Rättssäkerheten stärks i asylprocessen

I början av mars presenterade regeringen och Miljöpartiet de gröna överraskande en överenskommelse om asyl- och migrationspolitiken. Det som har uppmärksammats mest i överenskommelsen är förslagen om att ge vissa papperslösa bättre möjligheter att få vård och att ge gömda barn rätt att gå i skola.

Men ramöverenskommelsen omfattar reformer av rättssäkerheten i asylprocessen på en rad punkter, där Advokatsamfundet länge har krävt förbättringar.

Advokat Lena Isaksson var ledamot av Kommittén om ny instans- och processordning i utlänningsärenden (NIPU) och expert i Förvarsutredningen.

– Det är bra att en bred överenskommelse har nåtts, säger hon.

Visserligen är ramöverenskommelsen mest fråga om en inriktning för politiken – partierna kommer att diskutera den konkreta utformningen av innehållet senare. Ändå innebär den att rättssäkerheten kan stärkas på flera viktiga områden:

1. Biträden för asylsökande. Enligt ramöverenskommelsen ska Migrationsverkets handläggning av biträdesförordnanden utvärderas. Advokatsamfundet anser att det är fel att Migrationsverket, en myndighet som har en partsställning i asylprocessen, ska förordna ombud för motparten. Advokatsamfundet har också varit mycket kritiskt mot Migrationsverkets praxis för att utse ombud. Samfundet anser att verket har sett mer till kostnadsskäl än till de asylsökandes rättigheter, och att verket genom sin praxis kraftigt har kringskurit rätten till det fria advokatvalet.

Migrationsminister Tobias Billström uttalar sig inte i frågan om domstolarna ska ta över biträdesförordnandena, utan hänvisar bara till den föreslagna utvärderingen av Migrationsverkets handläggning.

2. Ny migrationsdomstol. En fjärde migrationsdomstol skapas för att förkorta handläggningstiderna i asylmålen. Advokatsamfundet har länge krävt att en ytterligare migrationsdomstol ska inrättas och lokaliseras i norra Sverige. Lena Isaksson är mycket positiv till reformen:

— Ända sedan jag satt med i NIPU har jag tyckt att det ska finnas en fjärde domstol i Norrland.

3. Förvar. Ramöverenskommelsen hänvisar till Förvarsutredningens betänkande från februari i år, där utredningen föreslår att domstolsprövning ska vara obligatorisk när en asylsökande tas i förvar. Dessutom ska förvarstagande omprövas av domstolen varannan månad. Förvarsutredningen föreslår också att asylsökande som tas i förvar inte ska hållas i fängelse, häkten eller polisarrester. Lena Isaksson, som var expert i utredningen, tycker att förvarstagande absolut ska prövas av domstol:

– Det rör sig ju ändå om ett frihetsberövande.

Tobias Billström svarar inte på hur reglerna ska utformas, utan hänvisar till att betänkandet ska ut på remiss inom kort:

– Det är för tidigt att uttala sig om vilka ändringar i lagstiftningen som betänkandet kan medföra eller diskutera den närmare utformningen av framtida regler om förvar, säger han.

4. Internationell praxis i Lifos. Internationell praxis ska redovisas i Migrationsverkets databas för landinformation, Lifos.  Därmed blir den lättare tillgänglig både för migrationsdomstolarna och för de asylsökandes offentliga biträden. Det kan bidra till att det blir lättare för parterna i asylmålen att åberopa internationell praxis och till att migrationsdomstolarna dömer mera enhetligt. Att internationell – och nationell – praxis ska tas in i Lifos är också ett krav som Advokatsamfundet har drivit. Men ramöverenskommelsen innebär inte att urvalsprinciperna för publicering i Lifos ska offentliggöras. Något som samfundet också har krävt för att öppenheten i asylprocessen ska öka.

5. Tolkar. Advokatsamfundet har pekat på att bristen på auktoriserade tolkar leder till allvarligt minskad rättssäkerhet i asylprocessen. En utredning om tillgången på auktoriserade tolkar och möjligheterna att skapa ett nationellt tolkregister ingår i överenskommelsen.

Lena Isaksson tycker att det är befogat med den pågående kartläggningen av huruvida bestämmelsen om uppehållstillstånd på grund av ”synnerligen ömmande omständigheter” har tillämpats annorlunda än avsett. Hon tycker också att det är positivt att frågan tas upp i överenskommelsen.

–Min uppfattning är att praxis har utvecklats i en strängare riktning än lagstiftaren avsåg.

Lena Isaksson efterlyser i högre grad ett barnperspektiv i asylfrågorna, inte minst när det gäller familjeåterföreningsfallen. 5:18 utlänningslagen ändrades den 1 juli förra året för att öka möjligheterna att bevilja uppehållstillstånd vid familjeanknytning för den som redan är i Sverige.

– Jag tycker inte alls att ändringen har fått genomslag, och det är oroväckande hur lagen tolkas, säger hon.

När statsminister Fredrik Reinfeldt presenterade överenskommelsen, markerade han uttryckligen att den var ett sätt att hindra de främlingsfientliga Sverigedemokraterna från att få inflytande över migrationspolitiken.

Eftergifter från två håll
Det var Miljöpartiet som tog initiativet till att diskutera samarbete om migrationspolitiken med regeringen redan i höstas, men det finns anledning att tro att överenskommelsen väsentligen är ett resultat av inrikespolitiska strategiska överväganden av regeringspartierna, enligt flera bedömare. Miljöpartiet har övergivit flera tidigare ståndpunkter, och går nu med på en gemensam asylpolitik i EU genom det så kallade Stockholmsprogrammet – som partiet har kritiserat kraftigt tidigare. Moderaterna, som har dominerat märkbart i regeringssamarbetet, har gjort eftergifter på en rad punkter.

Magnus Andersson