Annonser

Hon granskar och utreder bilder av övergrepp mot barn

Juristen Cecilia Wallin Carlsson kämpar för att få fast dem som sprider och lagrar övergreppsbilder av barn.

– Jag kallar det inte för barnpornografi utan för dokumentation av sexuella övergrepp mot barn.

Cecilia Wallin Carlsson arbetar hos polisen i Uppsala med att utreda dokumenterade sexuella övergrepp mot barn. På Mellersta avdelningens studiedagar i Tällberg föreläste hon om sin verksamhet.

Cecilia Wallin Carlsson skrev sin uppsats på juristutbildningen om definitionen av ordet barn i lagstiftningen om barnpornografibrott. Hon fullföljde sin praktik hos Uppsala-polisen och har nu arbetat där i omkring fem år.

Hon sammanfattade det viktigaste i rättsväsendets arbete mot barnpornografi som att

• identifiera utsatta barn och förövare och stoppa övergrepp

• lagföra producenter, spridare och samlare

• minimera spridningen av övergreppsbilder.

Cecilia Wallin Carlsson underströk att det är efterfrågan på övergreppsbilder som skapar utbudet och att det därför är viktigt att utreda och beivra barnpornografibrott.

I sina utredningar arbetar polisen med avancerad IT-forensik. Polisens tekniker kan återskapa raderade bilder, filmer, e-postmeddelanden, chattar och loggar, kartlägga webbtrafik och spridningsvägar. När utredarna gör bedömning av olagligt material är det flera frågor de behöver ta ställning till: Visar bilderna ”barn” enligt lagens definition – någon vars pubertetsutveckling inte är avslutad? Är bilden ”pornografisk”?

Utredarna undersöker också om materialet innehåller särskilt hänsynslöst övergreppsmaterial. En viktig fråga är om materialet visar egna dokumenterade övergrepp.

Alla bilder skickas till Rikskriminalens referensdatabas. Där jämförs det digitala ”fingeravtryck” som bildas av pixlar och färgkombinationer för varje bild med de bilder som redan finns i databasen. På det sättet undviker man dubbelarbete och behöver inte utreda en bild som redan finns. Om bilden inte stämmer med någon befintlig bild, uppdateras databasen med den nya bilden. Bilderna skickas också till Interpols databas för internationellt samarbete för brottsofferidentifiering.

Nya bilder granskas noga för att få fram information som finns i bildmotivet: boktitlar, texter på tuber, tapeter, sängkläder eller utsikten från ett fönster. Utredarna undersöker också metadata som finns lagrade i bildfilerna, med information om när bilden är tagen och vilken kameramodell som har använts. Med hjälp av sådan information kan man ibland lokalisera platsen där en bild är tagen, identifiera det barn som har utsatts och stoppa övergreppen.

Framför allt handlar arbetet om att få fram bevismaterial i brottmål. Antalet barn som utsätts för övergrepp genom barnpornografiska bilder världen över uppskattas till 20 000–50 000. Av dessa har hittills omkring 1 700 barn identifierats. Vid rättegångsförhandlingar medverkar Cecilia Wallin Carlsson som vittne, sakkunnig eller biträde till åklagaren.

Cecilia Wallin Carlsson visade flera obehagliga bilder från utredningarna, där hon har bearbetat bilderna och gjort hela motiven diffusa, så att brottsoffren inte går att identifiera.

Magnus Andersson

Ett verkligt fall ur Cecilia Wallin Carlssons utredningar

En man från Norduppland kartlade hundratals unga flickor med hjälp av söktjänster på internet. Han utgav sig för att själv vara tonårstjej och chattade med många flickor samtidigt på olika webbplatser. Genom att påstå att han hade något intressant att berätta lyckades han lura ett stort antal flickor att starta sina webbkameror. Så snart han såg dem i bild tvingade han dem att klä av sig och utföra sexuella handlingar, genom att han hotade att döda eller skada någon av deras närstående. Filmerna från webbkamerorna spelade han in och sparade på sin dator.

Polisen gick igenom mannens dator och begärde ut uppgifter från olika IT-leverantörer, och kunde på så sätt lägga pussel och se hur och när mannen hade sökt fram personuppgifter och varit aktiv på olika chattforum, trots att han oftast såg till att kommunicera anonymt på internet med hjälp av så kallad Tor onion routing. IT-forensikerna kunde också återskapa många av de raderade videofilmerna av övergreppen från mannens hårddisk. Mannen åtalades för övergrepp mot ett 60-tal flickor.

Förundersökningsprotokollet i målet omfattade 4 000 sidor, och huvudförhandlingen tog 17 dagar. Mannen dömdes av tingsrätten för bland annat våldtäkt mot barn, grovt sexuellt tvång, barnpornografibrott, utnyttjande av barn för sexuell posering och försök därtill till åtta års fängelse och till att betala en miljon kronor i skadestånd till offren. Hovrätten fastställde straffet till sex års fängelse och satte ned skadeståndsnivåerna.