Riksdagen bordlade datalagringsdirektivet

Riksdagen beslutade den 17 mars att regeringens förslag om hur Sverige ska genomföra EU:s så kallade datalagringsdirektiv ska vila i ett år. Direktivet gäller lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpande ändamål. Enligt grundlagen kan en minoritet som består av fler än en sjättedel av de röstande riksdagsledamöterna driva igenom att förslag som gäller människors fri- och rättigheter ska bordläggas i ett års tid.

Av riksdagens ledamöter röstade 62 för en bordläggning medan 281 ledamöter röstade för att anta förslaget. Frånvarande var 6 ledamöter.

Förslaget om bordläggning i ett år kom från Vänsterpartiet och Miljöpartiet. För att kunna genomdriva förslaget var de båda partierna beroende av Sverige­demokraterna. Sverigedemokraterna valde att stödja en bordläggning när regeringen inte ville gå med på partiets krav om att begränsa datalagringen till enbart Sverige.

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg har varit kritisk mot datalagringsdirektivet ända sedan förslaget först lades fram under första halvan av förra decenniet.

– Denna lagstiftning är i alla hänseenden en olycka, och den har på goda grunder kraftigt kritiserats, säger Anne Ramberg och tilllägger:

– Samtidigt är det förvånande att kritiken inte varit mer omfattande särskilt från näringslivet, med undantag för de berörda telekomoperatörerna.

Bordläggningsbeslutet i riksdagen innebär enligt justitieminister Beatrice Ask att Sverige riskerar att dömas till höga böter av EU-domstolen för att inte ha införlivat direktivet med svensk lag. Det kan röra sig om hundratals miljoner kronor i böter för fördragsbrott.

Sverige fälldes i EU-domstolen i februari 2010 för att inte ha infört datalagringsdirektivet. Sverige skulle ha stiftat lag om de delar av direktivet som gäller telefoni senast i september 2007. De delar som gäller Internet skulle ha varit genomförda för två år sedan, i mars 2009.

EU:s datalagringsdirektiv
Datalagringsdirektivet (2006/24/EG) antogs den 15 mars 2006. Det var regeringarna i Frankrike, Irland, Storbritannien och Sverige som lade fram förslaget till ett rambeslut om datalagring efter bombdåden mot pendeltåg i Madrid i mars 2004. Efter de nya terrordåden mot buss och tunnelbana i London i juli 2005 förhandlades ett förslag till direktiv fram inom EU:s institutioner. När förslaget antogs i Europaparlamentet i december 2005 var det bara Socialdemokraterna bland de svenska partierna som röstade för förslaget.

Datalagringsdirektivet handlar om att telekomoperatörer ska spara information om telefonsamtal, sms, e-post och Internettrafik. Myndigheterna ska kunna använda uppgifterna för att utreda grova brott och för att kartlägga varifrån, när och med vem misstänkta har haft kontakter.´

Magnus Andersson