Domare varnar för allvarliga konsekvenser
Nr 2 2005 Årgång 71
Domare varnar för den ekonomiska situationen som de menar kan få allvarliga konsekvenser. Domstolsverkets generaldirektör Thomas Rolén hoppas på framgång i de förhandlingar som pågår med Justitiedepartementet.
Sigurd Heuman, lagman i Helsingborgs tingsrätt, är mycket bekymrad över den ekonomiska situationen.
– Det som nu inträffat är mycket anmärkningsvärt. När jag fick ta del av regleringsbrevet trodde jag knappt mina ögon. Jag kan inte minnas en liknande svängning i de ekonomiska förutsättningarna någon gång under alla mina år i rättsväsendet. För mig framstår det inträffade faktiskt som ett avtalsbrott.
För Helsingborgs tingsrätt innebär de förändrade ekonomiska förutsättningarna att de tänkta rekryteringarna av tre domstolssekreterare, som var en del av generationsväxlingen, fryser inne.
Till bilden hör att man i år inför ett nytt administrativt system för att hantera målen och dessutom flyttar till nya lokaler.
– Det största problemet är hur personalen ska orka med, vi har en hög genomsnittsålder i dag. Situationen är mycket bekymmersam. Antingen genomför vi de rekryteringar vi anser behövs trots att vi saknar pengar eller så tvingas vi dra ner på arbetsbördan. Då får vi lägga undan de mål som inte är prioriterade, alltså sådana som handlar om vardagsbrottslighet, till exempel inbrott, stöld och vissa familjemål.
Johan Hirschfeldt, president i Svea hovrätt, menar att man hade en bra dialog med Domstolsverket under hösten. Men när sedan regleringsbrevet och Domstolsverkets medelsfördelning kom visade det sig att situationen förändrats radikalt:
– Jag har inte varit med om något liknande tidigare. För hovrättens del räcker dessa pengar i elva månader, inte tolv. Vi avvaktar nu närmast resultatet av pågående förhandlingar.
Långsiktighet
Johan Hirschfeldt betonar vikten av långsiktighet när det gäller domstolarnas budgethantering. Dessutom måste man ha ett rättskedjeperspektiv. Det räcker inte att göra punktinsatser i en del av rättskedjan, på polis- och åklagarsidan, om man inte har en helhetssyn och en långsiktighet när det gäller andra delar.
– Det är mycket svårt att planera verksamheten i den här situationen, säger Johan Hirschfeldt.
Thomas Rolén, nytillträdd generaldirektör och chef för Domstolsverket, säger att åtstramningen i regleringsbrevet jämfört med de tidigare uppgifterna inte enbart drabbat domstolarna. Åtstramningen gäller hela statsförvaltningen och är i sin tur en följd av att man slagit i utgiftstaket. Domstolsverket budgetförhandlar i skrivande stund med Justitiedepartementet. Vårpropositionen avser från år 2006 och tre år framåt och i samband med denna bestäms även tilläggsbudgeten för innevarande år.
– Vi yrkar på att vi behöver få tillbaka de 0,6 procenten av vårt anslag, som ställts till regeringens disposition. Och att vi ska få en anslagskredit. Vårt yrkande ligger alltså på mellan 100-120 miljoner kronor, beroende på hur man räknar. Annars får vi ett underskott som vi inte får ha, säger Thomas Rolén.
Han vill inte diskontera en framgång i förhandlingarna men säger att man har en god dialog.
TOM KNUTSON
Publicerad i nr 2, 2005
– Det som nu inträffat är mycket anmärkningsvärt. När jag fick ta del av regleringsbrevet trodde jag knappt mina ögon. Jag kan inte minnas en liknande svängning i de ekonomiska förutsättningarna någon gång under alla mina år i rättsväsendet. För mig framstår det inträffade faktiskt som ett avtalsbrott.
För Helsingborgs tingsrätt innebär de förändrade ekonomiska förutsättningarna att de tänkta rekryteringarna av tre domstolssekreterare, som var en del av generationsväxlingen, fryser inne.
Till bilden hör att man i år inför ett nytt administrativt system för att hantera målen och dessutom flyttar till nya lokaler.
– Det största problemet är hur personalen ska orka med, vi har en hög genomsnittsålder i dag. Situationen är mycket bekymmersam. Antingen genomför vi de rekryteringar vi anser behövs trots att vi saknar pengar eller så tvingas vi dra ner på arbetsbördan. Då får vi lägga undan de mål som inte är prioriterade, alltså sådana som handlar om vardagsbrottslighet, till exempel inbrott, stöld och vissa familjemål.
Johan Hirschfeldt, president i Svea hovrätt, menar att man hade en bra dialog med Domstolsverket under hösten. Men när sedan regleringsbrevet och Domstolsverkets medelsfördelning kom visade det sig att situationen förändrats radikalt:
– Jag har inte varit med om något liknande tidigare. För hovrättens del räcker dessa pengar i elva månader, inte tolv. Vi avvaktar nu närmast resultatet av pågående förhandlingar.
Långsiktighet
Johan Hirschfeldt betonar vikten av långsiktighet när det gäller domstolarnas budgethantering. Dessutom måste man ha ett rättskedjeperspektiv. Det räcker inte att göra punktinsatser i en del av rättskedjan, på polis- och åklagarsidan, om man inte har en helhetssyn och en långsiktighet när det gäller andra delar.
– Det är mycket svårt att planera verksamheten i den här situationen, säger Johan Hirschfeldt.
Thomas Rolén, nytillträdd generaldirektör och chef för Domstolsverket, säger att åtstramningen i regleringsbrevet jämfört med de tidigare uppgifterna inte enbart drabbat domstolarna. Åtstramningen gäller hela statsförvaltningen och är i sin tur en följd av att man slagit i utgiftstaket. Domstolsverket budgetförhandlar i skrivande stund med Justitiedepartementet. Vårpropositionen avser från år 2006 och tre år framåt och i samband med denna bestäms även tilläggsbudgeten för innevarande år.
– Vi yrkar på att vi behöver få tillbaka de 0,6 procenten av vårt anslag, som ställts till regeringens disposition. Och att vi ska få en anslagskredit. Vårt yrkande ligger alltså på mellan 100-120 miljoner kronor, beroende på hur man räknar. Annars får vi ett underskott som vi inte får ha, säger Thomas Rolén.
Han vill inte diskontera en framgång i förhandlingarna men säger att man har en god dialog.
TOM KNUTSON
Publicerad i nr 2, 2005