Offentliga försvarare under översyn
Nr 8 2004 Årgång 70
Justitiedepartementet har inlett en översyn av i vilka fall offentliga försvarare ska förordnas och när byte av offentlig försvarare ska tillåtas.
– Vårt arbete kan resultera i att rätten till offentligt försvar inskränks i vissa fall men utökas i andra, säger Magnus Medin på Justitiedepartementet.
Statens kostnader för offentliga försvarare har under de senaste sju åren ökat från 360 till 633 miljoner. Ersättningen utgör i dag nästan 70 procent av rättshjälpsanslaget. Skälet till kostnadsökningarna är främst att polis och åklagare blivit effektivare vilket inneburit fler mål i domstolarna, samt att målen blivit större och svårare.
För att bromsa kostnadsökningarna gör nu Justitiedepartementet en översyn av reglerna kring förordnande och byte av offentliga försvarare.
– Huvudsyftet är att se till att vi har ett modernt och ändamålsenligt regelsystem – inte att spara pengar. Uppfyller dagens regler de krav man kan ställa på ett sådant system? Om översynen dessutom innebär att kostnaderna minskar så är det naturligtvis bra, säger Magnus Medin.
Större och svårare
Departementets översyn kan även ge svar på om det finns andra skäl till att antalet förordnanden ökat.
– Att antalet förordnanden ökar behöver inte nödvändigtvis bara bero på att antalet mål ökat och att målen blivit större och svårare. Det kan vara så att domstolarna oftare än förr förordnar offentliga försvarare i mål av normal storlek och svårighetsgrad. Därför vill vi titta närmare på vid vilka tillfällen man kan få en offentlig försvarare – och om det bör se ut på det viset.
Magnus Medin ifrågasätter också om det ska vara lika lätt i framtiden att byta försvarare.
– Byter en tilltalad försvarare ofta ökar förstås kostnaderna, säger han.
Enligt Medin kan översynen även leda till att rätten till juridiskt biträde utökas vid vissa tillfällen. Sverige har fått kritik av Europarådets så kallade tortyrkommitté för att det inte finns någon lagreglerad möjlighet att ha ett juridiskt biträde vid ett förhör under förundersökning.
– Därför vill vi titta närmare på möjligheterna att införa en rätt till någon form av rättsligt biträde även vid förhör vid förundersökning. Syftet är att säkerställa att uppgifter som lämnas under initiala polisförhör inte läggs till grund för misstankar, och i förlängningen till stöd för fällande domar, utan att personen kunnat biträdas av lämplig person. Vi ska även titta på möjligheterna att införa en lagstadgad rätt att få en offentlig försvarare innan man är formellt delgiven en misstanke om brott, säger Magnus Medin.
En promemoria från departementet är planerad tidigast någon gång i vår med efterföljande remissrunda.
Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg är oroad över departementets översyn:
– Det är oerhört allvarligt om man vill skära ned på centrala rättigheter för den enskilde. Vi kommer givetvis att vara uppmärksamma på och motsätta oss varje försök till att inskränka rätten till offentlig försvarare och rätten att fritt välja advokat, säger Anne Ramberg.
HANS HELLBERG
Statens kostnader för offentliga försvarare har under de senaste sju åren ökat från 360 till 633 miljoner. Ersättningen utgör i dag nästan 70 procent av rättshjälpsanslaget. Skälet till kostnadsökningarna är främst att polis och åklagare blivit effektivare vilket inneburit fler mål i domstolarna, samt att målen blivit större och svårare.
För att bromsa kostnadsökningarna gör nu Justitiedepartementet en översyn av reglerna kring förordnande och byte av offentliga försvarare.
– Huvudsyftet är att se till att vi har ett modernt och ändamålsenligt regelsystem – inte att spara pengar. Uppfyller dagens regler de krav man kan ställa på ett sådant system? Om översynen dessutom innebär att kostnaderna minskar så är det naturligtvis bra, säger Magnus Medin.
Större och svårare
Departementets översyn kan även ge svar på om det finns andra skäl till att antalet förordnanden ökat.
– Att antalet förordnanden ökar behöver inte nödvändigtvis bara bero på att antalet mål ökat och att målen blivit större och svårare. Det kan vara så att domstolarna oftare än förr förordnar offentliga försvarare i mål av normal storlek och svårighetsgrad. Därför vill vi titta närmare på vid vilka tillfällen man kan få en offentlig försvarare – och om det bör se ut på det viset.
Magnus Medin ifrågasätter också om det ska vara lika lätt i framtiden att byta försvarare.
– Byter en tilltalad försvarare ofta ökar förstås kostnaderna, säger han.
Enligt Medin kan översynen även leda till att rätten till juridiskt biträde utökas vid vissa tillfällen. Sverige har fått kritik av Europarådets så kallade tortyrkommitté för att det inte finns någon lagreglerad möjlighet att ha ett juridiskt biträde vid ett förhör under förundersökning.
– Därför vill vi titta närmare på möjligheterna att införa en rätt till någon form av rättsligt biträde även vid förhör vid förundersökning. Syftet är att säkerställa att uppgifter som lämnas under initiala polisförhör inte läggs till grund för misstankar, och i förlängningen till stöd för fällande domar, utan att personen kunnat biträdas av lämplig person. Vi ska även titta på möjligheterna att införa en lagstadgad rätt att få en offentlig försvarare innan man är formellt delgiven en misstanke om brott, säger Magnus Medin.
En promemoria från departementet är planerad tidigast någon gång i vår med efterföljande remissrunda.
Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg är oroad över departementets översyn:
– Det är oerhört allvarligt om man vill skära ned på centrala rättigheter för den enskilde. Vi kommer givetvis att vara uppmärksamma på och motsätta oss varje försök till att inskränka rätten till offentlig försvarare och rätten att fritt välja advokat, säger Anne Ramberg.
HANS HELLBERG