Vissa fakta om KU:s granskning
Nr 9 2012 Årgång 78Med anledning av Fokus i Advokaten nr 7 som handlade om juridik och politiken skriver Peder Nielsen, bitr. kanslichef i konstitutionsutskottet, och Bertil Wennberg, tidigare kanslichef i konstitutionsutskottet, om KU:s granskning och ger en beskrivning av KU:s verksamhet med allmän granskning av regeringsarbetet.
Nummer 7 av Advokaten innehöll flera intressanta artiklar på temat juridik och politik. En artikel tog upp granskningen av regeringens och statsrådens beslut.
I artikeln återgavs olika synpunkter på KU:s granskning. Tommy Möller menar att KU politiserats allt mer, och att besluten allt som oftast styrs av partipolitiska hänsyn. Mats Melin pekade särskilt på fall då regeringen och enskilda statsråd ägnar sig åt myndighetsutövning och beslutar i enskilda ärenden. Som exempel nämndes KU:s granskning av utvisningen av två egyptier, som regeringen fattade beslut om i december 2001. I sådana fall vore det enligt Melin bättre med den strikt rättsliga granskning som kännetecknar JO:s tillsyn eftersom det då inte ens finns risk för att det kan tas partipolitiska hänsyn. Han menar också att JO:s granskning oftast skulle kunna genomföras snabbare än KU:s.
Det kan finnas anledning att påpeka att det nämnda avvisningsfallet har granskats av KU vid inte mindre än tre tillfällen. Den mest omfattande granskningen redovisades hösten 2005. I sitt ställningstagande kommenterade och kritiserade KU olika inslag i hur ärendena hade handlagts. Den allvarligaste kritiken riktades mot godtagandet av de så kallade diplomatiska garantierna. Ställningstagandet var enhälligt.
Dessförinnan hade KU redan våren 2002 genomfört en granskning av avvisningarna. Utskottet utgick då i sitt ställningstagande från att regeringen skulle se till att fortsätta följa upp hur de avvisade männen behandlades av Egypten. Någon egentlig kritik uttalades inte. En reservation avgavs av tre partier från båda sidor av blockgränsen (FP, MP, V). Senaste gången KU granskade avvisningarna var våren 2009. Utskottet konstaterade att vad som framkommit i granskningen inte föranledde något nytt ställningstagande från utskottet. Ställningstagandet var enhälligt.
Det framgår inte av artikeln om Advokaten talat direkt med Tommy Möller eller bara återger vad han anfört i annat sammanhang (se Vänbok till Sten Heckscher, 2012, s. 199 ff.). Det är därför svårt att veta vilken som skulle vara den rätta formen för en kritisk diskussion om hans uppfattningar. (Den intresserade kan i rapporten 2008/09:RFR 14 ta del av vissa resonemang om granskningens former som förts inom utskottet.) Även de intresseväckande synpunkter som framförts av Mats Melin skulle vara förtjänta av en mera utförlig diskussion. Som ett begränsat bidrag till bilden av KU:s granskning vill vi här lämna en kort beskrivning av KU:s verksamhet med allmän granskning av regeringsarbetet.
KU:s granskning omfattar både så kallade styrelseärenden och förvaltningsärenden hos regeringen. Granskningen av hur förvaltningsärenden hanteras har med tiden dock kommit att utgöra ett förhållandevis litet inslag i KU:s verksamhet. Bakom denna utveckling ligger att förvaltningsbeslut numera som regel överklagas till förvaltningsdomstol och inte till regeringen. De anmälningar som inkommer till KU med begäran om granskning handlar sällan om regeringens beslut i förvaltningsärenden. I den medialt inte så uppmärksammade administrativt inriktade granskning, som KU självt tar initiativ till och som redovisas i ett granskningsbetänkande varje höst, görs dock årligen en genomgång av olika grupper av förvaltningsärenden. Granskningen går ut på att kontrollera om förvaltningsrättsliga principer iakttas vid handläggningen i Regeringskansliet. De senaste åren har denna del av granskningen föranlett följande uttalanden från KU.
Hösten 2010 konstaterade utskottet att handläggningstiden i flera av de förvaltningsärenden som då granskades varit mycket lång, vilket inte var tillfredsställande. I flera av ärendena syntes lång tid ha gått utan att några handläggningsåtgärder över huvud taget vidtagits. De åtgärder som hade vidtagits inom Regeringskansliet borde enligt utskottet möjligen ha satts in tidigare. Ställningstagandet var enhälligt.
KU granskade även särskilt regeringsärenden om utlämnande av allmänna handlingar. Granskningen visade enligt KU på för långa handläggningstider, vilket talade för att det fanns brister i handläggningsrutinerna. Enligt KU fanns anledning för Regeringskansliet att se över sina rutiner för handläggningen av denna typ av ärenden. Ställningstagandet var enhälligt.
Hösten 2011 konstaterade KU att handläggningstiden i vissa av de då granskade förvaltningsärendena var lång. Utskottet anförde att det givetvis inte är tillfredsställande med långa handläggningstider i överklagandeärenden. Ställningstagandet var enhälligt. Beträffande en viss grupp av förvaltningsärenden som granskats framhöll utskottet vikten av att rutiner för kommunikation till part sprids till berörda tjänstemän och att det finns anledning att överväga skriftliga riktlinjer för handläggningen. Ställningstagandet var enhälligt.
En översiktlig tillbakablick över de senaste 15 årens återkommande KU-granskningar av vissa grupper av förvaltningsärenden ger vid handen att KU:s ställningstaganden genomgående har varit enhälliga.
Dessa och andra ställningstaganden från KU kan självfallet bli föremål för diskussion och ifrågasättande från jurister och andra. Har KU uttalat sig för kritiskt eller för okritiskt? Kanhända skulle slutsatserna ha blivit annorlunda om granskningen utförts av någon annan. Om KU saknar fog för sina uttalanden, tolkar rättsläget felaktigt eller drar tveksamma slutsatser från rättslig synpunkt bör man kunna räkna med att det uppmärksammas. Det underlag som KU haft tillgång till undanhålls inte allmänheten. Det publiceras regelmässigt som bilagor till KU:s betänkanden och är således lätt åtkomligt för envar som vill granska KU.