Annonser

”Skattesystemet måste vara rättvist och förutsebart”

Skattesystemet och skatteprocessen brister i rättssäkerhet. Inte minst är det problematiskt att Skatteverket ibland fungerar som förundersökningsledare, åklagare och domare i samma process. Det påpekade Advokatsamfundets generalsekreterare vid ett seminarium om skatter.

– Beskattning är nödvändig för att finansiera välfärdsstaten. Men beskattningen måste vara rättvis och förutsebar. Idag ser vi att systemet uppvisar stora brister.
Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg pekade på en rad sådana brister, när hon talade om Advokatsamfundets syn på rättssäkerhet vid beskattningen vid ett seminarium i Mannheimer Swartlings nya lokaler i Stockholm den 27 maj.
´
Anne Ramberg belyste flera olika tendenser på skatteområdet som försvagar rättssäkerheten. Skatteverkets många roller i skatteprocessen, bristen på domare med djupgående kompetens i skatterätt och de långa handläggningstiderna i förvaltningsdomstolarna var några exempel.

Skattelagstiftningen är omfattande, snårig och förnyas ständigt. Skatteverket har stora resurser och stor kompetens, medan den enskilda människan och småföretagaren har svårt att hävda sina intressen. Det är därför anmärkningsvärt att rättshjälpen och rättsskyddet inte täcker kostnaderna för ett juridiskt biträde.
– Den som värnar om rättsstatliga principer måste nu komma till slutsatsen att det är hög tid att den skattskyldige ges rätt till finansiering av rättsligt biträde också i skatteprocessen, fastslog Anne Ramberg.

På senare år har Skatteverket genomfört en rad skatterevisioner mot advokatbyråer. Men Skatteverkets intresse av att granska uppgifter och advokatens tystnadsplikt kommer ofta i konflikt med varandra.
– När revisioner genomförs måste det göras på ett sätt så att tystnadsplikten respekteras, sa Anne Ramberg, som kunde konstatera att så inte alltid var fallet.

Så kallade sekretessavtal, där Skatteverket förbinder advokater att lämna ut uppgifter mot ett löfte om sekretess, är exempel på brott mot tystnadsplikten.
– Sekretessavtal är helt oacceptabla, och innebär att Skatteverket ju egentligen uppmanar advokaten att begå lagbrott. Efter Advokatsamfundets överläggningar med Skatteverket har verket nu lovat att sluta använda sådana, berättade Anne Ramberg, och betonade hur långt tystnadsplikten sträcker sig:
– Redan uppgiften att en viss klient har konsulterat eller begärt biträde av en advokat omfattas av advokatens tystnadsplikt.

Skatteverket har också visat intresse för advokatbyråers klientmedelskonton och genomfört en rad tredjemansrevisioner hos banker. Sommaren 2006 initierade Skatteverket en generell tredjemansrevision hos SEB. Banken uppmanades att lämna ut uppgifter om samtliga transaktioner på klientmedelskonton under år 2005, men vägrade. Frågan ligger nu i länsrätten för avgörande. (läs mer om detta i Advokaten nr 3 2008).

Anne Ramberg var kritisk mot denna typ av generella granskningar utan grund i misstanke om brott eller felaktigheter.
– Jag har svårt att undvika tanken att Skatteverket i detta fall faktiskt ägnar sig åt så kallad ”fishing expedition”, sa Ramberg, som drog paralleller till lagen om preventiv avlyssning och massavlyssning genom FRA.

Anne Ramberg tog också upp hur information från LTG Bank i Liechtenstein olagligt lagrades och såldes till de tyska skattemyndigheterna. Informationen innehöll detaljerade uppgifter om 2 000 bankkunder, som tillsammans hade 35 miljarder kronor på sina bankkonton.

Flera länder antas ha köpt eller fått information från Tyskland, som härrör från brottet.
– Det väcker frågan om det överhuvudtaget är möjligt att döma någon för skattebrott baserat på information som stulits och därefter sålts vidare, sa Anne Ramberg, som avslutade sitt anförande med att varna för en alltför stark tilltro till den goda staten.

Seminariet arrangerades av Institutet Skatter & Rättssäkerhet, en ideell förening med syfte att verka för bättre rättssäkerhet på skatteområdet. Ordförande är advokat Peter Nordquist.

Ulrika Brandberg