Problemen med dagens reglering överbetonas

Flera tyckte att betänkandet visserligen är klargörande, men att kommittén har överbetonat svårigheterna med dagens reglering. Debattörerna var i princip eniga om att ändamålsmodellen erbjuder principiella svårigheter.

– Den lagstiftning vi har i dag har tjänat oss väl. Sverige har en journalistik av hög kvalitet, menade Kerstin Brunnberg, tidigare vd för Sveriges Radio.

Hon tyckte att det självreglerande systemet fungerar och att Sveriges unika lagstiftning har betydligt fler fördelar än nackdelar. Kerstin Brunnberg påminde om att det hade sagts vid EU-inträdet att Sveriges lagstiftning på området inte skulle ändras, och ansåg att EU inte borde få för stort inflytande.

– Börjar man med mer omfattande ändringar i dagens reglering, öppnas för ett legitimt inflytande från EU-rätten att komma in.

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg påminde om att en grundpelare i tryckfriheten är att den inte ska vara inriktad på smakfrågor.

– Också dåliga, meningslösa och till och smaklösa yttranden förtjänar rättsordningens skydd, liksom usla teckningar, på samma sätt som den mest förhärdade brottsling är berättigad till en offentlig försvarare, förklarade hon.

Bland andra KU:s kanslichef Bertil Wennberg och Anne Ramberg underströk att verksamhetsmodellen strider mot idén om yttrandefriheten som en rätt för den enskilde, inte för stora medieföretag.

Anders Ahlberg, chefredaktör för Kyrkans Tidning, såg möjligheter i ansvarsmodellen. Som utgivare vill han kunna ta ansvar för innehållet på alla delar av tidningens webbplats. Nu gäller olika principer för redaktionell text och för inlägg i omodererade forum.

Men enligt Göran Lambertz skulle inte någon av modellerna uppfylla Ahlbergs önskan.