Sju röster om framtidens advokatsamfund
Nr 3 2005 Årgång 71
Såväl åsikterna om vilka problem som Advokatsamfundet har som vilka åtgärder som behövs för att lösa dessa problem går isär.
”Vi kallades för giriga… då rann bägaren över”
Fredrik von Baumgarten, Advokatfirman Vinge:
Enligt Fredrik von Baumgarten var den utlösande faktorn till Vinges aktuella agerande den attityd man mötte i samband med de diskussioner man förde med Advokatsamfundet inför och efter det vägledande uttalandet om controlled auctions.
– Tillsammans med sju andra advokatbyråer förklarade vi för samfundet hur viktig frågan var för oss. Men vi möttes av en helt avvisande attityd, säger von Baumgarten och fortsätter:
– Vi förde fram sakskäl för att ha den typ av regler som man har i England, då blev vi kallade för giriga och en fara för etiken av vårt eget samfund. Då rann bägaren över för oss.
Fredrik von Baumgarten säger att det man gjorde på Stockholmsavdelningens möte var demokratiskt, men att han kan förstå om andra ledamöter blev upprörda.
– Men våra tidigare erfarenheter från diskussioner med samfundsledningen hade lett till att vi hade ett bristande förtroende för att man skulle lyssna på våra åsikter i de här frågorna.
Att man valde att inte kontakta valberedningen var en kombination av bristande förtroende och en markering.
Enligt von Baumgarten innebar den presenterade alternativlistan, som nästan bara innehöll män, en vitalisering på så sätt att ett antal högt kvalificerade ledamöter som inte tidigare engagerat sig nu gjort det och då tillsammans med flera ledamöter som har stor erfarenhet av samfundsarbete.
Att man inte tidigare engagerat sig kraftfullt i samfundsarbetet beror enligt Fredrik von Baumgarten på att Vinge under lång tid upplevt att samfundet har arbetat med frågor som inte har varit angelägna för Vinge och andra affärsjurister.
Fredrik von Baumgarten berättar att de kritiska advokatbyråerna nu skapat vad man kallar en koalition. Till fullmäktige kommer man att lämna in ett antal motioner på temat modernisering och förändring.
Mest angeläget är en översyn av de vägledande reglerna om god advokatsed och en positionsförändring: ”Mer för och mindre mot ledamöterna.”
– I ljuset av vad som skett och med tanke på det näringsliv vi har idag behöver inte minst reglerna om intressekonflikter ses över, säger Fredrik von Baumgarten som tillägger att man även har förslag som rör ekonomi, lokalavdelningarna och Advokatsamfundets relationer samt hur disciplinverksamheten är uppbyggd.
”Disciplinnämnden arbetar för adhoc-mässigt och reaktivt”
Rolf Åbjörnsson, Setterwalls advokatbyrå:
Rolf Åbjörnsson uppger att den utlösande faktorn till att advokatbyråer nu engagerat sig på olika sätt var samfundets vägledande uttalande om intressekonflikter.
Rolf Åbjörnsson vill se flera förändringar i Advokatsamfundet:
· Utveckla vad som är God advokatsed. Enligt Åbjörnsson måste den utvecklas som all annan lagstiftning genom lagberedning med en advokatgrupp som tänker långsiktigt och strukturellt.
· Utveckla och se över disciplinverksamheten. Som det är idag arbetar disciplinnämnden för adhoc-mässigt och reaktivt.
· Öka lokalavdelningarnas självständighet och betydelse. Idag är advokatsamfundet för centralstyrt.
· Se över samfundets ekonomi. Som ett exempel nämner Åbjörnsson samfundets lokaler i diplomatstaden:
– Är det ekonomiskt lämpligt att ha en fastighet som kanske är värd 90 miljoner kronor när vi inte hade råd att trycka en matrikel, säger Åbjörnsson.
· Tydligare samfund i den rättspolitiska debatten.
