Regeringen ser över kontrollen av advokaters kostnadsräkningar
Nr 1 2004 Årgång 70
Regeringen vill ha nya regler som gör det lättare för domstolarna att bedöma advokaters kostnadsräkningar. Dessutom ska kontrollen skärpas. Justitiekanslern, JK, föreslås ta över granskningsansvaret från Domstolsverket.
Förslagen är ett försök att bromsa statens kostnader för rättsliga biträden, som ökat med cirka 50 procent sedan senare delen av 1990-talet. De ökade kostnaderna anses bland annat bero på att fler rättsliga biträden förordnas samt att målen blivit svårare och den debiterade tiden därmed har ökat.
Johan Sangborn, rättssakkunnig på Justitiedepartementet, betonar att de nya reglerna inte ska ses som ett uttryck för misstro mot advokaterna och deras ersättningsanspråk.
Nyttja resurser
– Det är snarare ett led i statens strävande att nyttja resurserna optimalt. Genom att förbättra ersättningssystemet och koncentrera kontrollinsatserna till de mål och ärenden som är mest kostnadskrävande kan vi förhoppningsvis spara en del pengar på sikt, spår Johan Sangborn.
Förslagen innebär såväl krav på advokaterna som bättre rapporteringssystem och mer resurser till kontroller. Bland annat införs ett uttalat krav på advokaterna att i kostnadsräkningen ange tidsåtgången för åtgärder som inte är rutinmässiga, och då specificerade var för sig.
I dag förekommer det att domstolar som prutar på advokaters ersättningsanspråk skickar ersättningsbesluten till Advokatsamfundet, för att upplysa om varför man sänkt arvodet. För att öka advokaternas ansvarstagande för sina räkningar vill regeringen att domstolarna ska bli skyldiga att till samfundet rapportera alla beslut där ersättningen satts ned med en anmärkningsvärt stor del, cirka 30 procent eller mer, eller med mer än 50 000 kronor.
Regeringen vill också att domstolarna i ökad utsträckning ska ta hjälp av åklagarna i arbetet med att bedöma skäligheten i yrkade kostnadsanspråk. Rätten föreslås bli skyldig att höra åklagaren i alla ersättningsanspråk som överstiger 100 000 kronor.
– Det handlar framför allt om större ekomål, där merparten av advokatens arbete utförs under förundersökningen eller där domstolen av andra skäl kan ha svårt att bedöma omfattningen av och kvaliteten på advokatens arbete, säger Johan Sangborn.
I dag skickas alla ersättningsbeslut som överstiger 50 000 kronor till Domstolsverket för granskning. Verket får varje år ta emot 3 500 beslut men överklagar endast 10–20. En orsak till att så få beslut överklagas är att Domstolsverket inte prioriterar granskningsarbetet.
Därför föreslår regeringen att gränsen för de räkningar som ska granskas höjs till 100 000 kronor, samt att Justitiekanslern, JK, tar över talerätten, både vad gäller rättshjälpsbeslut och ersättningsbeslut.
Från 1 juli 2004
– Domstolsverket vill inte driva sin talerätt fullt ut av rädsla för att störa relationen med domstolarna och har därför prioriterat ned sitt granskningsarbete. JK har inte de kopplingarna till domstolarna och har dessutom stor kompetens och erfarenhet av att föra statens talan i andra frågor, säger Johan Sangborn. Dessutom vill vi ge JK extra resurser för att utfallet ska bli så bra som möjligt. De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 juli i sommar. Remisstiden pågår till den 9 februari. På Advokatsamfundet har man i huvudsak inga invändningar mot förslagen.
Generalsekreteraren har till Justitiedepartementet framfört att även åklagare borde redovisa sin respektive polisens tidsåtgång.
HANS HELLBERG
Johan Sangborn, rättssakkunnig på Justitiedepartementet, betonar att de nya reglerna inte ska ses som ett uttryck för misstro mot advokaterna och deras ersättningsanspråk.
Nyttja resurser
– Det är snarare ett led i statens strävande att nyttja resurserna optimalt. Genom att förbättra ersättningssystemet och koncentrera kontrollinsatserna till de mål och ärenden som är mest kostnadskrävande kan vi förhoppningsvis spara en del pengar på sikt, spår Johan Sangborn.
Förslagen innebär såväl krav på advokaterna som bättre rapporteringssystem och mer resurser till kontroller. Bland annat införs ett uttalat krav på advokaterna att i kostnadsräkningen ange tidsåtgången för åtgärder som inte är rutinmässiga, och då specificerade var för sig.
I dag förekommer det att domstolar som prutar på advokaters ersättningsanspråk skickar ersättningsbesluten till Advokatsamfundet, för att upplysa om varför man sänkt arvodet. För att öka advokaternas ansvarstagande för sina räkningar vill regeringen att domstolarna ska bli skyldiga att till samfundet rapportera alla beslut där ersättningen satts ned med en anmärkningsvärt stor del, cirka 30 procent eller mer, eller med mer än 50 000 kronor.
Regeringen vill också att domstolarna i ökad utsträckning ska ta hjälp av åklagarna i arbetet med att bedöma skäligheten i yrkade kostnadsanspråk. Rätten föreslås bli skyldig att höra åklagaren i alla ersättningsanspråk som överstiger 100 000 kronor.
– Det handlar framför allt om större ekomål, där merparten av advokatens arbete utförs under förundersökningen eller där domstolen av andra skäl kan ha svårt att bedöma omfattningen av och kvaliteten på advokatens arbete, säger Johan Sangborn.
I dag skickas alla ersättningsbeslut som överstiger 50 000 kronor till Domstolsverket för granskning. Verket får varje år ta emot 3 500 beslut men överklagar endast 10–20. En orsak till att så få beslut överklagas är att Domstolsverket inte prioriterar granskningsarbetet.
Därför föreslår regeringen att gränsen för de räkningar som ska granskas höjs till 100 000 kronor, samt att Justitiekanslern, JK, tar över talerätten, både vad gäller rättshjälpsbeslut och ersättningsbeslut.
Från 1 juli 2004
– Domstolsverket vill inte driva sin talerätt fullt ut av rädsla för att störa relationen med domstolarna och har därför prioriterat ned sitt granskningsarbete. JK har inte de kopplingarna till domstolarna och har dessutom stor kompetens och erfarenhet av att föra statens talan i andra frågor, säger Johan Sangborn. Dessutom vill vi ge JK extra resurser för att utfallet ska bli så bra som möjligt. De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 juli i sommar. Remisstiden pågår till den 9 februari. På Advokatsamfundet har man i huvudsak inga invändningar mot förslagen.
Generalsekreteraren har till Justitiedepartementet framfört att även åklagare borde redovisa sin respektive polisens tidsåtgång.
HANS HELLBERG