Tidigare häkteschefen pekar på brister även i Stockholm
Nr 3 2008 Årgång 74– Personer som kommer till Kronobergshäktet är ofta i mycket dåligt skick, framför allt psykiskt. Genom att etablera en kontakt med vårdare som även är rättegångsvakter kan de få hjälp och stöd när de mår som sämst.
Lars-Åke Petterson berättar med uppenbart engagemang om sin tidigare arbetsplats. Eftersom Kronoberg även tar hand om anhållna personer och personer omhändertagna på grund av alkoholpåverkan, narkotika et cetera är arbetspassen ofta turbulenta och påfrestande för de anställda.
– För att kunna göra ett bra jobb krävs en bra organisation med tydliga ledarfunktioner. De föreslagna ändringarna innebär bland annat att vaktcheferna som idag har ett tydligt ledaruppdrag i stället ska fungera som samordnare av verksamheten. Det försvårade mitt arbete som häkteschef. Jag behövde stöd av vaktcheferna i deras nuvarande ledarfunktion och inte som samordnare, säger Lars-Åke Pettersson.
En annan orsak som bidrog starkt till beslutet att avgå var att häktespersonalen inte längre kommer att följa med de häktade till förhandlingarna. I stället kommer en särskild transporttjänst ta hand om de intagna i samband med huvudförhandlingar. Lars-Åke Pettersson beskriver hur personlig kontakt mellan vårdare och en häktad person ofta har mycket stor betydelse för den enskildes välbefinnande under rättsprocessen. Han känner till många händelser där medföljande häktespersonal har lyckats lugna ner stressade och upprörda personer så att huvudförhandlingen har kunnat fortsätta.
– Häktets viktigaste uppgift är att se till att häktade personer är i så gott skick som möjligt inför en av deras viktigaste stunder i livet – när de står inför skranket. Försvinner den personliga kontakten är risken stor att det blir betydligt större problem under transporter och i rättssalen i framtiden.
Han är även kritisk till de nya kraven på verifikation av telefonnummer innan häktade får ringa nummer som påstås gå till anhöriga.
– De nya reglerna slår blint mot personer i en mycket utsatt situation. Det handlar ofta om sociala trashankar som mår mycket dåligt. De behöver få ringa sina anhöriga direkt utan att behöva vänta på att telefonnummer verifieras med hjälp av gamla telefonräkningar och liknande. Det tar ofta lång tid, säger han och tillägger:
– Säkerhetsaspekten är ganska självklar när det gäller grova brottslingar men de allra flesta häktade kommer inte att ringa och hota vittnen eller påverka utredningen på annat sätt. Det ingår i arbetet att kunna särskilja mellan personer som är misstänkta för olika typer av brott.
Lars-Åke Pettersson anser inte att skillnaderna i bemötandet av advokater och den effekt det får på de häktades försvar är acceptabla. Han efterlyser gemensamma regler för arbetet på häkten i hela landet.
– Kortare öppettider och andra omständigheter som leder till problem beror inte på illvilja från personalens sida. Men när man skär ned ekonomiskt får det effekter, säger han.
I samband med Lars-Åke Petterssons avgång skickade kvinnorna på häktesavdelning 8:4 på Kronobergshäktet ut ett upprop. De var bedrövade över hans avgång och kommande förändringar på häktet. Kvinnorna ansåg att Lars-Åke Pettersson alltid lyssnat på kritik och försökt gå dem till mötes så långt det varit möjligt. Kvinnorna protesterade också mot förändringarna kring möjligheterna att hålla kontakten med familj och vänner via telefon.
– Jag blir naturligtvis mycket glad över de fina orden oavsett om de kommer från ledningen eller från de intagna. Bättre betyg kan man ju inte få, säger Lars-Åke Pettersson.