Förtroendet för rättsväsendet – en prioriterad fråga

FRÅGOR OM MEDBORGARNAS FÖRTROENDE för rättsväsendet ligger mig, som tidigare advokat, alldeles särskilt varmt om hjärtat. I ett modernt rättsväsende står individen i centrum. Att medborgarna har ett stort förtroende för rättsväsendet är viktigt för rättsväsendets legitimitet och funktion. Jag ser det som en prioriterad uppgift att se till att var och en har en positiv bild av rättsväsendets myndigheter och att de känner förtroende för verksamheten som bedrivs där.

En grundförutsättning för att förtroendet för rättsväsendet ska upprätthållas är att brott bekämpas effektivt. Brotten ska utredas och i största möjliga utsträckning åtalas. Tiden mellan anmälan och dom ska vara kort. Brottsbekämpningen får dock inte bli så effektiv att den påverkar rättssäkerheten negativt. Viktigare än att den som har begått ett brott åtalas och döms inom rimlig tid är självfallet att någon oskyldig inte döms. Rättssäkerheten är avgörande för att allmänhetens förtroende för rättsväsendet ska vara fortsatt högt. Reglerna måste så långt det är möjligt vara utformade så att det undviks att misstag sker som kan leda till att oskyldiga döms. Om någon trots allt felaktigt har dömts måste det dessutom finnas ett så rättssäkert förfarande som möjligt i samband med ansökan om resning i brottmål.

FLERA AV DE REGLER som ska garantera rättssäkerhet inom den brottsutredande verksamheten har inte ändrats sedan de trädde i kraft 1948. För att brottsbekämpning ska ske rättssäkert och effektivt är det viktigt att reglerna som styr förundersökningen är anpassade efter rådande förhållanden. Jag vill i detta sammanhang nämna att regeringen nu tillsätter en utredning som ska se över hur rättssäkerheten i förundersökningsförfarandet kan stärkas och resningsförfarandet förbättras. En sådan översyn av bestämmelserna som rör förundersökningsförfarandet och resning kan förhoppningsvis bidra till att ytterligare stärka förtroendet för straffprocessen.

Jag kan konstatera att medierna ägnar allt större intresse åt domstolarnas verksamhet. Mediernas bevakning är viktig och värdefull. Den skapar ett nödvändigt underlag för debatt hos allmänheten och kan få stor betydelse för den enskildes förtroende för domstolarna.

MEDIERNAS IBLAND MYCKET närgångna granskning är dock inte alltid utan problem. Tillvägagångssättet för att skapa löpsedelsmaterial kan i vissa fall gå utöver de pressetiska ramar som finns. En komplicerande faktor är att den enskilde domaren i de flesta fall uttalar sig för ett kollektiv och att han eller hon inte får röja vad som har diskuterats inom ramen för överläggningen. Jag tror att en negativ beskrivning av domstolen i medierna inte sällan beror på att domare inte har varit tillgängliga för att förklara innebörden av en dom. Som en konsekvens av IT-utvecklingen möter vi också helt nya problem och frågeställningar. Ett exempel på det är publiceringen av obduktionsbilder på Internet och de konsekvenser som det får.

Det är viktigt att domstolarna arbetar med att på olika sätt förbättra kommunikationen med massmedia så att informationen till allmänheten blir ännu bättre. Detta kan i förlängningen motverka den i vissa fall kritiska bild av domslut som kan förekomma. Dessa och andra viktiga faktorer för förtroendet har nyligen utretts på regeringens uppdrag av Förtroendeutredningen (SOU 2008:106 Ökat förtroende för domstolarna – strategier och förslag) som överlämnade sitt betänkande till Beatrice Ask i december förra året.

UTREDNINGEN KOM FRAM TILL att den viktigaste förtroendefaktorn är att domstolarna dömer rätt. Det är också viktigt att parterna i ett mål får sin dom i tid. Det finns också andra faktorer som har stor betydelse för förtroendet för domstolarna. Några av dessa är bemötandet av parter och andra som kommer till domstolarna, begripligare domskrivning och, som nämnts ovan, domstolarnas förhållande till medierna.

Jag tror att utredningen har helt rätt när den lyfter fram bemötandefrågorna. Situationen har blivit bättre under senare år men än finns mycket kvar att göra när det gäller hur parter och andra som kommer i kontakt med domstolar bemöts och behandlas. Här finns många intressanta idéer i utredningens betänkande. Det handlar bland annat om konkreta riktlinjer för bemötande och om inrättande av en särskild bemötandeombudsman i Sveriges domstolar.

Förtroendefrågorna spelar en viktig roll även på EU-nivå. Det svenska ordförandeskapet i EU närmar sig med stora steg. Tidigare har under fem års tid det så kallade Haag-programmet styrt arbetet på det rättsliga området. Fokus har legat på att arbeta fram en rad rättsliga instrument. Under det svenska ordförandeskapet kommer ett nytt femårsprogram att antas, Stockholmsprogrammet, där jag gärna ser att fokus hamnar mer på rättsakternas genomslag hos medborgarna och medborgarnas förtroende för EU som institution.

I kölvattnet av händelserna den 11 september 2001 har EU-arbetet på det område som Justitiedepartementet ansvarar för i hög utsträckning varit inriktat på repressiva och brottsförebyggande åtgärder. Men för att vinna medborgarnas förtroende tror jag att det är viktigt att EU:s institutioner även prioriterar arbetet med att stärka individens rättigheter. Under det kommande svenska ordförandeskapet kommer vi bland annat därför att ägna mycket kraft åt frågan om misstänkta och tilltalades rättigheter i brottmålsprocessen.

SLUTLIGEN VILL JAG NÄMNA att Sverige under ordförandeskapet kommer att, tillsammans med Finland, anordna en konferens på temat Justice in the EU – from the Citizen’s Perspectiv. Konferensen, som hålls i Stockholm den 22–23 juli, kommer bland annat att behandla frågan om processuella rättigheter för den som är misstänkt i ett brottmål samt stöd till brottsoffer. Dessutom kommer konferensen att behandla kommunikationen mellan domstolar och enskilda. Dessa frågor är en del av den viktiga frågan om hur enskildas bild av och förtroende för domstolsprocessen påverkas på olika sätt.

Jag tycker att det är mycket viktigt att vi diskuterar dessa frågor vidare både nationellt och på EU-nivå.

Magnus G. Graner