Annonser

Kortare väntan skapar problem

”Kortare väntan” är ett projekt som ökar rättssäkerheten i asylprocessen, sa Migrationsverkets rättschef Mikael Ribbenvik på Advokatsamfundets utbildningsdag för advokater och biträdande jurister. Men flera deltagare tyckte att verkets nya arbetssätt snarare skapat en rad problem.

Ett komplext rättsområde där starka nationella intressen spelar stor roll och rättsläget ändras från en dag till en annan. Så beskrevs asylrätten vid den utbildningsdag för advokater och biträdande jurister som Advokatsamfundet arrangerade i maj. Ett femtiotal advokater och biträdande jurister deltog.
Syftet med dagen var dels att bidra till ökad kompetens hos offentliga biträden, dels att få till stånd en diskussion om hur rättssäkerheten kan förbättras i asylprocessen.

Och diskussion blev det, inte minst om Migrationsverkets nya arbetssätt för att korta väntetiderna för asylsökande. Migrationsverkets rättschef Mikael Ribbenvik presenterade projektet som fått namnet ”Kortare väntan”. Med projektet implementerar verket stegvis ett nytt arbetssätt. Modellen testades först i ett pilotprojekt i Göteborg i februari 2009, och omfattar nu också Solna, Boden, Märsta och Malmö.

Det nya arbetssättet har ifrågasatts, inte minst av advokater, men är enligt Mikael Ribbenvik närmast en succé.
– Vi har länge haft ett sexmånadersmål för handläggningen i första instans, men aldrig lyckats. Nu har vi halverat handläggningstiderna, sa Ribbenvik, som konstaterade att det naturligtvis återstår att se om utvecklingen håller i sig.

Mikael Ribbenvik förklarade att den genomsnittliga handläggningstiden med det nya arbetssättet är 68 dagar, att jämföra med 211 dagar tidigare.
– Men det handlar inte bara om tid, det är också ett rättssäkerhetsprojekt, sa han, och räknade upp en rad punkter där det nya arbetssättet ska ha förbättrat rättssäkerheten.

Det handlar bland annat om att asylutredningen nu genomförs snabbare efter ansökan om asyl, vilket minskar risken för att den asylsökande glömmer viktiga uppgifter, och att de mest erfarna utredarna får ta hand om de mest komplicerade ärendena. Dessutom arbetar verket med regelbundna ärendegenomgångar, och beslutsfattare sitter ibland med vid andras beslut, för att nå en enhetlig praxis.

Projektet Kortare väntan fick inledningsvis mycket kritik från bland annat Advokatsamfundet och Justitieombudsmannen för att offentliga biträden till de asylsökande förordnades alltför sent. I ett rättsligt ställningstagande från Mikael Ribbenvik i februari klargjordes dock att offentligt biträde ska förordnas så snart det föreligger omständigheter som medför att utlänningen kan komma att avvisas eller utvisas. Seminariedeltagarna tyckte sig också märka att de numera kommer in tidigare i asylprocessen. Men när det sker varierar mellan olika platser och olika beslutsfattare, påpekade en deltagande advokat.

– Det finns fortfarande skillnader. Vi arbetar med det, och är på väg mot ett enhetligt förfarande, svarade Mikael Ribbenvik, som konstaterade att alla nya arbetssätt har brister i början.

Enligt Mikael Ribbenvik tyder inget i statistiken på att Kortare väntan resulterar i fler avslag på asylansökningarna, snarare tvärtom. Migrationsdomstolarna har ändrat verkets beslut i en mycket liten del av de mål som överklagats, sa Ribbenvik också. Men han höll med om att det hittills är ganska få ärenden som handlagts enligt det nya arbetssättet som nått domstolarna.

Advokat Lena Isaksson delade inte Mikael Ribbenviks ljusa bild av Kortare väntan.
– Efter att ha arbetat på detta område i 20 år kan jag konstatera att vi gått tillbaka i utvecklingen, sa hon, i sitt anförande som inledde seminariets diskussionspass.

Visst har mycket blivit bättre, ansåg Lena Isaksson, inte minst genom den nya instans- och processordningen med domstolsförfaranden. Korta väntetider är också bra, men får inte stressas fram på bekostnad av den asylsökandes rättssäkerhet, konstaterade Isaksson, och pekade på en rad skäl att det blivit så.

– Jag ser det som ett bekymmer att det nu finns flera olika handläggningsmodeller samtidigt. Det förvirrar klienterna, poängterade Lena Isaksson.

Hon var också oroad över att Kortare väntan kan sätta det fria advokatvalet ur spel. Isaksson beskrev hur det kunde låta när en asylsökande önskat ett visst biträde.
– Då ringer Migrationsverket upp honom och frågar ”kan du komma den 10 juni klockan tio?” Om han svarar att det inte går just den dagen men två dagar senare då förordnar de ett annat biträde.

De korta tidsfristerna i processen gör det också svårt för advokaten att hinna träffa sin klient för att förbereda honom eller henne och bygga upp det förtroende som är nödvändigt, menade Lena Isaksson.
– Jag efterlyser större flexibilitet från Migrationsverket, det tror jag alla tjänar på i längden. Med större flexibilitet och respekt för det fria advokatvalet kan vi leva med systemet. Men i dag är det för fyrkantigt, sammanfattade Lena Isaksson.

Också Marie Jönsson, chefsrådman och avdelningschef, Migrationsdomstolen i Stockholm, och advokat Petter Aasheim från Göteborg höll inledningsanföranden till diskussionsdelen, som fått rubriken Asylprocessen i praktiken. Marie Jönsson beskrev hur Migrationsdomstolen i Stockholm är organiserad, och gav en rad goda råd till de advokater och biträdande jurister som har uppdrag som offentliga biträden i utlänningsärenden. Även Petter Aasheim gav tips på hur man kan bli bättre som biträde (läs Marie Jönssons och Petter Aasheims tips här intill).

Vid seminariet medverkade dessutom Alexandra Wilton Wahren, kansliråd vid Justitiedepartementets enhet för migrationsrätt, som berättade om genomförandet av skyddsgrundsdirektivet och asylprocedurdirektivet. Hon presenterade direktiven, som gäller från den första januari 2010, och hur regeringen arbetat med att implementera dem i svensk rätt. Enligt Alexandra Wilton Wahren pågår redan förhandlingar om ett nytt skyddsgrundsdirektiv. Kammarrättslagmannen Sten Wahlqvist, från Migrationsöverdomstolen, presenterade praxis från Migrationsöverdomstolen, och Elisabet Fura, Sveriges domare vid Europadomstolen, talade om Europadomstolen och utlänningslagen.

Ulrika Brandberg

Fem tips från chefsrådmannen Marie Jönsson:
1. Se till att yrkanden och grunder för dem är tydligt angivna.
2. Om ni begär vittnesförhör, ange tydligt vilket vittne det handlar om, hur man når vittnet och vilket som är förhörets bevistema.
3. Lämna ert skriftliga material i god tid före förhandlingen, inklusive eventuella läkarintyg och eventuell landinformation.
4. Lämna all landinformation, men markera gärna de delar du åberopar.
5. Upprepa inte det skriftliga materialet vid den muntliga förhandlingen.

… och fem tips från advokaten Petter Aasheim:
1. Ta kontakt med klienten så snart du fått förordnandet och definitivt före den muntliga genomgången.
2. Var aktiv i processen, se klienten som en individ. Hjälp honom eller henne att föra fram just sina argument.
3. Kom ihåg att klienten har bevisbördan – att sitta tyst fungerar inte.
4. Se till att du har god land-information.
5. Håll klienten informerad om vad som händer i processen.