Notiser
Nr 3 2011 Årgång 77PT för förhandsbesked om merkostnader
Vad gäller egentligen för ersättning till försvarare med verksamhet på annan ort än domstolsorten?
Det ska nu Högsta domstolen pröva, sedan man beviljat prövningstillstånd för en begäran om förhandsbesked.
Stockholmsadvokaten Nils Uggla accepterade ett uppdrag som försvarare i Karlstad. Han begärde samtidigt förhandsbesked om han skulle få ersättning för merkostnader och tidsspillan, men varken tingsrätten eller senare hovrätten ville bevilja detta. Samtidigt gav tingsrätten ett positivt förhandsbesked till en annan Stockholmsadvokat i samma mål.
I sitt överklagande till HD skriver Nils Uggla bland annat att olika tingsrätter i dag behandlar frågan om tidsspillan och merkostnader på helt olika sätt, och att det därför är av stor vikt för rättstillämpningen att HD prövar frågan.
Polissamarbete kräver skydd för uppgifter´
För att Sverige ska leva upp till EU-rättens krav på skydd för personuppgifter måste en ny lag om användningsbegränsningar vid behandling av personuppgifter vid polissamarbete och straffrättsligt samarbete inom Europeiska unionen införas. Dessutom krävs tillägg och ändringar i berörda myndigheters registerförfattningar. Det fastslår Utredningen om informationsutbyte vid brottsbekämpning med mera i ett delbetänkande. Utredningen har fått i uppdrag att analysera hur svensk rätt förhåller sig till bestämmelserna i det så kallade dataskyddsrambeslutet.
Dataskydd vid europeiskt polisiärt och straffrättsligt samarbete (SOU 2011:20)
Lagar om polisens våld motsägelsefulla
Polisens befogenhet att använda våld regleras av två olika lagstiftningar, som har olika utgångspunkter och delvis motsäger eller överlappar varandra. Det kommer Johan Boucht vid Uppsala universitet fram till i en ny avhandling. Enligt Boucht finns det också problem med regleringen av polisens användning av skjutvapen.
Rättsgrunden för polisens användning av våld bygger dels på befogenhetsnormerna i polislagen, dels på reglerna om nödvärn och nöd i brottsbalken. Johan Bouchts analys visar att de två regleringarna innehåller delvis motsägande och överlappande delar som skulle motivera ny lagstiftning.
Boucht, Johan: Polisiär våldsanvändning.En straff- och offentligrättslig undersökning, Iustus, 2011
Extern referensgrupp knyts till Säpo
Säkerhetspolisens chef Anders Danielsson har tagit initiativ till en extern referensgrupp som ska fungera som ett stöd i diverse frågor relaterade till hans roll som generaldirektör.
Medlemmarna i den externa referensgruppen är bland andra Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet, Yvonne Gustafsson, generaldirektör för Statskontoret, samt Anne Ramberg, generalsekreterare i Sveriges advokatsamfund.
Skärpta straff för köp av sexuell tjänst
Regeringen vill höja straffet för köp av sexuella tjänster.
I en proposition som överlämnades till riksdagen i mars föreslås att straffmaximum för köp av sexuell tjänst höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Syftet med skärpningen är att skapa ytterligare utrymme för en mer nyanserad bedömning av straffvärdet vid allvarliga fall av köp av sexuell tjänst.
Enligt regeringen kan omständigheterna vid enskilda brott mot förbudet mot köp av sexuell tjänst variera, ibland mycket. Omständigheterna bör i större utsträckning än i dag få genomslag vid bedömningen av straffvärdet.
Prop. 2010/11:77 Skärpt straff för köp av sexuell tjänst
Utredare säger nej till civilkuragelag
Strafflagstiftningen bör inte användas för att förmå medborgarna att leva upp till sin moraliska skyldighet att bistå varandra i krissituationer.
Det anser Handlingspliktutredningen i sitt betänkande som överlämnades till justitieminister Beatrice Ask den 11 mars.
Uppgiften har varit att utreda möjligheten att införa en lagstadgad skyldighet för var och en att ingripa efter förmåga när någon är i nöd, ibland kallad en civilkuragelag.
