Rekordmånga topsade i november
Nr 3 2011 Årgång 77Sedan Rikspolisstyrelsen utarbetade ett nationellt direktiv för polisen i oktober 2010 har ”registertopsningarna” blivit allt fler. Under november 2010 var antalet topsningar högre än någonsin.
Topsningarna minskade tidigare i antal, efter kritik från JO. JO fastslog i november 2009 att det i de flesta fall är fel att registertopsa dem som är misstänkta för brott som oftast ger böter, även om sex månaders fängelse finns med i straffskalan för brottet. Men i Riksåklagarens riktlinjer för topsning sägs att det ändå kan finnas grund för topsning vid upprepade brott som exempelvis snatterier, eftersom påföljden under vissa förhållanden kan bli en annan än böter.
I en satsning för att åter öka antalet topsningar skickade Rikspolisstyrelsen i oktober 2010 ut ett nytt direktiv till polismyndigheterna. Satsningen gav alltså snabbt avsett resultat.
Advokatsamfundet har uttalat att DNA-analyser kan accepteras i och för sig mot bakgrund av teknikens stora betydelse för brottsutredningar.
Men samfundet har krävt att stor hänsyn ska tas till de krav på skydd för den personliga integriteten som ställs på varje form av kroppsligt ingrepp och registrering av personuppgifter.
Så kallade registertopsningar, alltså att genom salivprov ta och registrera en persons DNA, får göras när en person är skäligen misstänkt för ett brott som förväntas leda till annan påföljd än böter.
– Utvecklingen på området inger betänkligheter, säger Anne Ramberg, Advokatsamfundets generalsekretare.