Annonser

Notiser

Ersättning trots sen kostnadsräkning
En advokat som lämnat in sin kostnadsräkning för sent får trots det ersättning för sitt arbete, eftersom han fick kort tid på sig att lämna den och då var på annan ort. Det beslutade Högsta domstolen i slutet av maj.
Hovrätten godkände inte advokatens yrkande, eftersom det lämnades för sent. Advokaten överklagade beslutet, och förklarade det sena yrkandet med att han bara fått en och en halv timme på sig för att lämna kostnadsräkningen, och att han då var på annan ort. Enligt HD utgör detta en giltig ursäkt, och advokatens överklagande bifalls därför.
HD Ö 394-09

Det var rätt att besöka LVM-klient
En advokat yrkade ersättning i ett LVM-mål för resa till klienten i Örebro. Länsrätten ansåg inte att besöket var nödvändigt, eftersom klienten hade godtagit omhändertagandet och ansökan om vård. Advokaten fick inte ersättning
för besöket. Advokaten överklagade domen och hänvisade till att hon enligt god advokatsed var skyldig att ta tillvara
klientens intressen efter bästa förmåga. Detta förutsatte ett personligt möte. Klienten var labil och hade tidigare tagit
tillbaka vårdansökningar. Kammarrätten fann att besöket var nödvändigt och gav advokaten ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg vid resan.

Fler lagföringar under 2009
Antalet lagföringsbeslut under 2009 var det högsta sedan början på 2000-talet och majoriteten av ökningen år 2009 består av åklagarbeslut. Det visar lagföringsstatistiken som Brottsförebyggande rådet, Brå, har publicerat. År 2009 fattades 142 000 lagföringsbeslut, en ökning med drygt fem procent jämfört med året innan. Lagföringsstatistiken redovisar antalet beslut om lagföring som har fattats utifrån fällande dom i domstol, strafföreläggande och åtalsunderlåtelse.

Utredare vill ha klarare regler om mutor
I början av juni överlämnade utredaren, före detta justitierådet Bo Svensson, sitt slutbetänkande Mutbrott till justitieminister Beatrice Ask. Svensson föreslår bland annat nya bestämmelser om mutbrott och en kod om förmåner i näringslivet. Bestämmelserna om mutbrott samlas i ett enda kapitel i brottsbalken (10 kap.).
Genom förslagen ges klarare besked om mutor som ges i syfte att otillbörligt påverka myndighetsutövning och offentlig upphandling. I den föreslagna koden får företag riktlinjer om hur förmåner får användas för att främja företagets verksamhet.

Förvaltningslagen ska EU-anpassas
Förvaltningslagsutredningen föreslår i sitt slutbetänkande en utvidgad, mera pedagogiskt uppbyggd förvaltningslag med förstärkta rättssäkerhetsgarantier och en möjlighet att få oskäliga dröjsmål prövade i högre instans. Lagförslaget utgår från Sveriges förpliktelser enligt Europakonventionen och EU-rätten, och har beaktat de grundläggande kraven på vad som på europeisk nivå brukar kallas ”god förvaltning”. Bland annat föreslås att proportionalitetsprincipen lagfästs, och en möjlighet att påskynda handläggningen genom ett enkelt domstolsförfarande öppnas. Advokatsamfundets generalsekreterare, Anne Ramberg, har ingått som expert i utredningen.
En ny förvaltningslag (SOU 2010:29)

Europadomstolen ska bli mer effektiv
Den 1 juni trädde protokoll nr 14 till Europakonventionen i kraft. Därmed kan det länge emotsedda arbetet med att effektivisera Europadomstolen inledas. Protokoll 14 innehåller nya regler om domförhet i domstolen, och gör att ett mindre antal domare kan avgöra olika mål än i dag. Dessutom öppnar protokollet för EU att ansluta sig till Europakonventionen.

”Polisen behöver bättre kunskap om forskning”
Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) har lämnat rapporten ”Polisens prestationer – en ESO-rapport om resultatstyrning och effektivitet” till Finansdepartementet. I rapporten konstaterar författaren, professor Jerzy Sarnecki bland annat att den svenska polisen behöver bättre kunskaper om internationell polisforskning, särskilt på området forskning om effektiva polismetoder. Sarnecki anser också att polisens verksamhetsutveckling i större utsträckning än i dag bör inriktas på att uppnå långsiktig effektivitet. Metoderna för att mäta polisens effektivitet måste utvecklas, och olika organisatoriska lösningar bör övervägas för att överbrygga problemen i utvärderingen och granskningen av polisens verksamhet.
Polisens prestationer – en ESO-rapport om resultatstyrning och effektivitet.

Sex myndigheter i specialistfunktion
Sex olika brottsbekämpande myndigheter, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Skatteverket och Kronofogden, har skapat en gemensam specialistfunktion för brottsutbytesfrågor. Syftet med funktionen, som placerats vid Ekobrottsmyndigheten, är att förbättra myndigheternas möjligheter att komma åt vinster av brott. Funktionen ska också underlätta internationellt samarbete på området.

Ökade insatser mot miljöbrott
Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen har tagit fram en gemensam strategi för att bekämpa miljöbrott bättre. Polis och åklagare ska stärka insatserna framför allt när det gäller de grövre miljöbrotten. De planerade åtgärderna syftar bland annat till att öka upptäcktsrisken för dem som begår miljöbrott, effektivisera samverkan med tillsynsmyndigheterna, höja kunskapen om miljöbrott inom rättsväsendet och stärka arbetet mot gränsöverskridande miljöbrottslighet.
Bland annat ska polisens underrättelseverksamhet om miljöbrott förbättras. Åklagarmyndigheten ska inrätta en särskild miljöåklagarberedskap och en handlingsplan för gränsöverskridande miljöbrottslighet ska tas fram.

Myndigheter samverkar mot mängdbrott
Polisen och åklagarna ska i framtiden tillsammans arbeta för en rättssäker, effektiv och enhetlig hantering av mängdbrott. Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten ska dessutom följa upp resultatet av mängdbrottshanteringen bättre. Det meddelade de båda myndigheterna när de tillsammans med Domstolsverket i maj presenterade sin modell för hur mängdbrott kan hanteras snabbare från polisanmälan till dom.

Lagändring till skydd för barnen
Den 1 juli ändras lagen, så att personer med familjeanknytning till Sverige lättare ska kunna få uppehållstillstånd utan att behöva lämna landet. Lagändringen är gjord för att barn ska slippa skiljas från sina föräldrar, så som skett i ett antal uppmärksammade fall.
Lambertz utreder skydd mot tvångsäktenskap
Justitierådet Göran Lambertz ska på regeringens uppdrag samla kunskap om tvångsäktenskap och barnäktenskap och utifrån kunskapsunderlaget föreslå åtgärder för att åstadkomma ett stärkt skydd mot sådana äktenskap.
Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap, dir. 2010:54