– Samfundet ska vara en spjutspets i den rättspolitiska debatten. Men man uttrycker mest självklarheter. I riksdagen är det ingen som bryr sig om samfundet eftersom det bara säger nej till allting. Idag har vi svåra problem med den gränsöverskridande brottsligheten. Då måste man hitta andra medel. Men man kan inte säga nej till allting när kriminaliteten ökar. Samfundet är inte tillräckligt konstruktivt. Man ser ut att vara med men man påverkar inte eftersom man bara säger nej.
”Vi är angelägna om en modernisering av samfundet”
Jörgen Durban, Linklaters Advokatbyrå AB:
Jörgen Durbans utgångspunkt är att i advokatens yrkesutövning är ett samfund av avgörande betydelse.
Han uppger att det finns olika skäl till att man engagerat sig för att åstadkomma förändringar i Advokatsamfundet.
– Vi är angelägna om en modernisering av samfundet. För mig innefattar det dels ett internationellt element, dels en översyn av det sätt på vilket Advokatsamfundet styrs och organiseras.
Det borde även vara möjligt att kunna överklaga samtliga beslut från disciplinnämnden, till exempel ett vite och/eller erinran.
– De etiska reglerna bör generellt sett ses över. Men jag vill inte uppehålla mig vid frågan om controlled auctions. Minst lika viktig är frågan om man kan vara rådgivare till och styrelseledamot i ett bolag samtidigt.
”Man borde ha gått till väga på ett elegantare sätt”
Greger Lundmark, Advokatbyrån Kaiding:
– För mig framstår det som inträffade på Stockholmsavdelningens årsmöte som unikt. Det vittnar om dåligt omdöme. Om man vill ha en ändring borde man ha gått till väga på ett elegantare sätt.
Lundmark är orolig för att ett löjets skimmer nu dras över hela advokatkåren.
– Missnöjet som kommer fram började med samfundets för mig självklara ståndpunkt, att man kan inte från samma byrå företräda två misstänkta i samma mål. Sedan kom samfundets självklara slutsats om controlled auctions. Det är sannolikt det som ligger bakom vad som nu inträffat.
”Jävsregeln är självklar”
Bertil Södermark, Advokatfirman Bertil Södermark:
– Det är sorgligt att det inträffade har tagit dessa proportioner. Man borde ha kunnat resonera istället, anser han.
Södermark säger att han kan förstå att de stora advokatbyråerna har ständiga jävsproblem.
– Sverige är ett litet land. De stora byråerna kan inte sköta sina verksamheter utan att det uppstår mer eller mindre allvarliga jävsproblem. Är det så att man vill ha stora byråer så har det både för- och nackdelar. Jävsregeln är självklar och det saknar betydelse att klienterna godkänt förfarandet.
”Ett häpnadsväckande möte”
Claes Broman, Setterwalls advokatbyrå:
– Det som skedde på Stockholmsavdelningens möte är häpnadsväckande. Man är förvånad över att advokater med den etik som advokater står för är beredda att genomföra en kupp.
Claes Broman tycker att det är underligt att de människor som nu påstår sig vara så engagerade inte tidigare varit det.
– Men frågan handlar egentligen om advokatens självständighet och intressekonflikter. Jävet är det farligaste som finns om förtroendet skall upprätthållas för advokatkåren. För vissa advokatbyråer har det en negativ ekonomisk effekt att man inte samtidigt får företräda flera klienter vid controlled auctions. Men för advokatkollektivet som helhet är det ett nollsummespel.
”De etiska reglerna är vår största goodwillpost”
Mari Schaub, Advokatfirman Schaub AB:
– Advokater arbetar under stränga etiska regler och det är vår största goodwill post. Med controlled auctions öppnar man för att någon av dem man biträtt ska anse sig felaktigt företrädd eller förfördelad. Är det så att man vill vara en allmän affärskonsult så får man gärna vara det. Men då ska man inte vara det som ledamot av samfundet utan då får man hitta en annan företagsform.
– Att samfundet har den här synen på etiska frågor är en garant för att vi kan bibehålla den höga kvalitet som krävs av advokater. Detta behöver i sig inte vara ålderdomligt. Tvärtom. Det är bra att det finns ett Advokatsamfund som är berett, när kommersiella krafter trycker på, att sätta ned foten och hålla de etiska värdena högt.
