Delade åsikter om prövningstillstånd ska införas för skattemål i kammarrätten

Institutet skatter och rättssäkerhet ordnade ett seminarium om frågan den 11 januari. Dagen före hade Skatteverket i en debattartikel tillsammans med tio tunga organisationer inom näringslivet varnat för att prövningstillstånd i skattemålen skulle försämra rättssäkerheten.

Thomas Rolén, president i Kammarrätten i Stockholm, förklarade att kammarrätten kommer att tillstyrka utredningens förslag. Han fann det häpnadsväckande att näringslivsorganisationerna säger att det inte blir rättssäkert med prövningstillstånd. I så fall är ju avgörandena i en stor del av målen redan i dag inte rättssäkra, sade han – eller är skattemålen så speciella?

Vilhelm Andersson, rättschef på Skatteverkets rättsavdelning, sade att Skatteverket är tveksamt till kravet på generellt prövningstillstånd i skattemålen. Då blir förvaltningsrätterna första och sista instans i många fall. Det kräver större resurser och höjd kompetens i förvaltningsrätterna. Det kräver också en rejäl specialisering av domarna, som enligt Vilhelm Andersson är den enda yrkeskår som motsätter sig specialisering.

– Jag tror inte att någon domare går till en allmänläkare om han får ont i huvudet – då vill domaren ha en specialist, sade Andersson.

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg berättade att samfundet motsätter sig förslaget om generellt prövningstillstånd. Det uppfyller inte de krav på rättssäkerhet som kan ställas i en rättsstat att göra det omöjligt för den enskilde att få sin sak prövad i mer än en instans, framhöll hon – särskilt inte i mål av indispositiv karaktär med långtgående rättsverkningar. Detta gäller inte bara skattemålen, utan även andra mål med långtgående konsekvenser, till exempel straff, administrativa frihetsberövanden eller skatte- och avgiftstillägg.

Anne Ramberg hävdade att förvaltningsdomstolarna inte alltid har uppnått full kompetens på skatteområdet. Hon menade att skatteprocessen har en särskild struktur, med komplicerade och svårförutsägbara skatteregler. I processen finns en obalans mellan å ena sidan Skatteverkets resurser och kunskap och å andra sidan den enskildes möjligheter att tillvarata sina intressen – särskilt som den enskilde i de flesta fall saknar ombud.

Innan man gör inskränkningar av möjligheten att få prövning i högre instans bör man göra en trovärdig analys av införandet av prövningstillstånd i tvistemål, tyckte Anne Ramberg. Granskningsdispensen har visat sig inte vara någon garanti för materiellt riktiga domar.

Tvärtom har andelen domar som ändras i hovrätten minskat, trots att tingsrätterna borde ha avkunnat lika många ”felaktiga” domar som tidigare år. Endast i brottmål är ändringsfrekvensen densamma. Det finns också kraftiga skillnader mellan hovrätternas benägenhet att bevilja prövningstillstånd, till och med mellan avdelningarna i samma hovrätt. Och i skattemålen är ändringsfrekvensen dubbelt så hög som i andra mål.

Anne Ramberg varnade för att prövningstillstånden skulle minska möjligheterna till den viktiga prejudikatbildningen i högsta instans.

– Det är nyspråk och lögn om man säger att rättssäkerheten inte blir sämre med prövningstillstånd, sade Eric Bylander, docent i processrätt vid Handelshögskolan i Göteborg.

Bylander kallade prövningstillstånden ett troll som äter sig genom det svenska rättssystemet. Från en början som undantag i mellaninstanserna har de blivit regel.

Magnus Andersson

Målutredningens förslag om generellt prövningstillstånd

Målutredningen föreslår i betänkandet Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) att ett generellt krav på prövningstillstånd till hovrätt och kammarrätt ska införas. Grunderna för prövningstillstånd ska vara enhetliga i hovrätt och kammarrätt. Därmed ska granskningsdispens införas också i kammarrätterna.

Krav på prövningstillstånd gäller i dag för 40 procent av målen som kommer till hovrätt och för 70 procent av målen till kammarrätt. Undantagna är främst de flesta brottmål och skattemålen.