Kris eller gynnade?
Nr 3 2005 Årgång 71
Råder det kris för landets domstolar eller har de gynnats under en rad år? Åsikterna mellan domarna och justitieministern går starkt isär.
Det var två vitt skilda bilder av tillståndet i det svenska rättsväsendet som målades upp av deltagarna i den debatt som arrangerades av Svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen den 22 februari på Södra teatern i Stockholm.
Den kritiska gestaltningen, som framfördes av domarna, handlade om flera års långa väntetider för handläggningen av målen i domstolar. Ett tillstånd som beror på att domstolarna sedan flera år fått allt fler mål, en följd av att polis och åklagare fått mer resurser och att domstolarna drabbats av återkommande sparbeting.
Jan Öhman, rådman i Stockholms tingsrätt, Gert Wikstrand, chefsrådman i Göteborgs tingsrätt och Johan Hirschfeldt, president i Svea Hovrätt beskrev hur deras domstolar åderlåtits på domartjänster och nu befinner sig i en situation då det är synnerligen svårt att få ner balanserna. Hirschfeldt betonade att det även är en skyldighet enligt Europakonventionen att handlägga målen inom en rimlig tid.
Även advokaten Percy Bratt klagade på att det ofta inte går att få mål avgjorda inom rimlig tid.
Justitieminister Thomas Bodström såg en helt annan situation. Han betonade att domstolsväsendet fått 600 miljoner kronor mer att röra sig med under åren 2001 till 2004. Dessutom har domstolarna sluppit tidigare arbetsuppgifter.
För 2006 utlovade Bodström åter mer pengar till landets domstolar. Han betonade att domstolarna även själva kan bli effektivare och att allt inte handlar om mer resurser. Han beklagade dock att år 2005 blivit svårplanerat för domstolarna eftersom det blev en skillnad mellan budgetpropositionen och regleringsbrevet (se Advokaten nr 2, 2005).
Anne Ramberg, Advokatsamfundets generalsekreterare, betonade att domstolar och rättsväsendet har en särställning bland statens olika statliga verksamheter. Därför måste domstolsväsendet få resurser, annars är rättssäkerheten i fara. Något som drabbar den enskilde medborgaren och på sikt leder till att förtroendet för rättsväsendet undermineras.
TOM KNUTSON
Publicerad i nr 3, 2005
Den kritiska gestaltningen, som framfördes av domarna, handlade om flera års långa väntetider för handläggningen av målen i domstolar. Ett tillstånd som beror på att domstolarna sedan flera år fått allt fler mål, en följd av att polis och åklagare fått mer resurser och att domstolarna drabbats av återkommande sparbeting.
Jan Öhman, rådman i Stockholms tingsrätt, Gert Wikstrand, chefsrådman i Göteborgs tingsrätt och Johan Hirschfeldt, president i Svea Hovrätt beskrev hur deras domstolar åderlåtits på domartjänster och nu befinner sig i en situation då det är synnerligen svårt att få ner balanserna. Hirschfeldt betonade att det även är en skyldighet enligt Europakonventionen att handlägga målen inom en rimlig tid.
Även advokaten Percy Bratt klagade på att det ofta inte går att få mål avgjorda inom rimlig tid.
Justitieminister Thomas Bodström såg en helt annan situation. Han betonade att domstolsväsendet fått 600 miljoner kronor mer att röra sig med under åren 2001 till 2004. Dessutom har domstolarna sluppit tidigare arbetsuppgifter.
För 2006 utlovade Bodström åter mer pengar till landets domstolar. Han betonade att domstolarna även själva kan bli effektivare och att allt inte handlar om mer resurser. Han beklagade dock att år 2005 blivit svårplanerat för domstolarna eftersom det blev en skillnad mellan budgetpropositionen och regleringsbrevet (se Advokaten nr 2, 2005).
Anne Ramberg, Advokatsamfundets generalsekreterare, betonade att domstolar och rättsväsendet har en särställning bland statens olika statliga verksamheter. Därför måste domstolsväsendet få resurser, annars är rättssäkerheten i fara. Något som drabbar den enskilde medborgaren och på sikt leder till att förtroendet för rättsväsendet undermineras.
TOM KNUTSON
Publicerad i nr 3, 2005