Annonser

Språklig förvirring påverkar rättssäkerheten

Var tionde domstolsförhandling genomförs med hjälp av tolk. Att detta faktum kan få långtgående konsekvenser för den enskilde visar en doktorsavhandling av Niklas Torstensson. Han går till och med så långt att han menar att rättssäkerheten i vissa mål kan hotas.

I Sverige förs årligen ungefär 14 000 tingsrättsförhandlingar med tolk.  Niklas Torstensson, kognitionsvetare vid Högskolan i Skövde, har i sin doktorsavhandling från Umeå universitet granskat hur utländsk brytning påverkar människors uppfattning om en människas personliga egenskaper.

Han har gjort detta genom att detaljgranska fyrtio ljudinspelningar från olika förhandlingar. I samtliga kan man spåra en språklig förvirring som i vissa fall var så svår att Torstensson menar att det är relevant att hävda att rättssäkerheten påverkas.

Det kan ligga nära tillhands att tro att språkförbistringen beror på direkta översättningsmissar, men så är inte fallet visar avhandlingen.

– Nej, de direkta översättningsfelen är få och faktiskt ganska lätta att komma tillrätta med, fastslår han.

Problemet ligger på ett helt annat plan där grundläggande kulturella skillnader, okunskap om tolkens uppgift och våra förutfattade meningar utgör de reella hindren.

– Ofta ser det ut som att domstolen betraktar tolken som ett levande lexikon, som någon slags översättningsmaskin. Men då har domstolen totalt missuppfattat tolkens egentliga funktion. Hans uppgift är långtifrån så enkel som att översätta en dialog ord för ord, säger Niklas Torstensson och tillägger:

–Tolkens uppgift är att översätta en hel kultur.

Det talade språket innehåller enorma mängder information utöver budskapet som förmedlas. Och här finns en rad möjligheter till missuppfattningar som kan ställa till det för den tilltalade.

– När exempelvis åklagaren ställer en enkel, rak fråga till ett vittne eller den tilltalade själv, förväntar han sig ett kort och rakt svar. Det är ju så man beter sig i Sverige. I stället får han ett långt och detaljrikt och invecklat svar. Åklagare och nämndemän blir irriterade och uppfattar situationen som att den tilltalade försöker slingra sig eller lägger ut rökridåer, säger Niklas Torstensson och fortsätter:

– Den tilltalade å sin sida försöker bara bjuda till och vara till lags. I hans kulturella kontext är ett kort svar ytterst oartigt, kanske på gränsen till en skymf.

En annan källa till missförstånd är när det inte finns något för tolken att översätta. Den tilltalade kanske hummar eller letar efter ord eller bara upprepar sig i en ambition att hitta de mest nyanserade orden.

– Då kan tolken dra på sig misstänksamhet från rättens ledamöter, säger han.

Språkförvirringen är alltså ett faktum vid förhandling i våra domstolar och enligt Torstenssons forskning kan fenomenet inverka menligt på rättssäkerheten.

– I Sydafrika, med elva inhemska språk, är man väl medveten om det här fenomenet och har infört en längre akademisk utbildning för domstolstolkar och även inslag ur denna på juristutbildningen. Och en sådan skulle vara önskvärd även här i Sverige, säger Niklas Torstensson.

Men i väntan på en sådan menar Torstensson att mycket blir vunnet om rättens ledamöter blir medvetna om att problemet faktiskt existerar.

Egentligen kan man säga att Torstenssons forskning bygger på ett urgammalt mänskligt fenomen, att vi människor dömer varandra blixtsnabbt och tämligen kategoriskt.

– Javisst, antagligen är det en mer eller mindre nedärvd överlevnadsmekanism. Det bekanta känner vi ju till och vi kan alltså göra en rimlig riskbedömning. Det obekanta däremot gör vi nog klokast i att betrakta med en viss misstänksamhet – vi vet ju inte, det okända kan vara farligt, säger han.

Språklig brytning utgör inget undantag från det fenomenet visar avhandlingen.

– Det tar oss bara ett ögonblick att upptäcka att någon inte har svenska som modersmål. Dessutom skapar vi oss omedelbart en bild av den som talar med brytning, och tillskriver då personen ifråga en rad egenskaper som mer har karaktären hjärnspöken än spegel av personens själsliga förmögenheter.

Graden av brytning spelar ingen roll. Han eller hon är lika utländsk i alla fall. Däremot spelar det roll vilken typ av brytning det är fråga om. Här kommer det kulturella avståndet in.

– Lite hårdraget kan man säga att det är mycket längre till Estland än till Australien. Den västerländska känner vi ju till och den ter sig inte lika främmande, konstaterar Niklasson.

Läs mer
Judging the immigrant: Accents and attitudes

Gustaf Cederlund