Halvera antalet tingsrätter och avskaffa den nuvarande domarbanan
Nr 7 2003 Årgång 69
Halvera antalet tingsrätter och slå samman länsrätter och tingsrätter administrativt. Se över hovrätternas och kammarrätternas organisation och avskaffa den nuvarande domarbanan. Så vill Domstolsverket reformera domstolsväsendet.
NYLIGEN SÄNDE Domstolsverket, DV, en skrivelse till regeringen där verket än en gång klagade på resursbrist och uttryckte behovet av genomgripande förändringar.
För att klara verksamheten på längre sikt krävs en genomgripande organisationsförändring av domstolsväsendet. Därför har DV arbetat fram en idéskiss om ett framtida domstolsväsende, som sänts ut till domstolscheferna. Genomförs idéskissen kan 150 miljoner kronor sparas årligen.
Färre, större, stabilare
Ett rimligt tidsperspektiv för att genomföra förslaget är fram till år 2010.
– Utgångspunkten är att vi ska klara vår verksamhet med en hög kvalitet. Det är en omöjlighet om vi inte omorganiserar. Vi behöver färre, större och stabilare enheter. Då blir dessa mer kostnadseffektiva samtidigt som vi får en ökad specialisering och högre kompetens, säger Domstolsverkets generaldirektör Stefan Strömberg. Han anser att det finns en tydlig koppling mellan den aktuella ekonomiska situationen och reformen:
– Ekonomin är en stark drivkraft för att göra denna förändring. Samtidigt måste vi ha klart för oss att även om vi genomför reformen kommer vi aldrig att få mycket resurser till domstolsväsendet.
Stefan Strömberg har länge haft planer på att genomföra en större förändring av svenskt domstolsväsende. Utgångspunkten har inte i första hand varit att spara pengar utan att stärka domstolsorganisationen. Skissen är dock inte någon slutlig plan utan visar i stora drag hur reformen kan se ut. Med den vill han sedan få möjlighet att region för region närmare se hur man kan få skissen att fungera organisatoriskt.
Bra på kort sikt
För att klara den nu akuta ekonomiska situationen behöver Domstolsverket omgående mer pengar. Det reformarbete som redan inletts måste annars avbrytas. Det blir även svårt att genomföra de strukturella förändringar som verket vill genomföra för att klara sin verksamhet.
Domstolsverkets totala anslag för 2003 uppgår till 3,6 miljarder kronor. För perioden 2004–2006 vill DV ha en höjning av anslaget med 175 miljoner kronor. Verket vill även ha ytterligare 70 miljoner kronor för att klara innevarande budgetår.
I budgetpropositionen för 2004 har verket tilldelats en anslagshöjning med 50 miljoner kronor. Detta är visserligen bra kommenterar Stefan Strömberg som dock anser att det även krävs utökade anslagskrediter och då är det ändå bara på kort sikt.
– Problemet i dag kan ses i två perspektiv. På kort sikt är den ekonomiska situationen akut. Får vi inte tillräckliga ekonomiska resurser riskerar vi att hamna i en mycket allvarlig situation med bland annat personalneddragningar och stopp för nyanställningar.
”Inte från himlen”
På längre sikt urholkas Domstolsverkets rambudget. Detta är en följd av det statliga budgetsystemets teknik som innebär att lönekompensation ska mötas med krav på rationaliseringar.
– För Domstolverket är detta svårt eftersom man inte rår över ”produkterna eller producenterna”. I grunden handlar problemet om att personalkostnaderna med tiden äter upp hela anslaget. Löneökningar kommer inte från himlen, säger Stefan Strömberg.
TOM KNUTSON
För att klara verksamheten på längre sikt krävs en genomgripande organisationsförändring av domstolsväsendet. Därför har DV arbetat fram en idéskiss om ett framtida domstolsväsende, som sänts ut till domstolscheferna. Genomförs idéskissen kan 150 miljoner kronor sparas årligen.
Färre, större, stabilare
Ett rimligt tidsperspektiv för att genomföra förslaget är fram till år 2010.
– Utgångspunkten är att vi ska klara vår verksamhet med en hög kvalitet. Det är en omöjlighet om vi inte omorganiserar. Vi behöver färre, större och stabilare enheter. Då blir dessa mer kostnadseffektiva samtidigt som vi får en ökad specialisering och högre kompetens, säger Domstolsverkets generaldirektör Stefan Strömberg. Han anser att det finns en tydlig koppling mellan den aktuella ekonomiska situationen och reformen:
– Ekonomin är en stark drivkraft för att göra denna förändring. Samtidigt måste vi ha klart för oss att även om vi genomför reformen kommer vi aldrig att få mycket resurser till domstolsväsendet.
Stefan Strömberg har länge haft planer på att genomföra en större förändring av svenskt domstolsväsende. Utgångspunkten har inte i första hand varit att spara pengar utan att stärka domstolsorganisationen. Skissen är dock inte någon slutlig plan utan visar i stora drag hur reformen kan se ut. Med den vill han sedan få möjlighet att region för region närmare se hur man kan få skissen att fungera organisatoriskt.
Bra på kort sikt
För att klara den nu akuta ekonomiska situationen behöver Domstolsverket omgående mer pengar. Det reformarbete som redan inletts måste annars avbrytas. Det blir även svårt att genomföra de strukturella förändringar som verket vill genomföra för att klara sin verksamhet.
Domstolsverkets totala anslag för 2003 uppgår till 3,6 miljarder kronor. För perioden 2004–2006 vill DV ha en höjning av anslaget med 175 miljoner kronor. Verket vill även ha ytterligare 70 miljoner kronor för att klara innevarande budgetår.
I budgetpropositionen för 2004 har verket tilldelats en anslagshöjning med 50 miljoner kronor. Detta är visserligen bra kommenterar Stefan Strömberg som dock anser att det även krävs utökade anslagskrediter och då är det ändå bara på kort sikt.
– Problemet i dag kan ses i två perspektiv. På kort sikt är den ekonomiska situationen akut. Får vi inte tillräckliga ekonomiska resurser riskerar vi att hamna i en mycket allvarlig situation med bland annat personalneddragningar och stopp för nyanställningar.
”Inte från himlen”
På längre sikt urholkas Domstolsverkets rambudget. Detta är en följd av det statliga budgetsystemets teknik som innebär att lönekompensation ska mötas med krav på rationaliseringar.
– För Domstolverket är detta svårt eftersom man inte rår över ”produkterna eller producenterna”. I grunden handlar problemet om att personalkostnaderna med tiden äter upp hela anslaget. Löneökningar kommer inte från himlen, säger Stefan Strömberg.
TOM KNUTSON