Allmän skyldighet att hjälpa nödställda? (SOU 2011:16)
Fler fall av förberedelse till brott blir straffbara
Regeringen har lagt fram en proposition med förslag som syftar till att genomföra Europeiska unionens råds rambeslut (2008/841/RIF) om kampen mot organiserad brottslighet.
Förslagen innebär att vissa brott – i brottsbalken koppleri, grov förskingring, grovt bokföringsbrott och bestickning (grovt brott) – kriminaliseras på förberedelsestadiet. I ett par fall straffbeläggs även försök till brott.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2011.
Prop. 2010/11:76
Samarbete ska stoppa ungdomsbrott
Regeringen gav i mars Rikspolisstyrelsen i uppdrag att starta en pilotverksamhet riktad mot unga som riskerar att bli kriminella. En central uppgift blir att identifiera de som är i riskzonen, enligt justitieminister Beatrice Ask (m), som presenterade arbetssättet i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Rikspolisstyrelsen ska, i samarbete med ett antal kommuner, initiera en pilotverksamhet med sociala insatsgrupper för unga som riskerar att bli kriminella.
Inom pilotprojekten ska den lokala polisen, socialtjänsten, föräldrar och omgivning, skolan, frivilligorganisationer och andra krafter kunna samarbeta mer okonventionellt än vad som sker i dag. Vid behov ska också missbruksvård och psykiatrin kunna kopplas in.
ADHD vanligt bland dömda
Ungefär 40 procent av alla långtidsdömda män på Norrtäljeanstalten kan ha det neuropsykiatriska funktionshindret ADHD, enligt en studie genomförd av forskare vid Karolinska institutet. Studien, som publicerats i tidskriften BMC Psychiatry, visar att fångarna med ADHD inte fått någon diagnos under uppväxten, trots stora problem. Följden blev att de inte heller fick rätt stöd och behandling för sina problem.
Nämndemän debatteras igen
Nämndemännens medverkan i domstolarna bidrar till rättsosäkerhet och urholkar förtroendet för rättsskipningen. Det skrev professorn i rättsvetenskap Claes Sandgren på DN Debatt den 19 mars. Enligt Sandgren får nämndemännens bristande kunskaper i bevisvärdering dömandet att ibland framstå som ett lotteri.
Claes Sandgren fick ett visst stöd för sina åsikter i en replik av fackförbundet Juseks vd Louise Adelborg och Juseks rättspolitiska samordnare Sven Johannisson den 22 mars. Jusek-företrädarna ansåg bland annat att nämndemännen bör avskaffas i överinstanserna.
Möjligt söka i utländska DNA-register
Regeringen vill göra det möjligt för svenska myndigheter att söka i utländska DNA-, fingeravtrycks- och fordonsregister. I mars överlämnades ett lagförslag, som ska förverkliga det så kallade Prümrådsbeslutet till Lagrådet. Om lagförslaget genomförs kommer utländska myndigheter också att få motsvarande möjligheter att söka i svenska register.
Satsning mot organiserad brottslighet gav resultat
23 insatser, 186 häktade och 56 dömda i tingsrätt till sammanlagt 191 års fängelse. Det är resultatet av polisens och tio andra myndigheters samarbete mot grov organiserad brottslighet under 2010. Det visar polisens redovisning för det gångna året, som överlämnats till regeringen.
Samarbetet mot den grova organiserade brottsligheten kom till genom ett regeringsuppdrag 2008.
Nya häktet invigt
I mars invigde Kriminalvården det nya stora häktet i Sollentuna. Häktet finns i Kriminalvårdens nya lokaler som också rymmer frivård och transporttjänst.
Det nya häktet ska råda bot på bristen på häktesplatser i Stockholmsområdet och har 240 platser. Dessutom finns hela 17 besöksrum, vilket ska ge varje häktad möjlighet till besök varje vecka.
Häktet i Sollentuna tas i bruk den 4 april.
DO ska analyseras
Statskontoret ska på regeringens uppdrag utföra en myndighetsanalys av Diskrimineringsombudsmannen. Analysen ska beskriva hur DO fullgör sitt uppdrag och hur myndighetens verksamhet påverkas av inre och yttre faktorer.
Analysen ska redovisas i oktober 2011.