Nästan var fjärde förhandling ställs in
Nr 4 2004 Årgång 70
Antalet huvudförhandlingar i tingsrätterna som ställs in med kort varsel är fortfarande högt trots statens försök att komma tillrätta med problemet. Nästan var fjärde brottmålsförhandling ställs in.
Inställda förhandlingar i brottmål orsakar stora samhällsekonomiska kostnader och medför merarbete och praktiska olägenheter för tingsrättens kanslipersonal samt parter, vittnen, åklagare, advokater och nämndemän. Dåvarande Riksrevisionsverket, RRV, bedömde för tio år sedan att de inställda förhandlingarna kostade enbart de statliga myndigheterna inom rättsväsendet 67 miljoner kronor per år.
Återkommande mätningar
Under åren 1996 till 1999 gjorde Domstolsverket årliga mätningar vid cirka 20 tingsrätter. Under denna tid minskade andelen inställda förhandlingar långsamt från 30 till 25 procent. Sommaren 2001 infördes ändringar i rättegångsbalken och delgivningslagen för att minska antalet inställda förhandlingar.
Inställdes samma dag
En ny undersökning från Domstolsverket visar att lagändringarna bara påverkat antalet inställda förhandlingar marginellt. Fortfarande ställs nästan var fjärde förhandling in. Undersökningen, som gjordes i oktober och november vid 19 tingsrätter, visar att 918 av 3 945 utsatta förhandlingar ställdes in. En majoritet av förhandlingarna ställdes in samma dag som de skulle hållas.
Domstolsverket har också undersökt varför dessa mål ställdes in. En huvudorsak är bristande delgivning. I nära hälften av fallen (47 procent) ställdes förhandlingen in samma dag på grund av att domstolen inte lyckats delge parter eller vittnen en kallelse.
– En anledning till att den siffran är så hög kan vara att domstolarna in i det längsta hoppas att personen ändå har fått del av kallelsen och kommer till förhandlingen, trots att något delgivningsbevis inte inkommit till tingsrätten, säger Boel Wermelin-Börjesson som ansvarat för Domstolsverkets enkät.
Bättre rutiner
Ytterligare skäl till att förhandlingar ställs in är att parter eller vittnen uteblir trots att de delgivits kallelse (26 procent) samt andra orsaker (27 procent). Som andra orsaker räknas bland annat sjukdom, tolkbehov, transportproblem men även att ny bevisning kommit fram.
– Genom bättre samverkan mellan tingsrätt, åklagare och advokat bör man kunna åstadkomma rutiner som gör att man på ett tidigare stadium upptäcker om en förundersökning bör kompletteras eller nya vittnen kallas in, anser Boel Wermelin-Börjesson.
Domstolsverkets arbetsgrupp för processrättsliga frågor ska nu för andra gången på några år försöka hitta lösningar som minskar antalet inställda förhandlingar. Det kan handla om att ytterligare öka möjligheterna att döma någon till fängelse i sin frånvaro. Eller att utöka polisens möjligheter att hämta tilltalade och vittnen till förhandlingen.
– Till att börja med vill vi göra en grundligare analys av orsakerna för att mer säkert veta vilka effekter lagändringarna som gjordes för 2,5 år sedan fått. Med en mer fördjupad studie blir det lättare att skräddarsy effektiva åtgärder, säger Katarina Gren, sekreterare i arbetsgruppen.
HANS HELLBERG
Återkommande mätningar
Under åren 1996 till 1999 gjorde Domstolsverket årliga mätningar vid cirka 20 tingsrätter. Under denna tid minskade andelen inställda förhandlingar långsamt från 30 till 25 procent. Sommaren 2001 infördes ändringar i rättegångsbalken och delgivningslagen för att minska antalet inställda förhandlingar.
Inställdes samma dag
En ny undersökning från Domstolsverket visar att lagändringarna bara påverkat antalet inställda förhandlingar marginellt. Fortfarande ställs nästan var fjärde förhandling in. Undersökningen, som gjordes i oktober och november vid 19 tingsrätter, visar att 918 av 3 945 utsatta förhandlingar ställdes in. En majoritet av förhandlingarna ställdes in samma dag som de skulle hållas.
Domstolsverket har också undersökt varför dessa mål ställdes in. En huvudorsak är bristande delgivning. I nära hälften av fallen (47 procent) ställdes förhandlingen in samma dag på grund av att domstolen inte lyckats delge parter eller vittnen en kallelse.
– En anledning till att den siffran är så hög kan vara att domstolarna in i det längsta hoppas att personen ändå har fått del av kallelsen och kommer till förhandlingen, trots att något delgivningsbevis inte inkommit till tingsrätten, säger Boel Wermelin-Börjesson som ansvarat för Domstolsverkets enkät.
Bättre rutiner
Ytterligare skäl till att förhandlingar ställs in är att parter eller vittnen uteblir trots att de delgivits kallelse (26 procent) samt andra orsaker (27 procent). Som andra orsaker räknas bland annat sjukdom, tolkbehov, transportproblem men även att ny bevisning kommit fram.
– Genom bättre samverkan mellan tingsrätt, åklagare och advokat bör man kunna åstadkomma rutiner som gör att man på ett tidigare stadium upptäcker om en förundersökning bör kompletteras eller nya vittnen kallas in, anser Boel Wermelin-Börjesson.
Domstolsverkets arbetsgrupp för processrättsliga frågor ska nu för andra gången på några år försöka hitta lösningar som minskar antalet inställda förhandlingar. Det kan handla om att ytterligare öka möjligheterna att döma någon till fängelse i sin frånvaro. Eller att utöka polisens möjligheter att hämta tilltalade och vittnen till förhandlingen.
– Till att börja med vill vi göra en grundligare analys av orsakerna för att mer säkert veta vilka effekter lagändringarna som gjordes för 2,5 år sedan fått. Med en mer fördjupad studie blir det lättare att skräddarsy effektiva åtgärder, säger Katarina Gren, sekreterare i arbetsgruppen.
HANS HELLBERG