Annonser

Digitala bevis en utmaning för advokatsekretessen

Dagens skydd för den förtroliga kommunikationen mellan advokat och klient är skrivet för pappershandlingar. Det behövs anpassningar av rättegångsbalken för att värna sekretessen, anser Advokatsamfundet.

I februari 2005 gjorde polisen husrannsakan hos en misstänkt, och beslagtog bland annat en dator. Datorn visade sig innehålla meddelanden till och från den misstänktes advokat. Polisen läste kommunikationen, och ställde senare frågor omkring den vid förhör.

Ett solklart brott mot advokatsekretessen, ansåg Advokatsamfundet. Men Riksåklagaren beslöt att inte inleda någon förundersökning för tjänstefel, och motiverade det bland annat med att ”en misstänkts invändning mot att viss elektroniskt lagrad information används vid en förundersökning kan inte utan vidare godtas.”

Händelsen belyser en oklarhet i lagstiftningen. Enligt rättegångsbalken får inte handlingar som innehåller förtrolig information mellan advokat och klient tas i beslag. Men lagstiftningen utgår från handlingar på papper. Meningarna är delade om vad som egentligen gäller för filer och dokument i en dator som tas i beslag eller kopieras.

Samma år som beslaget gjordes, 2005, pekade en departementsutredning på just detta problem. I promemorian Brott och brottsutredning i IT-miljö (Ds 2005:6) föreslog utredaren ett nytt stycke i rättegångsbalken som gör det tydligt att samma regler ska gälla för information i elektronisk form som för traditionella handlingar.

Också Advokatsamfundet har tagit upp frågan om ny lagstiftning för att värna advokatsekretessen. I ett brev till Justitiedepartementet 2007 skrev generalsekreterare Anne Ramberg bland annat: ”att elektroniskt lagrade handlingar skall ha samma skydd som andra skriftliga handlingar måste enligt Advokatsamfundets mening framstå som självklart.” Advokatsamfundet uppmanade också regeringen att vidta snabba åtgärder för att förtydliga lagstiftningen. Hittills har dock inte uppmaningen gett några konkreta resultat.