Annonser

EQ – vägen till framgång?

Vad är det som gör att vissa människor är framgångsrikare än andra? Faktorer hos framgångsrika advokater i Nordamerika och i Sverige har analyserats i nya undersökningar. Det visar sig att det är andra egenskaper än traditionell intelligens och juridiska kunskaper som skapar en ”stjärnadvokat”. Advokaterna visade signifikant högre värden för faktorerna självinsikt, självhävdelse och stresstolerans.

I några färska undersökningar har psykologer använt ett verktyg för att mäta emotionell intelligens, EQ, hos ett urval av framgångsrika advokater i Sverige.

Resultaten visar att svenska ”stjärnadvokater” har väsentligt högre värden för flera EQ-faktorer än normalbefolkningen.

De nya undersökningarna har genomförts i samarbete mellan Advokatsamfundet, Linköpings universitet och företaget Kandidata. Det är den första undersökningen av advokaters emotionella intelligens i Sverige.

Den ursprungliga studien utfördes av Mattias Strandberg för en psykologexamensuppsats vid Linköpings universitet. Advokatsamfundet hjälpte till med att finna advokater som bedömdes vara framgångsrika inom området affärsjuridik. Studien innehöll fullständiga svar från 17 advokater. Senare kompletterades undersökningen med ytterligare advokater, så att de slutliga resultaten är baserade på svar från 28 advokater.

Margareta Sjölund, Ph.D., är psykolog och grundare av Kandidata. Hon berättar att det under en lång följd av år har gjorts undersökningar på olika yrkesgrupper i Kanada, däribland advokater.

I de kanadensiska undersökningarna har underlaget av advokater varit ganska stort. Därmed har det funnits ett jämförelsematerial, där ”stjärnadvokater” kan jämföras med mer ”normalpresterande” advokater.

— Där finns tydliga samband: sådant som skiljer stjärnorna från advokatkåren i övrigt, säger Margareta Sjölund.

För den svenska undersökningen finns inga data som visar hur stjärnadvokaterna skiljer sig från hela advokatkåren. Däremot kan stjärn-advokaterna jämföras med ett urval av den svenska befolkningen.

Undersökningarna av den svenska gruppen genomfördes som en självskattningsundersökning. Advokaterna fick ta ställning till 125 påståenden och bedöma hur väl påståendena passade in på dem själva. Resultatet presenteras i form av en övergripande EQ-poäng, fem EQ-kategorier och femton EQ-faktorer.

Sedan advokaterna hade besvarat frågeformuläret erbjöds de återkoppling i form av intervjuer som Margareta Sjölund utförde.

Undersökningen visade att de advokater som deltog hade högre emotionell intelligens än den svenska normalbefolkningen.
— Den svenska undersökningen bygger på ett litet antal personer, men det intressanta är att vi ändå fick signifikanta resultat, säger Margareta Sjölund. Vi hittade resultat som dels skilde sig markant från normalpopulationen, dels hade stora likheter med resultaten för de kanadensiska advokaternas.

Likheterna mellan kanadensiska och svenska advokater kan tyda på att det finns vissa faktorer som är avgörande för att nå framgång inom advokatyrket — oavsett vilket land man är verksam i.

De svenska advokaterna hade också höga värden för faktorerna självförverkligande och livsglädje.
— Att faktorn livsglädje är stark hänger samman med att advokaterna tycker om sitt jobb, menar Margareta Sjölund. De tycker det är intressant, spännande och utmanande, och finner väldig tillfredsställelse i det de gör.

Margareta Sjölund tror att de EQ-faktorer där advokaterna hade höga värden är avgörande för framgång i advokatyrket, och betonar att klientrelationen är viktig:
— När jag anlitar en advokat vill jag att han eller hon ska ha goda kunskaper om juridik, men jag vill också känna att advokaten bejakar mina intressen och är en bra rådgivare — och berättar hur han eller hon vill lägga upp affären. Som klient är det väldigt viktigt att känna att min advokat förstår mig och vet vad som verkligen är viktigt för mig.

