Annonser

Viktigt värna varumärket

I början av juni hölls Advokatsamfundets fullmäktigemöte i Stockholm. Advokatsamfundets journalistpris delades ut till Tomas Ramberg, programledare för Ekots lördagsintervju. Mötet avrundades med ett välbesökt seminarium.

Varumärket advokat är starkt och Advokatsamfundet är viktigt. Det enades deltagarna om vid det seminarium som avrundade årets fullmäktige.

– Vad innebär det att vara ledamot av Advokatsamfundet? Är det i första hand kostnader eller ger det också fördelar för ledamoten, hans byrå och för yrket?

Med de frågorna inledde Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg seminariet som fått rubriken Advokatsamfundet – kostnadsställe eller kraftcentrum – en fråga om möjlighet och engagemang.

Anne Ramberg berättade att det under hennes tio år som generalsekreterare blivit allt svårare att få advokater och biträdande jurister att engagera sig i samfundets arbete. Under samma tid har också advokaternas verksamhet förändrats mycket, och det är därför viktigt att hitta former för det engagemang som ändå finns, sa Anne Ramberg, som efter sin inledning gav ordet till en panel av erfarna advokater.

Disciplinnämndens ordförande Lena Frånstedt Lofalk konstaterade i sitt anförande att Advokatsamfundet under sina närmare 125 år utvecklats avsevärt, och att synen på advokater under denna tid gått från förakt till förtroende.

– Grundbulten i det är en hög etisk standard. Samfundet har en viktig roll, att värna den höga standarden, sa hon, och fortsatte:
– I dag förknippas varumärket advokat med rätt saker. Men det kan gå snabbt att rasera ett förtroende som tagit lång tid att bygga upp.

Även Stefan Brocker, managing partner på Mannheimer Swartling, tryckte på samfundets roll för att stå som garant för advokattiteln och främja allmänhetens förtroende för advokaterna. Brocker ville också lyfta fram att storbyråerna är viktiga för Advokatsamfundet.

– Vi behöver Advokatsamfundet och samfundet behöver de stora affärsbyråerna. Vi anställer och utbildar många och deltar mycket i den internationella advokatgemenskapen, sa han.

Enligt Leif Ljungholm, före detta ordförande i Advokatsamfundet, är Advokatsamfundet idag inte samma naturliga träffpunkt, som i början av hans karriär för de unga juristerna. Just därför är det viktigt att äldre kolleger lockar med de unga, sa han.

– Det går inte att få ett engagemang bland de unga utan att principalerna trycker på. Vi måste ta med oss de unga, sa han.

Mickael Wigge, vd på Vinge, presenterade sitt framgångskoncept för att få med advokaterna i samfundets aktiviteter: relevanta frågeställningar, intressanta talare och en utformning som passar för tidspressade advokater, kanske en lunch istället för flera timmars föredrag med middag.

Torgny Wetterberg bekände att han själv inte var engagerad alls i Advokatsamfundet innan han valdes in i styrelsen år 2002, och att man inte kan förvänta sig att alla är det.

– Det viktiga är att det inte blir ett avstånd mellan samfundet och de enskilda advokaterna, sa han.

Paneldeltagarnas synpunkter följdes av en diskussion med många inlägg från de ungefär 70 seminariedeltagarna och panelen. De flesta deltagare tycktes eniga om att Advokatsamfundet klarar sin uppgift att garantera god kvalitet och hög etik hos advokaterna. Däremot gick meningarna isär lite om vad samfundet ska göra i övrigt, och hur stora problemen egentligen är.

Claes Zettermarck, vice ordförande i Advokatsamfundet, pekade på att det gäller att intressera unga för advokatyrket redan under studietiden. Marknadsföring på universiteten är därför en viktig insats för att i framtiden få nya engagerade advokater i kåren.

Ett starkt och självständigt advokatsamfund är nödvändigt för att advokater ska lyckas som företagare, påpekade Claes Zettermarck.
– Finns det någon rättsstat i denna värld som inte har ett starkt och självständigt advokatsamfund? Det är också en förutsättning för vår business. Utan rättsstat, inga advokatföretag, sammanfattade han.

Tomas Nilsson, Advokatsamfundets ordförande, betonade en annan viktig funktion som samfundet fyller.
– När regeringen eller en central myndighet vill veta vad advokaterna tycker är det samfundet man kontaktar, sa han, och tillade att detta faktum gör det viktigt att engagera sig i samfundet.

Tidsbrist och det stora informationsflödet är viktiga förklaringar till att många advokater väljer att inte engagera sig i samfundet, ansåg några talare. Flera seminariedeltagare tog också upp vikten av att erbjuda olika fora för engagemang, så att de som är intresserade kan hitta sin speciella nisch. Advokat Peter Olsson från Göteborg trodde exempelvis att många unga advokater kan lockas av att delta i samfundets remissarbete.

Magnus Wallander tyckte att diskussionen blev lite för uppgiven, och konstaterade att problemen med att få medlemmar att engagera sig finns i hela samhället. Hans erfarenhet som lärare på advokatexamenskurserna är att många unga biträdande jurister är skeptiska när de kommer, men ändrar inställning under kursens gång.
– De förstår att advokater inte är vilka konsulter som helst, sa Wallander, och fortsatte:
– Vi ska inte känna oss nedslagna. Det är rätt gott ställt med samfundet.

Företrädare för de största advokatbyråerna argumenterade för att samfundet åter borde se över intressekonfliktsreglerna, eftersom dessa enligt debattörerna missgynnar svenska byråer i förhållande till exempelvis brittiska. Men Torgny Wetterberg varnade för att lyfta fram de så kallade plånboksfrågorna, som direkt rör advokatbyråernas vinster, för mycket.
– Ju mer plånboksfrågor vi driver, desto mer inflytande tappar vi, sa han, och varande för att splittring inom advokatsamfundet riskerar att leda till att politiker beskär advokaternas viktiga frihet.

– Hur arbetar storbyråerna för att medvetandegöra de unga om advokatyrkets särart och kärnvärden, frågade Mia Edwall Insulander.

Hon fick till svar från Michael Wigge och Stefan Brocker att de största byråerna har särskilda kurser om advokatrollen och advokatetiken, men att det kan hända att diskussionerna om detta kommer bort lite i vardagen.

Fem konkreta förslag från seminariet:
1. Ta upp det forum för storbyråer som initierades under 2009.
2. Starta verksamhetsgrupper av samma typ som IBA har, med möjlighet att engagera sig i sitt eget specialistområde.
3. Ta in de unga advokaterna och biträdande juristerna i remissarbetet.
4. Ordna lunchseminarier, gärna om konkreta frågor med bra föreläsare.
5. Flytta fullmäktige till hösten.