TOM KNUTSON
Publicerad i nr 3, 2005
Fredrik von Baumgarten, Advokatfirman Vinge:
Enligt Fredrik von Baumgarten var den utlösande faktorn till Vinges aktuella agerande den attityd man mötte i samband med de diskussioner man förde med Advokatsamfundet inför och efter det vägledande uttalandet om controlled auctions.
– Tillsammans med sju andra advokatbyråer förklarade vi för samfundet hur viktig frågan var för oss. Men vi möttes av en helt avvisande attityd, säger von Baumgarten och fortsätter:
– Vi förde fram sakskäl för att ha den typ av regler som man har i England, då blev vi kallade för giriga och en fara för etiken av vårt eget samfund. Då rann bägaren över för oss.
Fredrik von Baumgarten säger att det man gjorde på Stockholmsavdelningens möte var demokratiskt, men att han kan förstå om andra ledamöter blev upprörda.
– Men våra tidigare erfarenheter från diskussioner med samfundsledningen hade lett till att vi hade ett bristande förtroende för att man skulle lyssna på våra åsikter i de här frågorna.
Att man valde att inte kontakta valberedningen var en kombination av bristande förtroende och en markering.
Enligt von Baumgarten innebar den presenterade alternativlistan, som nästan bara innehöll män, en vitalisering på så sätt att ett antal högt kvalificerade ledamöter som inte tidigare engagerat sig nu gjort det och då tillsammans med flera ledamöter som har stor erfarenhet av samfundsarbete.
Att man inte tidigare engagerat sig kraftfullt i samfundsarbetet beror enligt Fredrik von Baumgarten på att Vinge under lång tid upplevt att samfundet har arbetat med frågor som inte har varit angelägna för Vinge och andra affärsjurister.
Fredrik von Baumgarten berättar att de kritiska advokatbyråerna nu skapat vad man kallar en koalition. Till fullmäktige kommer man att lämna in ett antal motioner på temat modernisering och förändring.
Mest angeläget är en översyn av de vägledande reglerna om god advokatsed och en positionsförändring: ”Mer för och mindre mot ledamöterna.”
– I ljuset av vad som skett och med tanke på det näringsliv vi har idag behöver inte minst reglerna om intressekonflikter ses över, säger Fredrik von Baumgarten som tillägger att man även har förslag som rör ekonomi, lokalavdelningarna och Advokatsamfundets relationer samt hur disciplinverksamheten är uppbyggd.
”Disciplinnämnden arbetar för adhoc-mässigt och reaktivt”
Rolf Åbjörnsson, Setterwalls advokatbyrå:
Rolf Åbjörnsson uppger att den utlösande faktorn till att advokatbyråer nu engagerat sig på olika sätt var samfundets vägledande uttalande om intressekonflikter.
Rolf Åbjörnsson vill se flera förändringar i Advokatsamfundet:
· Utveckla vad som är God advokatsed. Enligt Åbjörnsson måste den utvecklas som all annan lagstiftning genom lagberedning med en advokatgrupp som tänker långsiktigt och strukturellt.
· Utveckla och se över disciplinverksamheten. Som det är idag arbetar disciplinnämnden för adhoc-mässigt och reaktivt.
· Öka lokalavdelningarnas självständighet och betydelse. Idag är advokatsamfundet för centralstyrt.
· Se över samfundets ekonomi. Som ett exempel nämner Åbjörnsson samfundets lokaler i diplomatstaden:
– Är det ekonomiskt lämpligt att ha en fastighet som kanske är värd 90 miljoner kronor när vi inte hade råd att trycka en matrikel, säger Åbjörnsson.
· Tydligare samfund i den rättspolitiska debatten.
– Samfundet ska vara en spjutspets i den rättspolitiska debatten. Men man uttrycker mest självklarheter. I riksdagen är det ingen som bryr sig om samfundet eftersom det bara säger nej till allting. Idag har vi svåra problem med den gränsöverskridande brottsligheten. Då måste man hitta andra medel. Men man kan inte säga nej till allting när kriminaliteten ökar. Samfundet är inte tillräckligt konstruktivt. Man ser ut att vara med men man påverkar inte eftersom man bara säger nej.
