Fälldes för styckningen
Nr 3 2004 Årgång 70
Sommaren 1984 hittades den styckade kroppen av en 28-årig kvinna. Samma år uppkom vissa misstankar mot ”obducenten”.
Utredningen ledde så småningom till mordåtal 1988. ”Obducenten” och ”allmänläkaren”, som läkarna kallades i medierna, påstods tillsammans ha mördat kvinnan och styckat kroppen i närvaro av allmänläkarens barn, knappt ett och ett halvt år.
Utredningen ledde så småningom till mordåtal 1988. ”Obducenten” och ”allmänläkaren”, som läkarna kallades i medierna, påstods tillsammans ha mördat kvinnan och styckat kroppen i närvaro av allmänläkarens barn, knappt ett och ett halvt år.
Läkarna friades från mordåtalet, men i domskälen skrev tingsrätten att läkarna överbevisats om att ha styckat kroppen. På grundval av domskälen, som inte kunde överklagas, drog Ansvarsnämnden 1989 in läkarnas legitimationer. Nämndens två jurister reserverade sig mot beslutet. Kammarrätten återgav läkarna deras legitimationer.
Efter en omgång i Regeringsrätten, som krävde att kammarrätten skulle göra en självständig prövning av frågan om läkarna styckat liket, drog kammarrätten in läkarlegitimationerna i en dom år 1991.
Om kammarrättens dom säger Anders Agell:
– Domstolen måste underkänna barnets berättelse på grundval av vittnespsykologers insatser. Ändå ansågs läkarna överbevisade om styckningen med utgångspunkt i ett obduktionsutlåtande och påståenden att de som styckat liket haft läkarkompetens. Denna uppfattning godtogs av kammarrätten trots att den underkänts av rättsliga rådet och dessutom av två utländska experter. Utgångspunkten kombinerades med tilltro till diverse vittnen som påstått sig ha sett läkarna eller en av dem här eller där. Allt vad läkarna själva upplyste om tolkades som lögner. I själva verket hade kammarrätten ingen aning om när eller var liket skulle ha styckats eller hur läkarna skulle ha kommit över den döda kroppen.
Under åren har rader av processuella klagomål avvisats av olika instanser. Flera böcker och teveprogram har gjorts om mordet.
Utfallen mellan meningsmotståndarna har varit hätska.
TOM KNUTSON
Efter en omgång i Regeringsrätten, som krävde att kammarrätten skulle göra en självständig prövning av frågan om läkarna styckat liket, drog kammarrätten in läkarlegitimationerna i en dom år 1991.
Om kammarrättens dom säger Anders Agell:
– Domstolen måste underkänna barnets berättelse på grundval av vittnespsykologers insatser. Ändå ansågs läkarna överbevisade om styckningen med utgångspunkt i ett obduktionsutlåtande och påståenden att de som styckat liket haft läkarkompetens. Denna uppfattning godtogs av kammarrätten trots att den underkänts av rättsliga rådet och dessutom av två utländska experter. Utgångspunkten kombinerades med tilltro till diverse vittnen som påstått sig ha sett läkarna eller en av dem här eller där. Allt vad läkarna själva upplyste om tolkades som lögner. I själva verket hade kammarrätten ingen aning om när eller var liket skulle ha styckats eller hur läkarna skulle ha kommit över den döda kroppen.
Under åren har rader av processuella klagomål avvisats av olika instanser. Flera böcker och teveprogram har gjorts om mordet.
Utfallen mellan meningsmotståndarna har varit hätska.
TOM KNUTSON