Annonser

Internationell privaträtt – en labyrint av fallgropar och möjligheter

Många svenskar väljer att bo och arbeta utomlands. Men den som inte ser upp kan överraskas av att en utländsk domstol beslutar om flera års betänketid för skilsmässan, att till exempel saudisk rätt ska tillämpas på bodelningen eller att barnen inte har rätt till laglott på grund av den avlidnes boende i ett annat land.

Vilket lands lag ska gälla? Trots att auditoriet bestod av erfarna advokater och jurister var det många som fick tänka efter flera gånger, när advokat Fredric Renström föreläste under rubriken ”Internationell familjerätt – ett gränslöst och växande rättsområde” vid Mellersta avdelningens studiedagar i Tällberg.

I dag ställs en familjerättsjurist inför många svåra bedömningar när det gäller att ge råd om angelägenheter som äktenskap, skilsmässor, vårdnad och arv. Det internationella utbytet har ökat. Det är allt vanligare att svenskar bildar familj med medborgare i andra länder, eller att svenskar arbetar och bor utomlands under långa perioder.

Vid internationella familjeförhållanden måste man behärska svensk intern och internationell rätt, och känna till lagvalsregler och även veta hur man ska kunna inhämta kunskap om materiell rätt i andra jurisdiktioner. Det är långt ifrån säkert att det är bäst för klienten att stämma i svensk domstol eller åberopa svensk lag – och omvänt kan en riktig foruminvändning vara avgörande för klientens sak.

Hur får man reda på innehållet i utländsk rätt? Enligt Fredric Renström är den enda vägen att tala med en likasinnad kollega i det andra landet.

Fredric Renström tycker att svenska företag och andra organisationer ger sina anställda bristfällig information inför utlandstjänstgöring. Även stora internationella företag i Sverige kan brista i att berätta för medarbetare som ska arbeta utanför Sverige, att utlandsvistelsen rent juridiskt kan få ingripande följder för familjeförhållanden och ekonomi.

Att klarlägga rättsläget kan kräva tid och arbete, och ofta räcker inte rättsskyddsersättning eller rättshjälp till för att utreda de internationella förhållandena.

Fredric Renström gav praktiska exempel på de frågor som kan uppstå genom att presentera en familjerättslig ärendekedja med invecklade internationella implikationer.

Magnus Andersson

Några viktiga rättsliga instrument som styr den internationella privaträtten

Bryssel II bis-förordningen (2201/2003/EG) innehåller regler om behörighet för domstolar i EU när det gäller äktenskapsskillnad och vårdnad om barn. Men forumreglerna ger vidare behörighet åt domstolarna när det gäller äktenskapsskillnad än när det gäller vårdnad om barn – för vårdnadsfrågor är det i princip barnets hemvist som styr. Det går därmed att göra hemvistinvändning beträffande vårdnaden, trots att frågan om äktenskapsskillnad ska tas upp av domstolen i ett visst EU-land.

Lagen (1904:26) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap är fortfarande tillämplig. Enligt den får frågor om vårdnad och underhåll till barn alltid tas upp i äktenskapsmål i svensk domstol.

Lagen (1990:272) om vissa internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden medför konsekvenser som både lekmän och jurister kan försumma att förutse. För ett svenskt par som har bott utomlands innebär den till exempel att bodelning ska göras enligt lagen i det land där makarna senast hade hemvist i minst två år – om makarna inte har kommit överens om annat genom ett giltigt avtal.

Begreppet hemvist är centralt i den internationella privaträtten. Men det definieras på många olika sätt i olika lagar och andra rättsakter – och det gäller att veta vilken definition som ska tillämpas i varje enskilt fall.

Utlandsboende kan försöka skydda sig genom att avtala om vilket lands lagar som ska gälla och vilken domstol som ska ta upp kommande mål och ärenden. Men advokaten måste säkerställa att familjerättsliga avtal som ska gälla i internationella förhållanden verkligen är giltiga i samtliga aktuella länder som kan komma i fråga. Bland annat kan det vara nödvändigt att de formkrav som gäller i olika rättsordningar är uppfyllda. Vissa länder kan till exempel uppställa särskilda krav på att makarna inför upprättandet av ett äktenskapsförord har företrätts av var sitt ombud.