Yttrandefriheten föreslås förbli oförändrad
Nr 7 2012 Årgång 78Yttrandefrihetskommittén föreslår i sitt slutbetänkande att det inte införs en ny teknikoberoende grundlag på tryck- och yttrandefrihetsområdet.
I slutet av augusti, efter nästan fyra års arbete, presenterades så den sjätte utredningen på yttrandefrihetens och tryckfrihetens område. En central uppgift var att utreda möjligjheterna för en teknikoberoende grundlag, men något sådant förslag lades inte fram. I stället blev det några nya lappar att sy fast på det sedan många gånger påbättrade lapptäcket. Själva kommittéordföranden, justitierådet Göran Lambertz, var inte enig med den parlamentariska kommittén utan reserverar sig till förmån för införandet av en ny yttrandefrihetsgrundlag. Situationen är i det närmaste unik.
I korthet innebär det nu presenterade slutbetänkandet att tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen förblir intakta men med vissa mindre förändringar. Kommitténs huvuduppgift var att försöka finna en ny teknikoberoende modell för tryck- och yttrandefriheten. Kommittén arbetade fram ett förslag till en samlad ny yttrandefrihetsgrundlag (NYGL), som skulle göra regleringen av yttrandefriheten så teknikoberoende som möjligt. Kommittén har sedan ställt NYGL mot TF och YGL för att undersöka vilka eventuella för- och nackdelar som finns med att ersätta de två grundlagarna med NYGL.
Slutsatsen blev att yttrandefriheten bäst stärks och utvecklas genom att TF och YGL förbättras och förtydligas i stället för att ersättas av NYGL.
Kommittén har sedan gjort en allmän översyn av TF och YGL med syftet att de båda grundlagarna ska bli så tydliga och lättilllämpade som möjligt.
Göran Lambertz säger att han står bakom de förslag som kommittén tar upp men menar att det hade varit än bättre med en ny lagstiftning på området.
Den uppfattningen delades dock inte av samtliga företrädare i kommittén.
– Jag underkänner inte kommitténs argument. Jag tycker bara att argumenten för en ny lag är starkare, säger Göran Lamberz.
Förutom huvuduppgiften att överväga om det går att införa en teknikoberoende grundlag har kommittén haft i uppdrag att granska andra problem, till exempel frågan om ett förstärkt integritetsskydd och att stärka den enskildes ställning i processer mot medierna. Enligt kommittén finns det i dag inte något behov av en straffbestämmelse vad gäller integritetsintrång inom det grundlagsskyddade området. Kommittén anser inte heller att Sverige kan anses vara internationellt förpliktat att införa en bestämmelse av det slaget. För den enskildes ställning mot medierna föreslår kommittén att möjligheten att väcka allmänt åtal vid förtal bör utvidgas något.
Flera frågor som har väckts inom kommittén har av tidsskäl inte kunnat behandlas, till exempel frågan om meddelarskydd för anställda inom privat verksamhet som finansieras med offentliga medel.
Betänkandet ska nu remissbehandlas. De av kommitténs förslag som kräver ändringar i grundlag föreslås träda ikraft den 1 januari 2015.