”Jag hade varit mer oprecis om jag inte varit advokat”
Nr 7 2010 Årgång 76Varför skrev du boken?
– Kombinationen av ett intresse för historia, känslan av att det är bra att ha något att uträtta och lusten att skriva. Dessutom tror jag att har man arbetat i närmare 60 år så känner man ett behov av att göra något. Inte bara sysselsätta sig utan man vill uträtta något. Det kändes bra att ha en aktiv sysselsättning, inte en passiv.
Varifrån kommer ditt intresse för Italien?
– Det har flera rötter. Jag har alltid varit intresserad av det antika Grekland och Rom. Som unga var vi ett par månader i Italien, och det var väldigt annorlunda, mer då än nu. Med åren har jag blivit alltmer intresserad av medeltiden, och då framför allt Italien och England.
Vad fascinerar dig med just denna tidsepok?
– Medeltiden var inte en grå mellanperiod utan en i alla avseenden oerhört färgrik och dramatisk tid, bland annat med en oerhörd prakt i de härskande kretsarna. Samhällssystemet och statssystemet lämnade utrymme för många olika krafter som verkade samtidigt vid sidan av varandra. När man kommer fram till nationalstaternas tid har man en tydlig samhällspyramid med kungen på toppen och därunder olika stormän, men dessa är inte självständiga. I Italien fanns det under medeltiden mängder av oberoende stater som konkurrerade, slogs och samverkade med varandra, och inom staterna var konkurrensen hård och blodig. I England på 1300-talet var statens militärmakt endast till en mycket begränsad del kungens militära makt. Den dominerande delen var i stället hans vasallers samlade makt. Men eftersom de spelade mot varandra, och då det passade spelade tillsammans mot kungen, så skapades ett oerhört intrikat och ofta blodigt maktspel, och mängder av intressanta personligheter kunde träda fram. Det var oerhört spännande tider!
Har du haft nytta av din yrkesbakgrund när du skrivit boken?
– Som advokat vänjer man sig vid att sätta sig in i omfattande material och dra ur det väsentliga. Det är möjligt att det har spelat en roll. Sedan vänjer man sig vid att uttrycka sig tydligt. Det är lätt att vara oprecis. Och det är jag säkert också på en mängd ställen. Fast jag hade nog varit mer oprecis om jag inte hade varit advokat under många år.
Några nya bokplaner på gång?
– Jag har ett par, tre ytterligare essäer på gång om både engelsk och italiensk medeltid.
Hur mycket arbetar du en dag?
– Det varierar. Det är väldigt trevligt att sätta sig ned med detta; och att ha det väntande. I stället för att fundera på om jag ska läsa en bok eller gå en promenad eller spela bridge. Min fru tycker om att sy kläder. Hon syr och jag skriver. Vi har sysselsättning båda två!
Har du några goda råd till andra skrivarsugna kolleger?
– Arbeta med språket och se till att det du skriver hänger ihop! Fördelen med att skriva en bok jämfört med att skriva en inlaga eller avtal är att det får ta den tid det tar. När jag har skrivit någonting går jag ofta tillbaka till början och läser allting igen. Därmed får man det att hänga ihop. Gör man inte det har jag en känsla av att man riskerar att komma ut i tangentens riktning och kan landa alldeles för långt från den väg som man från början varit inne på. Men varje gång jag går tillbaka och läser igenom verket slipar jag också på språket. Det kan aldrig bli fulländat men det kan alltid bli bättre.