”Vi är angelägna om en modernisering av samfundet”
Jörgen Durban, Linklaters Advokatbyrå AB:
Jörgen Durbans utgångspunkt är att i advokatens yrkesutövning är ett samfund av avgörande betydelse.
Han uppger att det finns olika skäl till att man engagerat sig för att åstadkomma förändringar i Advokatsamfundet.
– Vi är angelägna om en modernisering av samfundet. För mig innefattar det dels ett internationellt element, dels en översyn av det sätt på vilket Advokatsamfundet styrs och organiseras.
Det borde även vara möjligt att kunna överklaga samtliga beslut från disciplinnämnden, till exempel ett vite och/eller erinran.
– De etiska reglerna bör generellt sett ses över. Men jag vill inte uppehålla mig vid frågan om controlled auctions. Minst lika viktig är frågan om man kan vara rådgivare till och styrelseledamot i ett bolag samtidigt.
”Man borde ha gått till väga på ett elegantare sätt”
Greger Lundmark, Advokatbyrån Kaiding:
– För mig framstår det som inträffade på Stockholmsavdelningens årsmöte som unikt. Det vittnar om dåligt omdöme. Om man vill ha en ändring borde man ha gått till väga på ett elegantare sätt.
Lundmark är orolig för att ett löjets skimmer nu dras över hela advokatkåren.
– Missnöjet som kommer fram började med samfundets för mig självklara ståndpunkt, att man kan inte från samma byrå företräda två misstänkta i samma mål. Sedan kom samfundets självklara slutsats om controlled auctions. Det är sannolikt det som ligger bakom vad som nu inträffat.
”Jävsregeln är självklar”
Bertil Södermark, Advokatfirman Bertil Södermark:
– Det är sorgligt att det inträffade har tagit dessa proportioner. Man borde ha kunnat resonera istället, anser han.
Södermark säger att han kan förstå att de stora advokatbyråerna har ständiga jävsproblem.
– Sverige är ett litet land. De stora byråerna kan inte sköta sina verksamheter utan att det uppstår mer eller mindre allvarliga jävsproblem. Är det så att man vill ha stora byråer så har det både för- och nackdelar. Jävsregeln är självklar och det saknar betydelse att klienterna godkänt förfarandet.
”Ett häpnadsväckande möte”
Claes Broman, Setterwalls advokatbyrå:
– Det som skedde på Stockholmsavdelningens möte är häpnadsväckande. Man är förvånad över att advokater med den etik som advokater står för är beredda att genomföra en kupp.
Claes Broman tycker att det är underligt att de människor som nu påstår sig vara så engagerade inte tidigare varit det.
– Men frågan handlar egentligen om advokatens självständighet och intressekonflikter. Jävet är det farligaste som finns om förtroendet skall upprätthållas för advokatkåren. För vissa advokatbyråer har det en negativ ekonomisk effekt att man inte samtidigt får företräda flera klienter vid controlled auctions. Men för advokatkollektivet som helhet är det ett nollsummespel.
”De etiska reglerna är vår största goodwillpost”
Mari Schaub, Advokatfirman Schaub AB:
– Advokater arbetar under stränga etiska regler och det är vår största goodwill post. Med controlled auctions öppnar man för att någon av dem man biträtt ska anse sig felaktigt företrädd eller förfördelad. Är det så att man vill vara en allmän affärskonsult så får man gärna vara det. Men då ska man inte vara det som ledamot av samfundet utan då får man hitta en annan företagsform.
– Att samfundet har den här synen på etiska frågor är en garant för att vi kan bibehålla den höga kvalitet som krävs av advokater. Detta behöver i sig inte vara ålderdomligt. Tvärtom. Det är bra att det finns ett Advokatsamfund som är berett, när kommersiella krafter trycker på, att sätta ned foten och hålla de etiska värdena högt.
TOM KNUTSON
Publicerad i nr 3, 2005