AD prövas i Europadomstolen
Nr 7 2003 Årgång 69
Intresseledamöternas framtid i Arbetsdomstolen är oviss. Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg ska inom kort pröva om Arbetsdomstolens sammansättning uppfyller Europakonventionens krav på oavhängighet och opartiskhet.
Intresseledamöternas medverkan och inflytande i Arbetsdomstolen, AD, har länge ifrågasatts från flera håll, inte minst från advokaten. Oorganiserade arbetsgivare och arbetstagare har uttryckt en skepsis inför domstolens obundenhet och självständighet.
Kritiken går i korthet ut på att de fyra ledamöterna i AD som är utsedda av arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna har egenintressen att försvara som står i strid med parternas sak. Och att det därför finns en risk att ovidkommande hänsyn tas.
Det finns i nuläget flera svenska mål som är överklagade till Europadomstolen, och där Arbetsdomstolens sammansättning ifrågasätts. I december prövas det första.
UPPRINNELSEN till målet är en tvist från år 1998 mellan klädvaruföretaget Kellerman och Industrifacket. Bolaget sattes i blockad av facket sedan man vägrat teckna kollektivavtal. Jens Tillqvist från Advokatfirman Cederquist företrädde Kellerman och är den som drivit målet vidare till Europadomstolen. Målet handlar om huruvida en arbetsgivare ska kunna vägra teckna kollektivavtal med hänvisning till den negativa föreningsfriheten.
– I AD begärde vi att frågan enbart skulle prövas av jurister eftersom ledamöterna från arbetsgivar- och arbetstagarsidan har ett egenintresse av att så många som möjligt tecknar kollektivavtal, säger Jens Tillqvist. Det är uppenbart att det i denna fråga förelåg en risk för jäv och ovidkommande hänsyn. Men AD sa att det inte fanns någon sådan möjlighet.
TILLQVIST TROR att han har goda chanser att vinna målet i Strasbourg.
– Det finns uppenbara paralleller med bostadsdomstolen som ju avskaffades efter en dom i Europadomstolen. Jag känner mig därför övertygad om att det måste bli förändringar i AD:s sammansättning.
En dom skulle enligt Tillqvist kunna innebära att AD avskaffas helt och att en särskild avdelning i hovrätten tar hand om alla arbetstvister. Troligare är kanske att det införs specialbestämmelser som innebär att domstolen ges en annan sammansättning med fler jurister i vissa typer av mål.
– Jag skulle helst se att det bara var jurister i alla typer av mål. Hur som helst behövs ett mer individuellt synsätt där individen tillförsäkras större rättigheter på bekostnad av fackföreningarnas och arbetsgivarorganisationernas makt.
Ordföranden i Arbetsdomstolen, Michaël Koch, vill inte spekulera i utgången av målet i Europadomstolen. Men han betonar intresseledamöternas betydelse för domstolen.
– De bidrar med en erfarenhet av förhållandena på arbetsmarknaden som är ovärderlig för oss. Det gäller såväl generella värderingar som erfarenheter av god sed på arbetsmarknaden vid förhandlingar och tolkningar av avtal, säger Michaël Koch.
Jonas Milton, vd för Almega, är inte helt emot en förändring men tycker i princip att dagens system fungerar bra.
Dan Holke, vd för LO-TCO rättsskydd anser att farhågan om jäv är obefogad:
– Ledamöterna i AD måste alltid tänka på vilken betydelse en dom får för rättstilllämpningen i stort. Det vore helt främmande att parternas representanter skulle göra gemensam sak bara för att sätta dit någon som inte är med i facket eller arbetsgivarorganisation. Intresseledamöterna behövs för att tillföra kompetens men också för att ge domstolen legitimitet.
ELLEN LINDER är politiskt sakkunnig på Näringsdepartementet, det departement som AD sorterar under. Hon framhåller att Sverige kommer att argumentera för att få behålla nuvarande sammansättning i AD.