Advokatrollen är svår, konstaterar Margareta Sjölund. Förutom att vara en skicklig jurist måste advokaten vara mycket psykolog, och kunna kommunicera och väcka klientens förtroende, så att klienten känner sig hörd, sedd och representerad.

Det är intressant att advokaterna har så höga värden för faktorn självinsikt, tycker Margareta Sjölund. Hon tror att advokater, som ofta befinner sig i krävande situationer, säkert också ställer sig funderingar på vad de gör, och varför — och det ger trygghet och självförtroende.

I motsats till vad som gäller för IQ finns det möjligheter att utveckla EQ. Enligt Margareta Sjölund kan en individ inte förändra sin grundpersonlighet. Men det går att utveckla EQ-förmågorna. Enligt flera undersökningar ökar EQ-värdena under yrkeslivet och är som högst någonstans i medelåldern. EQ-förmågor kan också gå förlorade, till exempel vid extrem stress — då kan en person förlora förmågan att relatera till andra på ett förtroendegivande sätt. Margareta Sjölund understryker att det är nödvändigt att arbeta medvetet på att utveckla EQ-förmågorna. Hon skulle önska att fler chefer vid sina utvecklingssamtal tog upp vilka EQ-förmågor den anställde behöver utveckla.

Margareta Sjölund tycker att svenska advokatbyråer borde använda EQ som ett verktyg i praktiken.

Hon tycker att det vore spännande om någon advokatbyrå antog utmaningen att börja använda EQ-parametrarna vid rekrytering och som analysverktyg i utvecklingen av medarbetarna. Särskilt om man skulle göra det på ett par års sikt, och knyta EQ till mätbara variabler som debiterbara timmar, lönsamhet och antal klienter.

Höga betyg är inte någon garanti för att lyckas, understryker Margareta Sjölund. För framgång kommer snarare EQ-parametrarna in. Och ju längre tid som går efter examen, desto mindre blir sambandet mellan betyg och framgång.

Margareta Sjölund tror att det skulle gå att bana väg för en positiv karriärutveckling samt minska psykiska problem och utbrändhet bland advokater, om EQ-faktorerna beaktades. Hon berättar att det finns undersökningar från USA som visar att när advokater söker samtalsterapi, är anledningarna till över 50 procent direkt arbetsrelaterade. Hon är övertygad om att det är möjligt att förbättra arbetssituationen om EQ-faktorerna tydligare används vid rekrytering och utveckling.

Magnus Andersson

Vad är EQ?
Emotionell intelligens eller EQ kan beskrivas som förmågan att observera och styra sina egna och andras känslor och att använda känslorna för att vägleda tanke och handling.
Ett instrument för att mäta EQ är The Emotional Quotient Inventory, EQ-i. De fem EQ-kategorierna som mäts är:

  • Självkännedom. Att veta vad man känner och att hantera sina känslor så de underlättar och inte försvårar den aktuella uppgiften. Att använda den självinsikten som vägledning i beslutsfattande och ha en realistisk syn på egen förmåga och ett välgrundat självförtroende.
  • Mellanmänskliga kompetenser. Att bygga och hantera sociala relationer och ha förmågan att känna empati och använda dessa förmågor för att övertyga, leda, lösa konflikter och stödja samarbete och teamwork.
  • Anpassningsförmåga. Att ha förmågan att anpassa sig och agera utifrån vad situationen kräver. Att arbeta i och med förändring.
  • Stresshanteringsförmåga. Att ha förmågan att hantera stress och tygla sin impulsivitet.
  • Allmänt välbefinnande. Att vara motiverad, optimistisk och ha balans i tillvaron.

EQ-kategorierna kan brytas ned till femton EQ-faktorer: Självinsikt, känslomedvetenhet, självhävdelse, självständighet, självförverkligande, empati, socialt ansvar, sociala relationer, stresstolerans, impulskontroll, realism, flexibilitet, problemlösningsförmåga, optimism och livsglädje.