Annonser

Hårdare klimat påverkar Europadomstolen

Europadomstolen spelar en viktig roll för att hävda Europakonventionen i utlänningsärenden. Men domaren Elisabet Fura oroas av att flera länder på senare tid öppet har trotsat domstolens beslut om att stoppa avvisningar. Dessutom kämpar Europadomstolen med stora problem, inte minst i form av jättelika målbalanser.

Europadomstolen för mänskliga rättigheter står inför stora utmaningar. 127 000 mål ligger på hög i domstolen, en hög som växer med drygt tusen nya mål i månaden. Det berättade Elisabet Fura som talade om Europadomstolen och utlänningslagen vid seminariedagen.

– En konsekvens av anstormningen av mål är att vi riskerar att få en spretande praxis, konstaterade Elisabet Fura.

Inte minst gäller detta i asylmålen, där Europadomstolen i praktiken ofta blir första instans och inte det kontrollorgan som domstolen är tänkt att vara, sa Fura.

Enligt Fura märks ett hårdnande klimat i utlänningsärendena i Europarådets medlemsstater. Hon såg flera förklaringar till detta.
– Instabilitet och ofred är inget nytt. Men jag tror att den ekonomiska stagnationen och det fokus som blir på krisen påverkar, liksom terroristhotet som leder till repressiv lagstiftning, sa Elisabet Fura, och tillade att det vore naivt att tro att domstolen skulle kunna stå helt opåverkad av de nya strömningarna.

En annan aktuell fråga är hur EU:s tillträde till Europakonventionen kommer att påverka domstolen. Att EU ska ratificera konventionen är klart, men ännu återstår det att bestämma unionens ställning i domstolen, vilken roll EU:s domare ska få och vem som ska utse domaren.

Utlänningsärendena blir allt mer komplexa, genom att även EG-domstolen nu börjar ta upp sådana mål, sa Elisabet Fura.
– Traditionellt ses asyl och uppehållstillstånd alltid som en nationell angelägenhet, men nu har EG-domstolen gett sig in i frågan och vi riskerar att få olika svar från de båda domstolarna, sammanfattade hon.

Elisabet Fura pekade också på vissa oroande tendenser i medlemsstaternas syn på Europadomstolen. Bland annat har flera stater öppet trotsat domstolen genom att, trots ett domstolsbeslut om inhibition, ändå avvisa personer.

– Det är otäcka tecken på vad som händer i vår omvärld, sa hon, och betonade att Sverige alltid varit noga med att följa domstolens inhibitionsbeslut.

Möjligheten att begära inhibition av ett beslut för att Europadomstolen ska kunna pröva om en avvisning eller utvisning är förenlig med Europakonventionen används i dag ganska flitigt, inte minst av asylsökande i Sverige och deras biträden. Domstolens möjlighet att stoppa exempelvis en avvisning är ett kraftfullt instrument, men ställer ibland till en hel del problem för domstolen, sa Elisabet Fura.

– När yrkandet om ett interimistiskt beslut kommer är det ofta väldigt sent i processen, sa Elisabet Fura.

Hon gav exempel på fall då ett ombud faxar sin begäran om inhibition på fredagseftermiddagen klockan 17. Då står klienten på Arlanda och planet ska lyfta om två timmar, och domstolen får inget annat underlag än ombudets begäran.

– När vi då försöker nå ombudet för att komplettera händer det att vi möts av en telefonsvarare som berättar att ombudet gått på semester och är tillbaka om två veckor, berättade Elisabet Fura, som dock inte trodde att några seriösa advokater gör så. 

Ulrika Brandberg