– Om det däremot skulle bli en dom som går Sverige emot finns det beredskap för att göra de ändringar som behövs. Men huvudlinjen är att vi utgår från att det inte finns skäl att klandra AD:s sammansättning.
HANS HELLBERG och TOM KNUTSON
Kritiken går i korthet ut på att de fyra ledamöterna i AD som är utsedda av arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna har egenintressen att försvara som står i strid med parternas sak. Och att det därför finns en risk att ovidkommande hänsyn tas.
Det finns i nuläget flera svenska mål som är överklagade till Europadomstolen, och där Arbetsdomstolens sammansättning ifrågasätts. I december prövas det första.
UPPRINNELSEN till målet är en tvist från år 1998 mellan klädvaruföretaget Kellerman och Industrifacket. Bolaget sattes i blockad av facket sedan man vägrat teckna kollektivavtal. Jens Tillqvist från Advokatfirman Cederquist företrädde Kellerman och är den som drivit målet vidare till Europadomstolen. Målet handlar om huruvida en arbetsgivare ska kunna vägra teckna kollektivavtal med hänvisning till den negativa föreningsfriheten.
– I AD begärde vi att frågan enbart skulle prövas av jurister eftersom ledamöterna från arbetsgivar- och arbetstagarsidan har ett egenintresse av att så många som möjligt tecknar kollektivavtal, säger Jens Tillqvist. Det är uppenbart att det i denna fråga förelåg en risk för jäv och ovidkommande hänsyn. Men AD sa att det inte fanns någon sådan möjlighet.
TILLQVIST TROR att han har goda chanser att vinna målet i Strasbourg.
– Det finns uppenbara paralleller med bostadsdomstolen som ju avskaffades efter en dom i Europadomstolen. Jag känner mig därför övertygad om att det måste bli förändringar i AD:s sammansättning.
En dom skulle enligt Tillqvist kunna innebära att AD avskaffas helt och att en särskild avdelning i hovrätten tar hand om alla arbetstvister. Troligare är kanske att det införs specialbestämmelser som innebär att domstolen ges en annan sammansättning med fler jurister i vissa typer av mål.
– Jag skulle helst se att det bara var jurister i alla typer av mål. Hur som helst behövs ett mer individuellt synsätt där individen tillförsäkras större rättigheter på bekostnad av fackföreningarnas och arbetsgivarorganisationernas makt.
Ordföranden i Arbetsdomstolen, Michaël Koch, vill inte spekulera i utgången av målet i Europadomstolen. Men han betonar intresseledamöternas betydelse för domstolen.
– De bidrar med en erfarenhet av förhållandena på arbetsmarknaden som är ovärderlig för oss. Det gäller såväl generella värderingar som erfarenheter av god sed på arbetsmarknaden vid förhandlingar och tolkningar av avtal, säger Michaël Koch.
Jonas Milton, vd för Almega, är inte helt emot en förändring men tycker i princip att dagens system fungerar bra.
Dan Holke, vd för LO-TCO rättsskydd anser att farhågan om jäv är obefogad:
– Ledamöterna i AD måste alltid tänka på vilken betydelse en dom får för rättstilllämpningen i stort. Det vore helt främmande att parternas representanter skulle göra gemensam sak bara för att sätta dit någon som inte är med i facket eller arbetsgivarorganisation. Intresseledamöterna behövs för att tillföra kompetens men också för att ge domstolen legitimitet.
ELLEN LINDER är politiskt sakkunnig på Näringsdepartementet, det departement som AD sorterar under. Hon framhåller att Sverige kommer att argumentera för att få behålla nuvarande sammansättning i AD.
– Om det däremot skulle bli en dom som går Sverige emot finns det beredskap för att göra de ändringar som behövs. Men huvudlinjen är att vi utgår från att det inte finns skäl att klandra AD:s sammansättning.
HANS HELLBERG och TOM KNUTSON