutera hur stor den ska vara och hur den ska utses. Ask var osäker på om regeringen kommer att hinna lägga en proposition före nästa riksdagsval. När det gäller den här typen av viktiga och centrala förändringar är det viktigt med en bred uppgörelse, betonade hon.

Tom Knutson