Bolagsjurist kan inte åberopa advokatsekretess
Nr 7 2010 Årgång 76Frågan om vem som kan åberopa advokatsekretess är grundläggande i Akzo Nobel-målet, som har sin grund i EU-kommissionens utredning av en misstänkt kartell i början av 2000-talet. Under en undersökning av företaget Akzo Nobels lokaler i Storbritannien lät kommissionen kopiera e-post som utväxlats mellan vd och en bolagsjurist. Bolagsjuristen var ledamot av Nederländernas advokatsamfund, och åberopade advokatsekretess.
I avgörandet lutar sig EU-domstolen mot en tidigare dom, AM & S Europe mot kommissionen. Domstolen fastslog där att advokatens särskilda privilegier, däribland tystnadsplikten, vilar på två grunder. Dels klientens rätt till försvar, dels advokatens särskilda oberoende ställning i rättsväsendet.
Domstolen fastslår i sin dom att bolagsjurister, som anställda av företag, inte kan hävda något sådant oberoende. I domen skriver man bland annat: ”Som en konsekvens av bolagsjuristens ekonomiska beroende och hans täta band med sin arbetsgivare, är hans ställning inte jämförbar med en extern advokats.”
I flertalet länder kan bolagsjurister vara medlemmar av landets advokatorganisation, dock inte i Sverige där det ställs höga krav på oberoende från olika intressen för att beviljas inträde i Advokatsamfundet. Domen innebär alltså inga förändringar för den svenska advokatkåren. EU-domstolens avgörande ger stöd för grundvalarna i den svenska regleringen kring en oberoende advokatkår och det sekretesskydd som gäller för den oberoende advokaten, men inga andra jurister.
Med avgörandet gick EU-domstolen på samma linje som generaladvokaten Juliane Kokott, vars utlåtande lämnades i april i år, liksom tidigare Förstainstansrättens avgörande i september 2007.