Rättsväsendet förbättrar informationsflödet

Rättsväsendets arbete med ett effektivare informationsflöde (RIF – rättsväsendets informationsförsörjning) är ett samarbete mellan elva myndigheter. Arbetet började med ett regeringsbeslut redan 1996. De senaste åren har det blivit intensivare och har fått praktiskt genomslag. Just nu genomför myndigheterna den första etappen, som ska vara färdig i juni 2013. Regeringen har avsatt 210 miljoner kronor för RIF-arbetet 2010–2012.
Sedan i våras kan åklagarna lämna stämningsansökningar och förundersökningsprotokoll till domstolarna på elektronisk väg. Från september ökade polisens möjligheter att skicka förundersökningsprotokoll elektroniskt i ärenden där försvarare ofta förordnas.

Efter ändringarna av rättegångsbalken 45:4 och 45:7 som trädde i kraft den 1 juli i år kan åklagarna lämna stämningsansökan och förundersökningsprotokoll till domstolen i enbart elektronisk form. Kravet på att domstolen ska få utskrifter har tagits bort.

Myndigheterna som deltar i samarbetet räknar med att reformerna ska innebära stora fördelar. Personuppgifter behöver bara skrivas in en gång, hos polisen. Uppgifterna följer med när ärendet skickas vidare till åklagare, domstolar, kriminalvård och andra myndigheter. Det rör sig om uppgifter som adress och telefonnummer, men också anteckningar om till exempel tolkbehov. Risken för fel minskar när uppgifterna inte behöver skrivas in på nytt hos varje myndighet.

Systemen har utvecklats och förvaltas av myndigheterna var för sig – nu måste enhetliga begrepp skapas för att informationen ska kunna överföras. Överföringarna sker över ett särskilt, säkert nätverk mellan myndigheterna.

Övergången till elektronisk överföring sparar stora mängder papper och portokostnader och minskar kvalitetsbrister. Men framför allt sparar den tid och arbetskraft. Departementsrådet Cecilia Hegethorn Mogensen är chef för den enhet i Justitiedepartementet som arbetar med att samordna RIF-arbetet. Hon berättar att det finns potential för att poliser i operativ tjänst kan slippa att skriva ut omkring 700 000 exemplar av förundersökningsprotokoll för myndigheternas räkning varje år. Mer än tio årsarbetskrafter hos polisen frigörs för andra uppgifter än pappershantering. Tidigare skrev polisen ut fem exemplar av alla förundersökningsprotokoll – var­av många inte ledde till åtal.

En del problem har visat sig lokalt när reformerna ska införas. Advokater på några orter har fått uppgift från tingsrätter och åklagarkamrar om att offentliga försvarare skulle få förundersökningsprotokoll endast i elektronisk form i fortsättningen. Det finns myndigheter som har uttryckt att det finns risk för att reformen blir förfelad, eftersom det finns anledning att tro att advokater kommer att sabotera genom att alltid begära utskrift av alla förundersökningsprotokoll.

Men enligt rättegångsbalken 23:21 fjärde stycket, som inte har ändrats, har offentliga försvarare en ovillkorlig rätt att få en kopia av förundersökningsprotokollet. Advokatsamfundet har framhållit att alla aktörer måste få exemplar med samma bildkvalitet när det gäller text, diagram, skisser och fotografier i förundersökningen.

De drabbade advokaterna och Advokatsamfundet förklarade att det skulle innebära allvarliga principiella och praktiska problem om försvararna inte fick utskrifter. Häktena tillåter inte att försvararna tar med elektronisk utrustning – alltså kunde försvararna inte gå igenom förundersökningen i elektronisk form med häktade klienter. Behov av att få en utskrift finns inte bara när förundersökningen är omfattande. Många klienter har ingen dator eller kan inte använda dator, eller har inte råd att bekosta utskrift av förundersökningsprotokollet. Det skulle innebära en urholkning av de misstänktas rätt att ta del av de anklagelser som riktas mot dem och den bevisning som åberopas och därmed försvåra den misstänktes rätt att förbereda sitt försvar. Och myndigheterna skulle övervältra kostnaden för utskrift och kopiering på advokaterna.

Har en försvarare som har fått förundersökningen i elektronisk form rätt till ersättning av statliga medel för utskriften? En advokat drev ett principmål om saken i Svea hovrätt – och fick rätt. (Svea hovrätts beslut den 2 september 2011 i mål Ö 2818-11.) Advokatsamfundet yttrade sig i målet och framhöll den viktiga principfrågan om rätt till ersättning. (Se också NJA 2008 s. 650.)

Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten har enats om en fördelning av ansvaret för att lämna förundersökningsprotokoll till försvarare. Den gäller om myndigheterna inte har kommit överens om något annat med advokaterna lokalt eller i enskilda fall.

• När förundersökningen har letts av åklagare, och försvarare har förordnats innan åtal väcks, lämnar polisen i normalfallet en utskrift av förundersökningsprotokollet till försvararen i samband med slutdelgivningen av förundersökningen. I sådana fall bör det inte finnas behov av att sända ytterligare exemplar av förundersökningsprotokollet från åklagare eller domstol till försvararen.
• När förundersökningen har letts av polis, och försvarare har förordnats först sedan åtal har väckts, framställer och tillhandahåller domstolen utskrifter av förundersökningsprotokollet till försvararen.
• I rutinärenden och enkla ärenden där försvarare sällan aktualiseras – som trafikärenden och erkända snatterier – är det den myndighet som hanterar ärendet när behov uppstår som framställer och tillhandahåller utskrifterna av förundersökningsprotokollet till försvararen.
• I mycket stora utredningar ("extremfall"), till exempel med många inblandade, hanterar polisen utskriften av förundersökningsprotokollet till försvararen.
• Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten fortsätter tills vidare att hantera utskrift av förundersökningsprotokoll till försvarare som i dag. n

Rätt till utskrift av elektronisk handling – och omvänt
Åklagare har numera möjlighet att lämna in stämningsansökningar och förundersökningsprotokoll enbart på elektronisk väg. Men en bestämmelse i polisdatalagen kan hindra att dokumenten lämnas ut på samma sätt – alltså som filer – till den tilltalades försvarare. Den här obalansen kan, enligt Advokatsamfundet, hindra att den misstänkte får en rättvis rättegång.

I en skrivelse till Justitiedepartementet begärde Advokatsamfundet en ändring av polisdataförordningen för att undanröja den obalans som uppstått. Regeringen har nämligen möjlighet att i föreskrift meddela undantag från bestämmelserna i polisdatalagen. I skrivelsen hänvisar Advokatsamfundet bland annat till ett yttrande från Datainspektionen, som pekar på att lagstiftningen i dag hindrar ett utlämnande av elektroniska handlingar.

Myndigheterna som samverkar i RIF
• Brottsförebyggande rådet
• Rikspolisstyrelsen
• Brottsoffermyndigheten
• Rättsmedicinalverket
• Domstolsverket
• Skatteverket
• Ekobrottsmyndigheten
• Tullverket
• Kriminalvården
• Åklagarmyndigheten
• Kustbevakningen

Magnus Andersson